HC11404: Sveriges ställningstagande om kärnvapen i FN-omröstning

Fråga 2024/25:404 Sveriges ställningstagande om kärnvapen i FN-omröstning

av Laila Naraghi (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Förra veckan röstade FN:s generalförsamlings första utskott om en resolution som handlade om att tillsätta en vetenskaplig panel för att sammanställa forskning och kunskap om kärnvapenkrigets konsekvenser. Det är den första i sitt slag på 35 år. Endast tre länder röstade emot: Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Resolutionen gick igenom med 144 ja-röster, däribland från Natoländerna Norge, Island, Tyskland och Kanada. Sverige valde i omröstningen att avstå ställningstagande (abstention) tillsammans med bland annat kärnvapenländerna Indien, Israel och Belarus – den senare som sagt sig ha tagit emot ryska kärnvapen.

Sedan den förra FN-studien, som genomfördes 1989 av bland andra den svenska Nobelpristagaren Sune Bergström, har en mängd nya data, datamodelleringar och kunskap tillkommit. Vi vet att det inte finns något land eller någon organisation som kan hantera följderna av ett kärnvapenkrig, men vi behöver en samlad och uppdaterad kunskap att förhålla oss till. Det har forskats mycket de senaste 30 åren, och det är angeläget att Sverige, som säger sig värna vetenskap och forskning, stöder den här typen av initiativ.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Varför lade regeringen ned sin röst om att FN ska tillsätta en panel om vetenskaplig forskning om kärnvapnens konsekvenser?