HC121160: Internationella normer för biståndet

Svar på fråga 2024/25:1160 av Olle Thorell (S)
Internationella normer för biståndet

Olle Thorell har frågat mig vilka internationella normer, riktlinjer eller redovisningsprinciper som Sverige tidigare har följt i biståndssammanhang och som jag som statsråd, inom ramen för min tjänsteutövning, inte längre avser tillämpa.

 

Som framgår i reformagendan Bistånd för en ny era: Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726) är utgångspunkten att svenskt bistånd klassificeras som bistånd (ODA) enligt OECD:s biståndskommitté DAC. Den skrivningen framgår även i den av riksdagen beslutade budgetpropositionen för 2025.

Det betyder att vissa typer av insatser kan finansieras genom den svenska biståndsbudgeten, även om OECD i slutändan bedömer att de inte får räknas som bistånd utifrån gällande regelverk. Det faktiska utfallet till DAC kan också både under- eller överstiga vad som lagts i budget bl.a. p.g.a. osäkerhet vid prognoser, samt beroende på DAC:s redovisningsprinciper vid fleråriga avtal. Regeringen är dock förvissad om att alla insatser som finansieras via biståndsbudgeten bidrar till de biståndspolitiska målen.

För att OECD DAC ska fortsatt vara relevant i en geopolitisk kontext med minskade biståndsflöden och ökande finansieringsgap finns samtidigt ett behov av att utvidga och modernisera kriterierna för vad som ska få klassas som bistånd. Ett syfte är att göra biståndet mer katalytiskt och att det i högre grad ska kunna dra nytta av synergier mellan handel och bistånd.

Stockholm den 21 maj 2025

Benjamin Dousa