HC121099: EU-finansiering av transportinfrastruktur
Svar på fråga 2024/25:1099 EU-finansiering av transportinfrastruktur
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2024/25:1099 av Malin Östh (V)
EU-finansiering av transportinfrastruktur
Malin Östh har frågat mig om det är min bedömning att regeringens direktiv för den kommande planperioden, om att eventuella EU-bidrag till statlig infrastruktur inom nationell plan inte ska utöka den ekonomiska ramen, inte begränsar Sveriges tillgång till EU-bidrag för statlig infrastruktur, och om jag avser vidta några åtgärder utifrån min bedömning.
Behoven inom infrastrukturen är som Malin Östh säger stora och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det innebär att vi måste vårda det befintliga transportsystemet och prioritera underhåll men också investera i ny infrastruktur där det behövs.
Det är bakgrunden till att regeringen den 3 oktober överlämnade en infrastrukturproposition, Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur
– för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28), till riksdagen med historiskt stora satsningar på transportinfrastrukturen. Den ekonomiska ramen för perioden 2026–2037 ökar med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden, till 1 171 miljarder kronor. Regeringen har också gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. Regeringen satsar alltså nu stort på infrastruktur.
Medfinansiering från EU till svenska infrastrukturprojekt är självklart positivt och som Malin Östh skriver har regeringen också betonat detta i bl.a. infrastrukturpropositionen.
Många av de projekt som får medfinansiering från EU ligger redan utanför infrastrukturramen och påverkas inte av den nyordning som Malin Östh hänvisar till. Under senare års utlysningar har t.ex. projekt i svenska hamnar fått medfinansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa. Dessa projekt finansieras inte med pengar ur den nationella planen. När det gäller statliga projekt som finansieras inom infrastrukturramen kommer myndigheterna att fortsätta ansöka om medfinansiering i relevanta utlysningar. För statliga projekt kommer eventuell tillkommande medfinansiering från EU vara lika viktig för staten nu som tidigare. Skillnaden är att medfinansieringen inte innebär att medlen som går till statlig infrastruktur automatiskt utökas, utan att riksdagen och regeringen kan besluta kring användningen.
Jag bedömer inte att denna ändring kommer påverka varken antalet ansökningar eller möjligheten att få medfinansiering för svenska projekt. Jag bedömer därför inte att några andra åtgärder behöver vidtas.
Vi ska fortsatt säkerställa att de ansökningar som skickas in från Sverige håller hög kvalitet med god sannolikhet att bli beviljade medfinansiering, oavsett om det är statliga eller andra svenska projekt, för att Sverige ska få en så god tilldelning som möjligt.
Stockholm den 29 april 2025
Andreas Carlson