HC11558: Syriens framtid

Fråga 2024/25:558 Syriens framtid

av Olle Thorell (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Sedan 2011 har Syrien genomlevt en av de mest destruktiva konflikterna i modern tid. Den inleddes som fredliga demonstrationer under den arabiska våren, där det syriska folket krävde demokratiska reformer och ett slut på den hårdföra regimen under Bashar al-Asad. Regimen svarade med våld, och konflikten eskalerade snabbt till ett inbördeskrig där en mängd olika grupper med motstridiga intressen och agendor deltog. Asads regim har under dessa år varit ansvarig för omfattande brott mot mänskligheten, inklusive bombningar av civila områden, kemvapenattacker och systematiska övergrepp på mänskliga rättigheter. Kriget har resulterat i hundratusentals döda, miljontals människor på flykt och ett land i spillror.

De senaste dagarna har vi bevittnat en historisk vändpunkt i Syrien: Rebellstyrkor har lyckats störta Bashar al-Asads regim. Detta är en milstolpe som väcker både hopp och oro. Å ena sidan innebär Asads fall slutet för en av vår tids mest brutala diktaturer, och det syriska folket får nu en chans att leva i fred och själva bestämma sin framtid. Å andra sidan är framtiden för Syrien långt ifrån säker. När den gemensamma fienden – Asadregimen – nu har fallit riskerar gamla konflikter och motsättningar mellan de grupper som kämpat för regimens fall att blossa upp.

Syrien är ett land med en komplex etnisk och religiös sammansättning, där olika folkgrupper – inklusive sunniter, alawiter, kurder, kristna och druser – har motstridiga intressen och krav. Historiskt har dessa grupper ofta ställts mot varandra, inte minst på grund av Asads splittringspolitik. I vakuumet som uppstår efter regimens fall finns risken att jihadistiska och islamistiska grupper, inklusive de som tidigare varit associerade med IS, försöker fylla maktvakuumet och bilda ett nytt kalifat baserat på sharialagar. Ett sådant scenario skulle innebära ett nytt förtryck och än mer lidande för Syriens folk, i synnerhet för kvinnor och religiösa minoriteter.

Samtidigt står Syrien inför enorma utmaningar när det gäller att bygga upp en fungerande stat. Infrastruktur, institutioner och det civila samhället har till stor del raserats under kriget. Det krävs omfattande internationellt stöd för att återuppbygga landet och säkerställa att den demokratiska utvecklingen inte spårar ur. För att lyckas måste alla grupper ges möjlighet att delta i den politiska processen på lika villkor, och det internationella samfundet måste arbeta aktivt för att förebygga att nya konflikter bryter ut. Erfarenheterna från Irak och Libyen visar tydligt att när en diktatur störtas utan en plan för hur makten ska övergå till en demokratisk styrning riskerar landet att falla tillbaka i kaos och våld.

Sverige har under lång tid varit en tydlig röst för mänskliga rättigheter och demokrati i Syrien. Vårt land har också bidragit med betydande humanitärt stöd och varit en stark förespråkare för att ställa förövare av krigsbrott och brott mot mänskligheten inför rätta. Det är nu avgörande att Sverige, tillsammans med EU och andra internationella partner, agerar för att främja en fredlig och demokratisk utveckling i Syrien. Detta inkluderar att säkerställa att alla folkgruppers rättigheter respekteras, att de som försöker skapa nya förtryckande regimer hålls tillbaka och att Syriens civila befolkning får det stöd som krävs för att bygga upp landet på nytt.

Jag vill därför fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka konkreta åtgärder avser ministern att, i samarbete med EU och andra internationella partner, vidta för att stödja en fredlig och demokratisk utveckling i Syrien, med särskilt fokus på att säkerställa respekten för alla folkgruppers mänskliga och demokratiska rättigheter?