HC121149: Klimatfinansieringens skuldpåverkan och dess konsekvenser för utvecklingsländer
Svar på fråga 2024/25:1149 Klimatfinansieringens skuldpåverkan och dess konsekvenser för utvecklingsländer
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1149 av Olle Thorell (S)
Klimatfinansieringens skuldpåverkan och dess konsekvenser för utvecklingsländer
Olle Thorell har frågat mig om jag avser, inom ramen för min tjänsteutövning, att genomföra en kartläggning av hur stor andel av Sveriges klimatfinansiering till låginkomstländer som ges i form av lån respektive bidrag, samt att analysera hur denna finansiering påverkar skuldnivåerna i mottagarländerna, särskilt i ljuset av att en majoritet av de mest klimatsårbara länderna redan befinner sig i en skuldkris.
I vissa fall kan skuldläget bland världens utvecklingsländer riskera att utgöra ett hinder för utveckling i den mån skulder tränger undan nödvändiga investeringar i bland annat jobb, tillväxt och klimat. Regeringen stödjer och deltar aktivt i det internationella skuldhanteringsarbetet som sker inom ramen för den så kallade Parisklubben och det gemensamma ramverket för skuldhantering som har tagits fram på initiativ av G20.
Regeringen verkställer det svenska klimatbiståndet genom organisationer som förmedlar olika typer av finansiering. Eftersom klimatbiståndet är begränsat är det viktigt att det används katalytiskt till att mobilisera så mycket kapital som möjligt genom effektiva verktyg, och här kan såväl bidrag som lån, garantier och kapitalinvesteringar ingå. Såväl svenskstödd utlåning som utlåning i den internationella klimatfinansieringen överlag förmedlas av en bred mängd organisationer. Det är därför grundläggande att arbetet med internationella skuldfrågor sker gemensamt, snarare än att långivare arbetar var och en för sig. Skuldtransparens, samordning av skuldhantering och delning av data är ledord i det gemensamma arbetet. Som analytiskt underlag fyller Internationella valutafondens och Världsbankens skuldhållbarhetsanalyser en viktig funktion. Inom ramen för de internationella klimatförhandlingarna och det nya klimatfinansieringsmålet som beslutades vid COP29 i Baku 2024, pågår en process för att identifiera och bemöta möjliga hinder till att öka klimatinvesteringarna i utvecklingsländer, inklusive skuldfrågorna.
Regeringen kommer att fortsätta att stödja och delta aktivt i det internationella skuldhanteringsarbetet.
Stockholm den 14 maj 2025
Benjamin Dousa