HC11551: Sveriges ansvar i den globala kampen mot hiv och aids

Fråga 2024/25:551 Sveriges ansvar i den globala kampen mot hiv och aids

av Linnéa Wickman (S)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Hiv/aids har förödande och långtgående konsekvenser för individer, familjer och samhällen världen över. Sjukdomen drabbar ofta de mest utsatta – unga kvinnor, tonårsflickor, hbtqi-personer och personer som lever i extrem fattigdom. Trots medicinska framsteg fortsätter hiv/aids att skörda liv: 1,7 miljoner människor dog av hivrelaterade sjukdomar under 2023, och 1,3 miljoner människor insjuknade. Detta innebär inte bara förlorade liv utan också familjer som slits isär, barn som lämnas föräldralösa och samhällen som förlorar generationer. Effekterna är särskilt påtagliga i länder med svaga hälsosystem, där sjukdomen driver människor djupare in i fattigdom och försvagar möjligheterna till ekonomisk utveckling.

Tack vare globala insatser har antalet nya hivinfektioner minskat med 56 procent sedan 2010. Sverige har varit en av de ledande länderna i detta arbete. Genom betydande bidrag till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria och ett årligt kärnstöd på cirka 300 miljoner kronor till Unaids har Sverige räddat otaliga liv och stärkt den globala responsen. Organisationernas arbete är också tydligt sammankopplade med varandra när det gäller politisk påverkan och implementering av insatser. Trots detta har den svenska regeringen beslutat om att skära ned allt kärnstöd till Unaids från och med 2025. Sveriges bidrag över tid har varit strategiskt, med fokus på att nå de mest utsatta grupperna och eliminera hinder som diskriminering och bristande jämställdhet.

Nu står världen inför ett vägskäl. Utan ett fortsatt och målmedvetet stöd hotar nedskärningar och andra globala kriser möjligheterna att nå FN:s mål om att kunna eliminera hiv/aids till 2030. Beslutet att drastiskt avsluta det svenska stödet till Unaids måste också ses i ljuset av de omfattande nedskärningarna inom det svenska biståndet. Regeringens prioriteringar riskerar även att urholka Sveriges anseende som en global ledare inom utvecklingssamarbete.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Hur avser statsrådet att säkerställa att Sverige fortsatt tar sitt ansvar i den globala kampen mot hiv/aids, särskilt mot bakgrund av beslutet att avsluta kärnstödet till Unaids från och med 2025 och de omfattande nedskärningarna i det svenska biståndet?