HC121287: Nationell strategi mot organiserad brottslighet inom idrotten

Svar på frågorna 2024/25:1286 och 2024/25:1287 av Lars Isacsson (S) Fotbollens ekonomi respektive Nationell strategi mot organiserad brottslighet inom idrotten

Lars Isacsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till lagstiftning som inkluderar fotbollens ekonomi i en svensk antimaffialag, med särskilt fokus på att förhindra organiserad brottslighet genom agentverksamhet. Han har också frågat socialminister Jakob Forssmed om han avser att ta initiativ till en nationell strategi för att motverka organiserad brottslighet inom idrotten, särskilt vad gäller agentverksamhet och matchfixning. Den frågan har överlämnats till mig att besvara.

Regeringens plan för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten handlar om att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen. Det sker med utgångspunkt i den nationella strategi mot organiserad brottslighet som regeringen har tagit fram. Den är den första i sitt slag och syftar till att stärka samhällets samlade motståndskraft och handlingskraft mot organiserad brottslighet, även inom idrotten. Med strategin som grund genomförs nu en lång rad reformer, bland annat mot matchfixning och viss agentverksamhet som är en del av den kriminella ekonomin.

Tidöavtalets program mot den organiserade brottsligheten är grunden för den mycket offensiva lagstiftning som nu rullas ut, och som med fog kan beskrivas som en svensk antimaffialagstiftning. Som exempel har den nya lagstiftningen om förverkande gjort det lättare att förverka brottsvinster och gå rakt efter gängtopparnas egendom, något som också minskar de ekonomiska drivkrafterna bakom den organiserade brottsligheten. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i kriminella gäng. Vi ser samtidigt över reglerna om bland annat försök och förberedelse till brott i syfte att kunna komma åt och döma fler. Nyligen tog vi också emot förslag om en särskild straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har samband med kriminella nätverk.

Från och med sommaren 2029 kommer professionella fotbollsklubbar och fotbollsagenter omfattas av EU:s penningtvättsregelverk och stå under tillsyn. Men redan idag ställer Svenska fotbollförbundet krav grundade i internationella standarder på fotbollsagenters verksamhet. När det gäller matchfixning har regeringen vidtagit en rad åtgärder, exempelvis införande av en skyldighet för spelbolag med svensk licens att på begäran av polis lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om brott i samband med spel samt reglering av informationsutbytet mellan Spelinspektionen, idrottsrörelsen och licenshavare inom ramen för arbetet mot matchfixning. Ratificerandet av Macolinkonventionen 2024 innebär också att Sverige ingår i ett fördjupat internationellt samarbete och informationsutbyte för att kunna motverka matchfixning.

Regeringen har tillfört resurser för att stärka idrottens motståndskraft mot idrottsrelaterad brottslighet och Spelinspektionen har fått anslagshöjningar för att förstärka tillsynen mot olicensierat spel och matchfixning. Regeringen ser även till att polisen får tillräckliga resurser för att växa och mobilisera mot den här kriminaliteten.

Regeringen tar problemen med organiserad brottslighet inom idrotten på största allvar och jag utesluter inte fler åtgärder.

 

Stockholm den 21 juli 2025

 

Gunnar Strömmer