HC11623: Kulturellt utanförskap

Fråga 2024/25:623 Kulturellt utanförskap

av Nima Gholam Ali Pour (SD)

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)

 

I november 2024 publicerade SCB i samarbete med Boverket en kartläggning av områden där utanförskapet är stort. Kartläggningen var resultatet av ett regeringsuppdrag som gavs till SCB och Boverket den 7 december 2023. Enligt uppdraget skulle de två myndigheterna genomföra en fördjupad analys av olika områden och

• identifiera områden där utanförskapet är särskilt stort genom att göra en sammanvägd bedömning av olika områdens förutsättningar, behov och problem
• identifiera områden som har specifika behov utifrån enskilda faktorer.

Kartläggningen identifierade 180 områden där den sammanvägda problembilden är stor.

Utifrån regeringsuppdraget har SCB och Boverket använt några faktorer för att definiera utanförskap. Dessa faktorer är kriminalitet, otrygghet, bidragsberoende, trångboddhet, lågt demokratiskt deltagande, svaga skolresultat, svag arbetsmarknadsetablering, lågt engagemang i föreningsliv och civilsamhälle samt ohälsa.

Det kulturella utanförskapet, som utgör grunden för de parallella samhällen vi ser runt om i Sverige, har däremot inte analyserats eller beaktats. Detta brukar vara ett återkommande problem när utanförskap och integration diskuteras i Sverige. Det utgås från att någon som inte går på bidrag, inte är kriminell och är utbildad inte befinner sig i utanförskap även om personen helt och hållet avfärdar svenska värderingar.

Ett exempel är alla de islamistiska civilsamhällesorganisationer som gång på gång hamnar i skandaler trots att personerna i högsta grad förstått hur civilsamhället fungerar. På grund av kulturellt utanförskap använder dessa islamistiska aktivister civilsamhället på ett sätt som inte främjar det svenska samhället.

Det kulturella utanförskapet är den form av utanförskap som ständigt väcker känslor när det kommer fram att vissa som invandrat till Sverige distanserar sig från svenska värderingar trots att de gör karriär eller studerar. Det kulturella utanförskapet handlar om värderingar och inte om socioekonomiska faktorer.

Den importerade antisemitismen är ett skolexempel på kulturellt utanförskap. En form av antisemitism som grundar sig i en indoktrinering från arabiska stater för att väcka hat mot Israel har kommit till Sverige genom migranter som inte anammat det svenska samhällets värderingar till fullo utan håller fast vid de antisemitiska värderingar som finns i deras hemländer. Den negativa syn på kvinnor som finns i vissa invandrartäta delar av Sverige är ännu ett exempel på kulturellt utanförskap.

Regeringens arbete för att kartlägga och motverka utanförskap är lovvärt. Däremot behöver det arbetet kompletteras med ett beaktande av det kulturella utanförskapet, som drabbar dels invandrare som har svårt att kulturellt och värderingsmässigt integreras i det svenska samhället, dels de som drabbas av detta kulturella utanförskap genom hedersförtryck, islamism, antisemitism, misogyni, förnedringsrån, våldsbejakande ideologier med mera.

Kulturellt utanförskap är också många gånger grunden till att människor väljer terroristorganisationer och kriminalitet framför skola och arbete, samt parallella samhällen framför majoritetssamhället.

Mot bakgrund av ovanstående önskas arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson svara på följande fråga:

 

Avser ministern att verka för att det kulturella utanförskapet ska lyftas fram som en faktor i framtida kartläggningar av utanförskapet?