HC11563: Svälten i Sudan
Fråga 2024/25:563 Svälten i Sudan
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Sudan står inför en av de mest förödande humanitära kriserna i modern tid. Konflikten mellan landets militär och RSF-milisen har sedan april 2023 förvärrat ett redan utsatt läge, och i dag är cirka 25 miljoner människor i akut behov av humanitärt bistånd. Matbristen är särskilt allvarlig och förvärras av våldsamma strider som förstör samhällsinfrastruktur och förhindrar tillgången till hjälp.
I norra Darfur har civila utsatts för systematiskt våld. Den 9 december dödades över 100 personer vid ett flygangrepp på en marknad, vilket förvandlade en livlina för lokalbefolkningen till en plats för förstörelse. Internflyktingar som lever i läger som Zamzam nära El Fasher står inför en katastrofal situation, där tusentals lider av svår undernäring och brist på rent vatten. Barn dör varje dag av hunger och relaterade sjukdomar, medan humanitära organisationer har svårt att nå fram.
Den akuta hungersnöden i Sudan kräver kraftfulla insatser från det internationella samfundet. FN-organ och andra humanitära organisationer arbetar under extremt svåra förhållanden, men deras kapacitet begränsas av bristande finansiering. Trots givarlöften från flera länder har stora delar av de utlovade resurserna inte materialiserats. Samordningen mellan olika aktörer är också en utmaning i en så komplex och farlig miljö.
FN:s World Food Programme (WFP) är en central aktör i kampen mot svält i Sudan och andra krisdrabbade regioner. Genom att tillhandahålla livsmedelsbistånd och logistisk kapacitet spelar WFP en avgörande roll i att nå ut till miljontals människor som annars skulle sakna tillgång till mat. Deras arbete försvåras dock av säkerhetsläget och bristande finansiering, vilket gör att många av de mest utsatta fortfarande inte nås av hjälp. Att stödja och stärka organisationer som WFP är avgörande för att lindra lidandet och förhindra att krisen förvärras ytterligare.
Samtidigt som Sudan lider av svält och våld pågår en global trend av minskande biståndsinsatser. I Sverige har regeringen gjort betydande nedskärningar i biståndsbudgeten, vilket riskerar att försvaga vårt lands bidrag till globala humanitära insatser. Socialdemokraterna har kritiserat dessa nedskärningar och varnat för att de kan påverka Sveriges möjligheter att delta i och vara ledande i viktiga internationella humanitära insatser. När resurser minskas riskerar länder som Sudan att prioriteras bort.
Sveriges biståndsminister har en central roll i att fördela resurser och att säkerställa effektivitet och samordning med andra givare och organisationer. Att möta Sudans akuta behov kräver en tydlig prioritering men också ett långsiktigt engagemang för att stärka motståndskraften hos de drabbade samhällena.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Hur avser statsrådet, inom ramen för sitt ansvar och regeringens biståndspolitik, att säkerställa att Sveriges bidrag till humanitära insatser i Sudan, inklusive genom stöd till WFP och andra viktiga aktörer, är tillräckliga och effektivt samordnade för att lindra den pågående svältkatastrofen och förhindra en ytterligare förvärring av krisen?