HC11528: Sveriges framtida engagemang i Världsbankens utvecklingsfond IDA

Fråga 2024/25:528 Sveriges framtida engagemang i Världsbankens utvecklingsfond IDA

av Martin Ådahl (C)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Världen står inför omfattande utvecklingsutmaningar, där coronapandemin, krig och extremväder har utraderat årtionden av framsteg i många av världens fattigaste länder.

I detta kritiska läge spelar Världsbankens internationella utvecklingsfond (IDA) en nyckelroll för att vända denna negativa utveckling. IDA utgör den enskilt viktigaste källan till utvecklingsfinansiering för världens 78 fattigaste länder. Fondens finansieringsmodell innebär att varje investerad krona genererar mer än tredubbel utväxling. Under den senaste påfyllnadsperioden mobiliserade IDA 93 miljarder dollar från endast 24 miljarder i givarbidrag. Men utan ett stärkt givarbidrag riskerar modellen att bli ohållbar och kan leda till utebliven finansiering eller sämre villkor för de fattigaste länderna.

Det finns flera skäl till att IDA är en viktig aktör. Pengarna går till de fattigaste länderna, där behoven ofta är som störst. Detta uppdrag är orubbligt. När många finansiärer drog sig tillbaka under coronakrisen valde IDA i stället att fördubbla sitt stöd till låginkomstländer.

IDA följer också principer för ett effektivt utvecklingsbistånd: Det anpassas efter samarbetslandets utvecklingsstrategi, samordnas med andra givare och fokuserar på resultat.

Effekten av IDA utvärderas noggrant, mer än många andra internationella biståndssatsningar. Världsbanken har en större kontrollapparat än Sida, och varje projekt följs upp och utvärderas av en oberoende utvärderingsgrupp. År 2022 fick 82 procent av IDA-projekten ett tillfredsställande eller bättre betyg från utvärderingsgruppen (jämfört med 68 procent år 2012). Sedan 2010 har den ekonomiska medianavkastningen på utvärderade IDA-projekt legat på 24 procent.

I en tid då flera länder, däribland Danmark och Spanien, ökar sina åtaganden till IDA har Sverige valt att minska biståndet. Detta sker samtidigt som finansministern själv intar ordförandeposten för IMF och Världsbankens utvecklingskommitté, vilket ställer Sveriges internationella trovärdighet på sin spets.

Med tanke på IDA:s avgörande roll i utvecklingsländerna och dess bevisade effektivitet borde Sverige snarare än att dra sig tillbaka i stället öka sitt bidrag till utvecklingsfonden.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Hur ser regeringens plan ut för Sveriges bidrag till IDA:s påfyllnadsperiod som avslutas i december, och vilken ambitionsnivå anser regeringen att Sverige bör ligga på i relation till jämförbara länder?