HC10442: Arbetsmiljön i äldreomsorgen

Interpellation 2024/25:442 Arbetsmiljön i äldreomsorgen

av Nadja Awad (V)

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

I en nyligen publicerad rapport från TCO lyfts konsekvenser av bristande arbetsmiljö i offentlig sektor fram. Enligt rapporten planerar 180 000 tjänstemän i åldern 50–67 att, av arbets- och/eller hälsorelaterade skäl, gå i pension före riktåldern. Kvinnor är överrepresenterade och utgör 63 procent av gruppen.

Detta innebär en stor förlust av kompetent bemanning. Om de kunde arbeta i nuvarande omfattning i ytterligare ett år skulle det medföra ett arbetskraftstillskott på ungefär 150 000 helårs- och heltidstjänster under den närmaste 10–15-årsperioden.

Underfinansieringen av välfärden har pågått under lång tid, vilket syns på flera sätt. Sjuktalen är högre än inom andra sektorer. Drygt hälften (53 procent) av landets socialchefer uppger att de har svårt att ge de insatser som individen har behov av och rätt till. Äldreomsorg och stöd till barn och unga är särskilt drabbade.

Äldreomsorgen är särskilt pressad av de undermåliga arbetsvillkoren. Fler än hälften av medlemmarna i Kommunal som arbetar i äldreomsorgen vill lämna yrket.

Socialstyrelsen konstaterade nyligen i en rapport att sjukskrivningarna inom äldreomsorgen måste minska ifall den ska klara sitt uppdrag i framtiden. För att det ska ske krävs i sin tur att arbetsmiljön förbättras, konstaterar myndigheten. Äldreomsorgens undersköterskor har dubbelt så många sjukdagar som genomsnittet på arbetsmarknaden. Om äldreomsorgens 21 sjukdagar per år och anställd skulle kunna minskas till tio skulle arbetstid motsvarande 6 000 årsarbetare bli tillgänglig.

Socialstyrelsen menar att arbetsgivarna behöver ge medarbetarna bättre stöd, ökad närhet till chefer och större möjligheter till fortbildning. I dag har chefer i äldreomsorgen ansvar för dubbelt så många medarbetare – 48 stycken – som den genomsnittliga chefen på arbetsmarknaden.

Bristerna inom äldreomsorgen har varit kända under lång tid, men ändå har alltför lite hänt. I grunden handlar det om resurser som regeringen satsat på skattesänkningar till de rikaste i stället för på välfärden.

Kvinnor är överrepresenterade bland de anställda inom äldreomsorgen, precis som i en stor del av välfärdens verksamheter som är helt centrala för att samhället ska fungera och som präglas av resursbrist och bristande arbetsmiljö. Det är hög tid att regeringen tar alla dessa signaler på allvar och prioriterar välfärden, de anställda inom den och deras arbetsmiljö framför skattesänkningar till de rikaste.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:

 

Avser statsrådet att ta några initiativ för att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen?