HC10600: Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer

Ekonomiskt våld är en allvarlig form av förtryck som ofta utövas i nära relationer, där en partner genom kontroll av pengar och resurser begränsar den andres självständighet och frihet. Det kan handla om att neka tillgång till gemensamma konton, att hindra partnern från att arbeta eller studera eller att tvinga till skuldsättning. Effekten blir ofta ekonomisk och social utsatthet, inte sällan som en del i ett större våldsmönster.

I en nyligen publicerad granskning från Riksrevisionen framkommer flera brister i statens insatser mot ekonomiskt våld. Bland annat konstateras att arbetet från regeringens sida varit otillräckligt styrt och uppföljt. Ekonomiskt våld nämns inte uttryckligen i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, och flera myndigheter saknar tydliga uppdrag i frågan. Kunskapen hos personal inom både rättsväsendet och välfärdssystemet bedöms vara låg. Därtill saknas lagstiftning som i tillräcklig grad skyddar den som är ekonomiskt utsatt, exempelvis vid gemensam e-legitimation, lån, bodelning eller försörjningsansvar efter separation.

Trots att denna typ av våld sedan länge uppmärksammats av forskare, ideella aktörer och praktiker inom socialtjänst och rättsväsen har frågan inte prioriterats tillräckligt i det statliga arbetet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Nina Larsson följande:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tydligare integrera arbetet mot ekonomiskt våld i regeringens nationella strategi för mäns våld mot kvinnor?
2. Avser statsrådet att ta initiativ till att utreda införandet av ett särskilt lagrum för ekonomiskt våld?
3. Hur säkerställer statsrådet att berörda myndigheter har tillräcklig kunskap och tillräckliga verktyg för att identifiera och motverka ekonomiskt våld?