HC121180: Konsekvenserna av den globala biståndsnedgången

Svar på fråga 2024/25:1180 av Olle Thorell (S)
Konsekvenserna av den globala biståndsnedgången

Olle Thorell har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta för att motverka de negativa konsekvenserna av den globala nedgången i biståndsnivåerna, inklusive de som följer av Sveriges egna beslut om minskade anslag till multilaterala organisationer, minskat humanitärt stöd och minskat bistånd till de minst utvecklade länderna.

USA:s biståndsbortfall och det faktum att ett antal stora givare minskar sitt bistånd kommer få långtgående konsekvenser för i princip samtliga biståndsområden. De svenska biståndspolitiska prioriteringarna står fast och Sverige är en pålitlig partner i en turbulent omvärld. Samtidigt visar den uppkomna situationen det ohållbara i att länder blivit beroende av enskilda givare för grundläggande funktioner så som hälsovård. För att möta växande behov med begränsade resurser står det klart att biståndet behöver bli mer katalytiskt och effektivt, inklusive genom att mobilisera mer privata resurser och bättre nyttja synergier mellan till exempel bistånd och handel. Detta är något som regeringen slog fast redan för ett och ett halvt år sedan i den reformagenda som tagits fram för biståndet.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skapar stora humanitära behov i Ukraina och behov av att bygga upp landet. För att möta de mest akuta behoven behöver även delar av Sveriges statsbudget och den statliga budgeten för bistånd fortsatt vara föremål för omprioriteringar. Det är i ljuset av denna utveckling man ska förstå förändringarna som görs inom biståndsbudgeten. Sverige förblir dock en av världens mest generösa biståndsgivare.

Stockholm den 28 maj 2025

 

Benjamin Dousa