HC10557: Åtgärder mot skatteflykt och skattefusk
Interpellation 2024/25:557 Åtgärder mot skatteflykt och skattefusk
av Mathias Tegnér (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Avancerad skatteplanering och skattefusk är ett allvarligt hot mot vår gemensamma välfärd. När stora företag och rika individer undandrar skatt genom aggressiv skatteplanering eller genom att flytta vinster till skatteparadis dräneras statskassan på resurser som skulle kunna gå till vård, skola och omsorg, eller för den delen till den nu så viktiga upprustningen av vårt försvar.
Enligt Skatteverkets egna uppskattningar förlorar Sverige årligen tiotals miljarder kronor till följd av skatteundandragande och skatteflykt. Internationella organisationer som OECD och EU-kommissionen har upprepade gånger pekat på hur omfattande problemet är i hela världen, särskilt när multinationella bolag artificiellt flyttar vinster till lågskatteländer trots att den faktiska verksamheten sker i andra jurisdiktioner.
I Skatteverkets årsredovisning för 2024 står att läsa att ”Skatteverket har sedan 2017 haft i uppdrag att årligen bedöma både storleken och utvecklingen av skattefelet i Sverige. Bedömningar av storleken för ett antal olika delar av det totala skattefelet har publicerats i tidigare årsredovisningar. Från och med 2023 ändrades uppdraget till att bedömningen av skattefelet ska ske vart fjärde år.”
Det kan för många uppfattas som iögonfallande att Tidöregeringen och finansministern valt att ta bort den årliga beräkningen av skattefelet, trots att felet uppenbarligen är så stort som tiotals miljarder kronor.
En rapport från Tax Justice Network från 2023 visar att Sverige förlorar mellan 20 och 30 miljarder kronor årligen till följd av internationell skatteflykt, främst genom så kallad vinstförflyttning.
Trots att skatteflykt och aggressiv skatteplanering är välkända problem sedan lång tid tillbaka ser vi alltför få konkreta initiativ från Tidöregeringen för att komma till rätta med problemet. I regeringens arbete saknas tydliga reformambitioner och konkreta åtgärder för att täppa till kryphålen. Detta sker samtidigt som andra länder – både inom EU och globalt – tar steg framåt för att stärka kontrollen och öka transparensen.
I stället väljer regeringen igen och återigen att hänvisa till arbete som görs inom ramen för EU-samarbetet.
Sverige ska vara en pådrivande kraft i detta arbete – inte en passiv åskådare.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson:
- Varför tog regeringen bort Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet?
- Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att minska skatteflykten från Sverige?