HC10242: Kostnadsökningarnas effekter för svenska barnfamiljer

Interpellation 2024/25:242 Kostnadsökningarnas effekter för svenska barnfamiljer

av Mikael Damberg (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Lågkonjunkturen har slagit hårt mot Sverige och mot svenska hushåll. Den höga inflationen har följts av låg tillväxt och hög arbetslöshet. Tio år av reallöneökningar har försvunnit, och hushållen har pressats av ökade priser och skenande bostadskostnader. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till.

För barnfamiljer med lägre inkomst har det blivit allt tuffare att tillgodose barnens grundläggande behov. Föräldrar har svårt att betala för fritidsaktiviteter, leksaker och näringsrik mat åt sina barn. Den ekonomiska osäkerheten skapar betydande oro bland barn och föräldrar och bidrar till ett större utanförskap. Detta enligt en rapport från Rädda Barnen, Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen.

Nästan varannan ensamstående och var tredje sammanboende barnfamilj med lägre inkomst har svårt att ha råd med näringsrik mat. Drygt hälften av ensamstående föräldrar med låga inkomster har svårt att köpa leksaker, cyklar och telefoner till sina barn, och var tredje småbarnsfamilj behöver låna pengar till julfirandet.

Samtidigt pratar finansministern gärna om att ekonomin vänder, särskilt att det blir bättre för vanligt folk. Men vad har blivit bättre för de barnfamiljer som har det tufft? Har deras förutsättningar för att handla bra mat blivit bättre? Har de fått det lättare att få ihop pengar till hyran? Regeringen har i sin budget valt att sänka skatterna för dem med allra högst inkomster samtidigt som SD-regeringen aktivt väljer att sänka det särskilda bostadstillägget för utsatta barnfamiljer.

Därför vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

Har ministern genomfört en analys av vad som blivit bättre för de barnfamiljer som har det tufft, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?

På vilka grunder har ministern och regeringen fattat beslutet att svensk ekonomi gynnas mer av sänkta skatter åt höginkomsttagare än av att pengar riktas till vanliga hushåll, bland annat genom att säkerställa att det särskilda bostadstillägget för utsatta barnfamiljer permanentas?