HC10567: Demokratisk tillbakagång i Turkiet

Interpellation 2024/25:567 Demokratisk tillbakagång i Turkiet

av Jacob Risberg (MP)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Den 20 mars 2025 greps Ekrem İmamoğlu, borgmästare i Istanbul och en av Turkiets mest framstående oppositionspolitiker, av turkiska myndigheter. Gripandet ägde rum mindre än två veckor före kommunalvalen i Turkiet och har väckt stark internationell kritik. Händelsen riskerar att ytterligare underminera tilltron till Turkiets demokratiska institutioner och sänder oroväckande signaler om det politiska klimatet i landet.

Detta sker inte i ett vakuum. Under många år har vi sett hur Turkiets regering systematiskt försvagat rättsstatens principer och tystat oppositionella röster. Journalister, människorättsförsvarare och akademiker har fängslats. Hbtqi-personer har trakasserats och förbjudits att organisera sig, och minoritetsgrupper, särskilt kurder, har utsatts för omfattande förföljelse. Gripandet av İmamoğlu är därmed inte bara ett angrepp på en enskild person utan en del av ett större mönster där det demokratiska utrymmet krymper alltmer.

Turkiet har länge varit en viktig partner till Sverige, inte minst inom ramen för Sveriges medlemskap i Nato. Samtidigt har den demokratiska tillbakagången i Turkiet under många år varit föremål för allvarlig kritik från såväl EU som internationella människorättsorganisationer.

Miljöpartiet ser med stor oro på utvecklingen i Turkiet. För ett land som aspirerar på att vara en demokratisk rättsstat är det helt oacceptabelt att oppositionella ledare fängslas inför val. Det undergräver också direkt det turkiska folkets rätt till fria och rättvisa val.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

1. Hur ser ministern på den senaste utvecklingen i Turkiet, inklusive gripandet av Ekrem İmamoğlu?
2. Vilken bedömning gör ministern av det demokratiska tillståndet i Turkiet i dag – är Turkiet en demokrati?
3. Hur påverkar dessa händelser Sveriges bilaterala relation med Turkiet?
4. På vilket sätt avser ministern och regeringen att driva frågor om mänskliga rättigheter och demokrati i dialogen med Turkiet framöver?