HC12291: Idrotten som plattform för jämlikhet och integration

Svar på fråga 2024/25:291 av Olle Thorell (S)
Idrotten som plattform för jämlikhet och integration

Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att idrott och fritidsaktiviteter i Sverige är tillgängliga för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, och för att motverka den ojämlikhet som växer fram när kostnaderna ökar och tillgången minskar.

Jag instämmer med Olle Thorell om vikten av att barn och unga, oberoende av socioekonomisk bakgrund, ska ha goda möjligheter att delta i idrotts- och andra fritidsaktiviteter. Barns och ungas deltagande ska inte avgöras av storleken på familjens plånbok. Vi vet att det finns barnfamiljer som har en utsatt ekonomisk situation.

För att stärka barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, kommer regeringen att införa ett fritidskort. Enligt förslaget ska fritidskortet  kunna användas för betalning av vissa fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Fritidskortet föreslås ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Föräldrar ska inte behöva prioritera mellan matkassen och ett barns fritidsaktivitet. Fritidskortet planeras införas nästa år och regeringen har avsatt 792 miljoner kronor årligen från 2025. Regeringen har under 2024 beslutat om totalt 294 miljoner kronor för förberedande och kompletterande insatser inför införandet av fritidskort för barn och unga, t.ex. 100 miljoner kronor till Sveriges Riksidrottsförbund för att stödja ökad tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer. Ytterligare medel har bl.a. tilldelats Sveriges Riksidrottsförbund, Svenskt Friluftsliv och Fritidsbanken Sverige.  

Idrottens betydelse i sig samt för såväl folkhälsan som känslan av samhörighet är en grundbult i statens stöd till idrotten. Regeringen stödjer idrottsrörelsen med ett årligt bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund på cirka 2 miljarder kronor. Stödet kanaliseras till stor del vidare till förbund och de 19 000 idrottsföreningar runt om i landet som bedriver olika former av idrottsverksamhet, inte minst för barn och unga. I områden där utanförskapet är stort deltar barn och unga i lägre utsträckning i föreningsidrott än barn och unga i andra områden. Därför beslutade regeringen 2023 om ett permanent bidrag på 100 miljoner kronor per år till Sveriges Riksidrottsförbund för att ytterligare utveckla idrottsverksamhet för främst barn och unga i socialt utsatta och socioekonomiskt svaga områden. Syftet med bidraget är att skapa en meningsfull fritid, främja integration och därigenom även verka brottsförebyggande.

Regeringen gör betydande satsningar för att säkerställa att idrott och fritidsaktiviteter i Sverige är tillgängliga för alla, oavsett kön eller socioekonomisk bakgrund.

Stockholm den 30 oktober 2024

 

 

 

Jakob Forssmed