HC11557: Demokratins tillbakagång i Kirgizistan

Fråga 2024/25:557 Demokratins tillbakagång i Kirgizistan

av Olle Thorell (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Den politiska situationen i Kirgizistan har under de senaste åren präglats av en gradvis urholkning av demokratiska institutioner och ökande kränkningar av mänskliga rättigheter. Presidentens makt har stärkts på bekostnad av parlamentet och rättsväsendet, vilket har lett till en försvagning av rättsstatens principer.

Ett uppmärksammat fall är det olagliga frihetsberövandet av Temirlan Sultanbekov, ledare för det socialdemokratiska partiet i Kirgizistan. Internationella organisationer som International Union of Socialist Youth och Progressive Alliance har fördömt arresteringen och uteslutningen av partiet från lokala val och ser dessa handlingar som politiskt motiverade attacker mot oppositionen.

Utöver detta har det förekommit andra allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett exempel är fallet med människorättsförsvararen Azimzjan Askarov, som efter etniska oroligheter 2010 dömdes till livstids fängelse under en process som internationella människorättsorganisationer kritiserat för bristande rättvisa och trovärdighet.

Kirgizistan har också upplevt inskränkningar i pressfriheten. I februari 2024 beordrade kirgiziska domstolar att den oberoende grävande medieorganisationen Kloop skulle stängas ned, vilket väckte kritik både nationellt och internationellt.

Denna utveckling sker i en region med stor geopolitisk betydelse. Centralasien, där Kirgizistan är beläget, är strategiskt viktigt på grund av sitt läge och sina naturresurser. Regionen har blivit avgörande för säkerhet och stabilitet, särskilt med tanke på situationen i Afghanistan. Utvecklingen av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i denna region är därför av största vikt för att säkerställa långsiktig stabilitet och välstånd.

Sverige har en lång tradition av att främja demokrati och mänskliga rättigheter internationellt. Den rådande situationen i Kirgizistan understryker behovet av att Sverige agerar både bilateralt och genom internationella forum för att stödja demokratiska rörelser och motverka inskränkningar av oppositionens arbete.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska uppmärksamma frihetsberövandet av Temirlan Sultanbekov och den pågående inskränkningen av demokratiska rättigheter i Kirgizistan?