HC10569: Rättvisa tävlingsvillkor inom idrotten

Interpellation 2024/25:569 Rättvisa tävlingsvillkor inom idrotten

av Sara Gille (SD)

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Jämställdheten inom idrotten har under lång tid varit en självklar och eftersträvansvärd målsättning i vårt samhälle. Det handlar om att kvinnor ska ha samma förutsättningar som män vad gäller träning, tävling, resurser och erkännande. Nyligen meddelade World Athletics, det internationella friidrottsförbundet, att man inför en särskild kategori för transatleter (https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/1MG68X/world-athletics-infor-konstester). Beslutet syftar till att värna rättvisan och tryggheten för biologiska kvinnor i damklassen. Bakgrunden är en växande oro över att biologiska män, även efter könskorrigering, i vissa fall har kvar en fysisk fördel, vilket snedvrider tävlingsresultat och underminerar damidrottens integritet. Även i Sverige har frågan börjat väcka debatt. En kvinnlig friidrottare , som nyligen tog ställning i denna fråga, vittnar om tystnadskultur, rädsla för att uttala sig och en växande frustration över att kvinnors rättigheter och förutsättningar inte längre sätts i främsta rummet. Hon förklarar hur biologiska män i damklasser i USA nu dominerar grenar, till stor skada för kvinnliga idrottare som tränat i åratal för att nå eliten (https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/lwkBaL/minna-svard-hojde-rosten-mot-transatleter-i-damklassen-skakat-usa?). 

Sverigedemokraterna menar att det är hög tid att Sverige agerar tydligare i denna fråga. Det ska inte vara kontroversiellt att stå upp för kvinnors rätt att tävla på lika villkor utan att behöva möta manlig fysiologi i damklasser. Det handlar inte om att exkludera någon, utan om att värna jämställdheten i praktiken.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till socialminister Jakob Forssmed:

 

1. Anser ministern att det är förenligt med jämställdhetsmålen att biologiska män tillåts tävla i damklasser inom svensk idrott?
2. Avser ministern och regeringen att ta initiativ till riktlinjer eller lagstiftning som säkerställer rättvisa och könsbaserade tävlingsvillkor inom svensk idrott?
3. Hur ser ministern på World Athletics beslut att införa en separat kategori för transatleter, och är detta något Sverige bör verka för även inom andra idrotter?
4. Vad gör ministern och regeringen för att skapa ett klimat där kvinnliga idrottare tryggt kan uttrycka sin oro och sina åsikter i dessa frågor, utan att riskera repressalier eller stigmatisering?