HC121225: Hur USA:s nedskärningar påverkar klimatpolitik och forskning

Svar på fråga 2024/25:1225 av Katarina Luhr (MP):
Hur USA:s nedskärningar påverkar klimatpolitik och forskning

Katarina Luhr har frågat mig hur jag och regeringen bedömer att den svenska, europeiska och internationella klimatforskningen och klimatarbetet påverkas, nu och framåt, av USA:s nya politik och de stora nedskärningarna på NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration), och vad jag och regeringen gör för att säkerställa tillgång till tillförlitliga klimatdata framåt.

Först och främst kan jag konstatera att USA:s nya politik på en rad områden har skapat osäkerhet i samarbetet med Sverige och EU.

NOAA är en central aktör inom den globala infrastrukturen för väder- och klimatdata, forskning och internationellt samarbete. Förändringar i denna roll kan få betydande effekter på det internationella samarbetet, exempelvis genom att amerikansk expertis blir mindre närvarande i viktiga sammanhang, att vissa data inte blir lika tillgängliga eller att utbytet av observationsdata minskar. En följd av det kan bli sämre beredskap för extremväder och vid naturkatastrofer globalt, på grund av ett sämre realtidsstöd för exempelvis orkaner och tsunamis. Eftersom klimatforskningen bygger på observationer över tid så kan minskade resurser också försämra precisionen i viktiga analyser av hur klimatet förändras. Forskning och klimatövervakning kan bromsas globalt genom att viktiga internationella samarbeten försvagas.

Effekterna för det internationella samarbetet kan i viss mån också gälla för det europeiska och svenska arbetet. Dels för att svenska forskare har bidragit till NOAA:s tjänster och databaser, dels för att bortfall av amerikanska data och amerikansk expertis kan behöva täckas upp inom det europeiska samarbetet, vilket kan kosta tid och resurser.

Regeringen tar detta på allvar. EU har en egen infrastruktur för väderprognoser och klimatmodellering och ett samarbete inom ramen för bland annat det europeiska centret för medellånga väderprognoser (ECMWF) och det europeiska vädersatellitsamarbetet (EUMETSAT). Det ligger också i amerikanskt intresse att få del av europeiska resurser, varför viktiga delar av ett amerikanskt-europeiskt samarbete ändå kan förväntas fortsätta.

Utvecklingen innebär att Europa kan behöva ta ett tydligare ledarskap, både inom det egna operativa klimatövervakningsarbetet och i det globala samarbetet.

Jag och regeringen följer denna utveckling noga, både på ett övergripande plan och genom våra expertmyndigheter.

 

Stockholm den 11 juni 2025

 

 

 

Romina Pourmokhtari