HC1064: Elever som saknar behörighet för fortsatta studier

Interpellation 2024/25:64 Elever som saknar behörighet för fortsatta studier

av Niels Paarup-Petersen (C)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

19 900 elever saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket. Det innebär att dörren till gymnasiet stängs och att barn och unga kastas in i ett utanförskap som är svårt att hämta sig från. Anledningen till den stora utslagningen i svensk skola beror dels på ett betygssystem som sätter oerhört höga krav på analys och teoretisk förmåga redan vid lägsta godkända betyg och sätter stopp för elever att ta sig vidare till gymnasiet om dessa krav inte uppnås, dels på att svensk skola i dag saknar de resurser som krävs för att ge varje elev det stöd den har behov av för att kunna nå sin fulla potential. I sammanhanget handlar det bland annat om resurser för att kunna anställa (och behålla) lärare, speciallärare och personal inom elevhälsan.

Vi behöver en skola för både de som sitter längst bak i klassrummet och de som sitter längst fram – en skola som helt enkelt ger varje elev chansen att lyckas. Kombinationen av en hård godkäntgräns för att ta sig vidare till nästa utbildningsnivå och bristen på resurser i svensk skola har medfört att över 160 000 personer de senaste tio åren lämnat grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar ett helt Örebro eller lika många som behöver anställas inom välfärden de närmaste åren. Den stora utslagningen i svensk skola sticker ut i ett internationellt perspektiv. Sverige slår ut tio gånger så många som Danmark, Finland och Norge. Konsekvenserna blir inte bara att Sveriges utsikter att förbli en stark kunskapsnation drastiskt försämras. För den enskilda individen försvåras dessutom möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden, delta i samhället och göra en livsresa.

Parallellt med att nästan var femte elev i dag saknar behörighet till gymnasiet befinner sig skolan för tillfället på ekonomisk svältkur till följd av regeringens ekonomiska politik. Tusentals behöriga lärare och andra viktiga resurser inom skolan har det senaste året sagts upp, ofta just den personal som ska möta elever med inlärningssvårigheter och i social utsatthet. Hundratals skolor riskerar också att läggas ned – i regel mindre skolor på landsbygden. Detta gör att skolan inte klarar av sitt kompensatoriska uppdrag och att fler elever riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Lotta Edholm:

 

1. Hur avser statsrådet att agera för att ta bort de negativa konsekvenserna av dagens skarpa godkäntgräns?
2. Hur avser statsrådet att agera för att vända utvecklingen av regeringens minskade statliga bidrag till skolan?