HC121203: Internationella biståndsnormer

Svar på fråga 2024/25:1203 och 2024/24:1194 av Olle Thorell (S)
Internationella biståndsnormer respektive avsteg från DAC:s biståndsregler

Olle Thorell har frågat mig om jag som statsråd, inom ramen för min tjänsteutövning, avser redovisa vilka insatser i biståndsbudgeten som inte godkänts som bistånd av OECD:s biståndskommitté DAC och hur stor andel av biståndsbudgeten dessa insatser utgör. Därutöver har Olle Thorell frågat mig om jag avser redovisa om regeringen gör avsteg från andra internationella principer, normsystem eller överenskommelser inom biståndspolitiken.

 

Biståndsbudgeten samt regeringens förslag och bedömningar kopplat till biståndet redovisas liksom andra politikområden årligen till riksdagen i budgetpropositionen. Utfallet av svenskt bistånd redovisas även årligen till biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), inklusive vissa flöden som inte klassificeras som officiellt bistånd (ODA) enligt OECD-DAC. Det kan exempelvis handla om vissa bidrag till internationella organisationer som endast delvis kan motta bistånd.

 

På detta sätt redovisas vilka kostnader och insatser som finansieras genom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och andra utgiftsområden som faller inom OECD-DAC:s definition av ODA, liksom vad som inte gör det.

 

När det gäller frågan om att redovisa eventuella avsteg från internationella principer och åtaganden kan konstateras att Sverige endast är ett av fyra länder som just nu lever upp till FN:s mål om 0,7 procent av BNI till bistånd. DAC har en viktig normsättande roll för hur bistånd och statistik rapporteras på ett jämförbart sätt mellan länder. Men regelverket behöver kunna diskuteras – inklusive frågor om effektivt bistånd – för att göra det fortsatt relevant i dagens utvecklingslandskap. Det centrala är att biståndet användas där det gör mest nytta och där vi kan se hållbara resultat.

 

 

 

 

 

Stockholm den 28 maj 2025