HC121242: Erkännande av det armeniska folkmordet

Svar på fråga 2024/25:1242 av Erik Hellsborn (SD)
Erkännande av det armeniska folkmordet

Erik Hellsborn har frågat mig när den svenska regeringen kommer att erkänna det armeniska folkmordet.

För regeringen står det bortom tvivel att det begicks fruktansvärda övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra kristna minoriteter såsom assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker. Svenska diplomater rapporterade för drygt hundra år sedan hem om de då pågående övergreppen. Tillsammans med ytterligare skildringar från 1915, såväl som åren före och efter, framträder omfattningen av ett mänskligt lidande som inte får glömmas eller upprepas. Över en miljon människor beräknas ha blivit offer i vad en majoritet av forskare idag anser var ett folkmord.

På minnesdagen den 24 april visade regeringen sin respekt för offren genom att Sveriges ambassadör, i likhet med tidigare år, närvarade vid den årliga minnesceremonin i Jerevan.

Som min företrädare konstaterade i sitt svar på riksdagsfråga 2023/24:856 innehåller frågan om hur en regering bör förhålla sig till massövergrepp i det förflutna flera rättsliga och politiska aspekter. Begreppet folkmord är en juridisk term vars innehåll definieras i bland annat FN:s folkmordskonvention från 1948 och Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen. Förutom att vissa övergrepp ska ha begåtts mot en grupp ska de ha begåtts i avsikt att helt eller delvis förinta gruppen som sådan. Att finna ett sådant brottsligt uppsåt förutsätter en bevisbedömning som rättsliga instanser är bäst lämpade att göra. Av denna anledning har svenska regeringar haft som princip att inte rättsligt kategorisera händelser som folkmord med mindre än att en internationell domstol eller tribunal först har prövat frågan. Denna princip har dock inneburit att händelser som ligger långt tillbaka i tiden inte rättsligt har kunnat kategoriseras som folkmord. Efter Förintelsen har internationella domstolar, såvitt känt, endast betecknat brott i Rwanda och forna Jugoslavien som folkmord.

Gällande händelserna 1915 kan jag konstatera att förhållningssättet varierar i olika länder. Bland EU:s medlemsländer är det ett antal som formellt benämner de fruktansvärda massövergreppen som folkmord. Jag vill betona vikten av att uppmärksamma, fördöma och dra lärdomar av det som skett. Oavsett vilket begrepp som används var de riktade massövergreppen mot dessa folkgrupper fruktansvärda.

Stockholm den 18 juni 2025

 

 

 

Maria Malmer Stenergard