HC10299: Förbudet av UNRWA

Interpellation 2024/25:299 Förbudet av UNRWA

av Jacob Risberg (MP)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

I oktober 2024 röstade Israel igenom två lagändringar som kommer att stoppa UNRWA från att verka i Gaza, på Västbanken och i östra Jerusalem från slutet av januari 2025. Det är ett beslut som kommer att få förödande konsekvenser om det genomförs, och klockan tickar. 

UNRWA står för 80 procent av all nödhjälp som når civilbefolkningen i Gaza. Det finns inga andra alternativ som kan ersätta FN-organets infrastruktur och kapacitet – det har FN och övriga stora humanitära aktörer varit glasklara med. Tystnaden från omvärlden om beslutet skapar också ett farligt prejudikat för andra konflikter. Det signalerar att regeringar kan avlägsna en obekväm FN-närvaro utan konsekvenser. Därtill bygger de på de fysiska och byråkratiska hinder som Israel infört för att begränsa mängden bistånd som når Gaza, och de motsäger öppet Israels påståenden om att de underlättar humanitär hjälp till området.

Regeringen har uttryckt en oro över förbudet mot UNRWA samt röstade för en FN-resolution i december där man kräver att lagen ska upphävas. Men inga åtgärder mot Israel har följt med denna resolution. Man har inte fördömt förbudet eller kallat upp Israels ambassadör. Det är alldeles för svagt agerande, i Miljöpartiets ögon.

Vi ser det som nödvändigt att vidta skarpare åtgärder för att få till en permanent vapenvila och för att stödet ska komma fram. Det är hög tid att pausa associeringsavtalet med Israel, och EU bör också införa handelssanktioner och ett vapenembargo.

Men detta är inget vår regering till dags dato står bakom, trots att situationen fortsätter att förvärras månad för månad och trots upprepade frågor från oppositionen. I stället har man, med stöd i sin nya strategi för Mellanöstern, stoppat stödet från årsskiftet till en rad MR-organisationer samt till det ekumeniska följeslagarprogrammet.

I skuggan av kriget i Gaza har våldet på Västbanken ökat markant. Över 50 palestinska samhällen har tömts på grund av bosättares våld, hot och trakasserier. Samtidigt har 41 israeliska bosättarutposter tillkommit, enligt den israeliska människorättsorganisationen Kerem Navot. I denna verklighet drar regeringen tillbaka stödet till bland annat al-Haq, al-Mezan Center for Human Rights och Palestinian Centre for Human Rights. Det här är organisationer som dokumenterar brott mot folkrätten från både israeler och palestinier inom de ockuperade områdena och som har stöttat ICC och ICJ med underlag i deras pågående utredningar. Följeslagarprogrammet har länge gjort stor skillnad på Västbanken bara genom att finnas på plats. Sedan starten har över 400 svenskar deltagit i programmet.

Regeringens politiska stöd till Israels regering formar tydligt både utrikes- och biståndspolitiken, vilket inte bara spär på det akuta lidandet i Gaza utan direkt motarbetar möjligheten till en tvåstatslösning som man säger sig stå bakom. I regeringens strategi för Mellanöstern nämns tvåstatslösning upprepade gånger, men ockupationen nämns inte en enda gång.

Miljöpartiet ser att det är av yttersta vikt att ge stöd till både palestinska och israeliska freds- och rättighetsorganisationer. De är de enda som kan motverka den enorma splittring som kriget skapar mellan israeler och palestinier. De är helt centrala för att vi ska kunna nå rättvisa och nå en hållbar tvåstatslösning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

1. Hur verkar ministern för att stoppa förbudet av UNRWA innan det är för sent?
2. Hur verkar ministern för att få till stånd en rättvis och hållbar tvåstatslösning och ser ministern att ett slut på ockupationen är nödvändig för att detta ska bli verklighet?
3. Hur ser ministern på det israeliska och palestinska civilsamhällets roll på vägen mot en rättvis och hållbar fred?