HC10243: Bekämpning av arbetslivskriminalitet

Interpellation 2024/25:243 Bekämpning av arbetslivskriminalitet

av Hanna Westerén (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Sverige ska vara ett land där människor kan känna sig trygga på sina arbetsplatser, där konkurrens sker på lika villkor och där våra skattemedel används för att bygga ett starkare samhälle – inte för att göda kriminalitet. Men så ser det inte ut i dag. Arbetslivskriminaliteten breder ut sig, och rot- och rutavdragen i sin nuvarande form göder brottsligheten.

Svarta löner, fusk med arbetsgivaravgifter och falska fakturor är numera affärsmodeller som vissa företag byggt hela sin verksamhet på. För arbetarna som utför jobben handlar det om osäkra anställningar, låga löner och ibland exploatering och ren människohandel. Det drabbar inte bara de som utnyttjas, utan det drabbar också seriösa företag som sköter sig och betalar svenska löner enligt kollektivavtal men som nu riskerar att konkurreras ut av de företag som fuskar.

En granskning utförd av Riksrevisionen visar att rotavdraget hjälpt något när det gäller att minska efterfrågan på svartarbete, men effekterna på arbetsutbud och inkomster är begränsade. Dessutom visar granskningen att svartarbete och kriminalitet faktiskt ökar i byggbranschen.

Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning för att se över hur rut- och rotsystemen kan reformeras för att ställa hårdare krav och undersöka om det är möjligt att utesluta de företag som missköter sig. Den utredningen är nu ute på remiss. Det finns utrymme att agera – men det kräver handlingskraft av regeringen.

Jag vill därför ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson:

 

1. Vad avser ministern och regeringen att göra för att rut- och rotavdragen inte ska göda arbetslivskriminalitet?
2. Kommer ministern och regeringen att vidta åtgärder för att stärka kontrollen och ställa tydligare krav på de företag som använder dessa avdrag?