HC111027: Åtgärder för att stävja brottslighet mot företag

Fråga 2024/25:1027 Åtgärder för att stävja brottslighet mot företag

av Angelica Lundberg (SD)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Brottslighet påverkar alla delar av samhället. Enligt en ny rapport framtagen av Småföretagarnas Riksförbund kostar den direkta brottsligheten näringslivet 118 miljarder kronor årligen. Utöver det tillkommer kostnader för en informell kriminell sektor, det vill säga ligor som driver företag med svart arbetskraft, som ofta kombineras med beskyddarverksamhet och utpressning. Hur stor den kostnaden är finns det inga siffror på, men det är tydligt att båda dessa typer av brottslighet kraftigt påverkar svenska företag och i förlängningen hela samhället.

Sverigedemokraterna och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med organiserad brottslighet och brott mot företag, såsom utökade möjligheter till kameraövervakning, uppdrag till Ekobrottsmyndigheten om att bekämpa ekonomisk brottslighet samt förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter, för att nämna några. Det är också sedan den 1 juli 2023 lagstadgat att kommunerna ska arbeta förebyggande. Trots detta upplever många företagare att de inte inkluderas i det förebyggande arbetet. Här behöver regeringen följa upp för att säkerställa att kommunerna vet vad de ska göra, att de gör rätt saker och att det har effekt.

Nya arbetstillfällen skapas främst av nya företag, men incitamenten för att starta företag minskar kraftigt när andra i branschen är utsatta för brottslighet på veckobasis. Ofta handlar det om så kallade småbrott. Företagare rapporterar om att polisen inte ens hinner komma ut när de anmäler sitt fjärde inbrott på kort tid, och många företag, och i vissa fall även kommuner, struntar i att anmäla brott då det kan öka risken för att bli utsatt igen snarare än förbättra chanserna att få bukt med problemet. Det tar kraft och energi när utsikterna för att få någon lagförd är små. Att företag upplever att de inte blir lyssnade på när de utsätts för brott eller att de kanske till och med helt avstår från att polisanmäla är oroande. I exempelvis New York arbetar polisen framgångsrikt med nolltolerans, som innebär att de ingriper mot små brott för att förhindra att större sker. Så gott som alla gängkriminella har en gång börjat med mindre brottslighet, och det är viktigt att tidigt förhindra att snattande ungdomar gör kriminell karriär som i värsta fall leder till organiserad brottslighet. 

Till dess att polisen själva har byggt upp de resurser som krävs för att bättre kunna lagföra även småbrotten kan det finnas anledning att se över möjligheten för samverkan med kommuner eller att civilanställda kan bistå polisen med insamling av uppgifter efter exempelvis inbrott, för att åtminstone i ett första läge möta och se brottsoffren.

Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Vilka åtgärder, utöver de redan vidtagna, kommer ministern att initiera för att stoppa brottsligheten mot företagare?