HC111024: Arbetsmiljön på Sida
Fråga 2024/25:1024 Arbetsmiljön på Sida
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
I Sidas årsredovisning för 2024 beskrivs hur myndigheten under året genomfört omfattande organisatoriska förändringar inom ramen för regeringens reformagenda, inklusive modellen “Ett Sida”, som syftar till att förenkla och effektivisera biståndets styrning och genomförande. Regeringen har samtidigt skärpt sitt krav på mätbarhet, resultatorientering och ökad kontroll över biståndsbudgeten.
Men i årsredovisningen (sidan 3) redovisar Sida att reformerna fått allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön. Myndigheten skriver:
“Omställningen har inneburit att många medarbetare varit osäkra på framtida uppdrag och arbetsuppgifter. Det har i sin tur påverkat arbetsmiljön negativt, med en ökad arbetsbelastning i delar av organisationen.”
Samtidigt visar årsredovisningen (sidan 6) att Sida hanterade 52 miljarder kronor i biståndsmedel under 2024 – en historiskt hög nivå. Bland annat genomfördes omfattande insatser i Ukraina, Moçambique och Latinamerika samt ett nytt garantiavtal på 469 miljoner USD via Interamerikanska utvecklingsbanken. Det innebär att Sidas personal, parallellt med pågående interna omstruktureringar och nya arbetssätt, också förväntades genomföra fler, snabbare och mer komplexa insatser än tidigare.
Att i detta läge genomföra genomgripande organisatoriska förändringar – samtidigt som budgetramarna stramas åt och resultatkraven skärps – utan att förstärka myndighetens stödstrukturer eller personalförsörjning innebär ett systemfel i styrningen av svensk biståndspolitik. Det framstår som uppenbart att arbetsmiljökonsekvenserna inte har vägts in tillräckligt i regeringens beslutsunderlag.
Ansvaret för arbetsmiljö i statliga myndigheter är inte bara en fråga för myndighetsledningen utan även för regeringen som styrmyndighet, ytterst genom departementen. I detta fall kräver det en samordning mellan Utrikesdepartementet, som ansvarar för biståndspolitiken, Finansdepartementet, som fastställer budgetförutsättningarna, och Arbetsmarknadsdepartementet, som ansvarar för det statliga arbetsgivaransvaret och arbetet mot ohälsosam arbetsbelastning.
Från socialdemokratiskt håll menar vi att ett högkvalitativt bistånd kräver en långsiktigt hållbar myndighetsorganisation – inte kortsiktig omstrukturering utan tillräcklig förankring i medarbetarnas villkor. Regeringens prioriteringar och omställningskrav får nu tydliga konsekvenser för människorna som ska leverera resultaten.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka konkreta åtgärder har statsrådet inom ramen för sin tjänsteutövning vidtagit för att förebygga och åtgärda den försämrade arbetsmiljö som Sida redovisar i sin årsredovisning för 2024, till följd av reformagendan och modellen ”Ett Sida”, och hur har regeringen i samordning med Finansdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet säkerställt att dessa styrsignaler inte undergräver personalens hälsa och myndighetens genomförandeförmåga?