HC12342: Informationspliktens påverkan på välfärdsanställda

Svar på fråga 2024/25:342 av Olle Thorell (S)
Informationspliktens påverkan på välfärdsanställda

Olle Thorell har frågat justitieministern hur han avser att säkerställa att informationsplikten inte leder till en urholkning av rättssäkerheten och förtroendet för rättsväsendet, särskilt inom välfärdssektorn, där anställda kan tvingas till polisiära uppgifter som de inte är utbildade för. Frågan har överlämnats till mig.

Att bekämpa skuggsamhället och ha kontroll över vilka som vistas i Sverige är mycket viktigt för regeringen. En förutsättning för att upprätthålla den reglerade invandringen är att vi kommer till rätta med att människor vistas här olovligen. Regeringen anser därför att det är angeläget att ett utökat informationsutbyte kommer på plats.

Den pågående Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) har bl.a. i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att bland annat stärka arbetet med verkställighet av avlägsnandebeslut. I tilläggsdirektiven anges bl.a. att vissa situationer, exempelvis inom sjukvården, kan behöva undantas från informationsplikten för att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda. I utredarens uppdrag ingår därför att bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas. De författningsförslag som lämnas ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa, bland annat Europakonventionen och barnkonventionen som båda gäller som svensk lag.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024. Jag vill inte föregripa resultatet av utredningen men ser fram emot att del av förslag och slutsatser.

 

Stockholm den 6 november 2024