HC11217: Bluffakturor inom svenskt näringsliv

Fråga 2024/25:217 Bluffakturor inom svenskt näringsliv

av Johnny Svedin (SD)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Bluffakturor är ett stort problem för många företagare, särskilt mindre företag som inte har tillräckliga resurser för att hantera dessa ärenden. Enligt Svenskt Näringsliv upplever många företagare att de inte får stöd vid hantering av fakturabedrägerier, vilket leder till ekonomiska förluster och i värsta fall till att företag tvingas lägga ner. 

En myndighetsadministrerad varningslista skulle ge företagare ett verktyg för att identifiera misstänkta fakturor i tid, minska risken för att bli lurad och bidra till en tryggare affärsmiljö. I andra länder finns redan effektiva lösningar för att bekämpa bluffakturor. I Storbritannien har man exempelvis Action Fraud, ett nationellt centrum för rapportering av bedrägerier och cyberbrott. Dit kan företag enkelt anmäla bluffakturor online via ett användarvänligt formulär som är tillgängligt dygnet runt. Australien erbjuder Scamwatch, en tjänst där företag och privatpersoner kan rapportera bedrägerier genom ett enkelt onlineformulär och få uppdaterad information om aktuella bedrägerier. Genom att ta inspiration från dessa modeller kan Sverige förbättra sitt stöd till företagare i kampen mot fakturabedrägerier.

Flera myndigheter bedriver sedan en tid en organiserad samverkan inom ramen för projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Detta är ett framgångsrikt samarbete som bör intensifieras och utvecklas på olika sätt. Lagstiftningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkansvägar, inte minst genom att utnyttja datoriserade hjälpmedel och samkörning av relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter, i betydligt högre utsträckning än vad som är möjligt i dag. Nämnas bör även den utbetalningsmyndighet som regeringen har aviserat och som sannolikt kommer att upptäcka och stoppa en mängd felaktiga utbetalningar från berörda myndigheter. 

Med anledning av problemen kring bluffakturor föreslås en myndighetsadministrerad tjänst, exempelvis genom en särskild hemsida. Där skulle företagare eller privatpersoner kunna anmäla fakturor som misstänks vara felaktiga. Ett formulär kan tillhandahållas där man fyller i företagsnamn, organisationsnummer, plus- eller bankgironummer, bild på fakturan samt vad som anses felaktigt. Om flera personer eller företag anmäler samma företag bör det snabbt kunna flaggas att det rör sig om misstänkt fakturabedrägeri, varpå den drabbade omgående får möjlighet att bestrida fakturan.

Genom att implementera en sådan tjänst och lära av internationella exempel kan Sverige effektivisera kampen mot bluffakturor och stärka skyddet för våra företagare. Detta skulle inte bara minska den ekonomiska brottsligheten utan även bidra till en rättvisare och säkrare affärsmiljö för alla näringsidkare. 

Med tanke på de allvarliga problem som bluffakturor orsakar för många företagare, särskilt mindre företag som saknar resurser att hantera dessa ärenden, och med hänvisning till att andra länder har infört effektiva system där näringsidkare enkelt kan anmäla bluffakturor, vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att upprätta en myndighetsadministrerad varningslista eller annan åtgärd gällande bluffakturor i Sverige?