HC10321: Insatser mot ekonomisk brottslighet

Interpellation 2024/25:321 Insatser mot ekonomisk brottslighet

av Eva Lindh (S)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

I Sverige tvättas minst 130 miljarder varje år, enligt Ekobrottsmyndigheten. Finanspolisen misstänker att penningtvätten har ökat dramatiskt de senaste åren, mellan 2022 och 2023 med 24 procent. Pengar som finansierar brottslig verksamhet, drabbar enskilda personer och undergräver tilliten till vårt samhälle.

Det blir också allt svårare att konkurrera som seriös företagare. De allra flesta företagare i Sverige arbetar hårt, gör rätt för sig och bidrar till vårt samhälle och tillväxten. Det är viktigt att stödja seriösa företagare, men vi ska göra det riktigt svårt för de oseriösa och stoppa de kriminella.

År 2010 avskaffade den dåvarande alliansregeringen revisionsplikten för små aktiebolag. Syftet var att minska krångel och kostnader för småföretag, som i och med beslutet kunde välja bort att ha en revisor som granskade räkenskaperna.

När reformen lanserades lyftes farhågor fram om minskade skatteintäkter, ökad ekonomisk brottslighet och sämre redovisningskvalitet.

Riksrevisionen granskade den avskaffade revisionsplikten i rapporten Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar (RiR 2017:35). Riksrevisionens granskning visade att intentionerna med reformen i stort har uteblivit förutom när det gäller ökad valfrihet och den direkta besparing på revisorsarvodet som berörda aktiebolag gjort. Dock har andra intentioner, såsom högre tillväxt och lönsamhet, inte uppfyllts.

Granskningen visade i stället att den avskaffade revisionsplikten försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. Avskaffandet av revisionsplikten har minskat upptäcktsrisken, och brotten har upptäckts senare eller inte alls. Flera granskningar har visat hur småföretag utan revisor kunnat skriva upp sina omsättningar till mångmiljonbelopp, vilket utnyttjats till omfattande kredit- och moms­bedrägerier.

För att försvåra användandet av aktiebolaget som brottsverktyg finns ett antal åtgärder som kan övervägas, där återinförd revisionsplikt för småföretag kan vara en del. Slopad revisionsplikt har lett till ökad ekobrottslighet. En återinförd revisionsplikt skulle göra det svårare för brottsliga aktörer att utnyttja bolag för olagliga syften.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag för att minska den ekonomiska brottsligheten?