HC10228: Diskriminering av elever med funktionsnedsättningar i skolan

Interpellation 2024/25:228 Diskriminering av elever med funktionsnedsättningar i skolan

av Nadja Awad (V)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Trakasserier och diskriminering är ett stort samhällsproblem, och vissa grupper är mer utsatta än andra. Bristande tillgänglighet är en av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Bristande tillgänglighet är när ett barn, elev eller studerande med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en utbildningsanordnare inte genomför så kallade skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Enligt Diskrimineringsombudsmannens rapport Förekomst av diskriminering 2024 tog DO 2023 emot 407 anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning i förskola, förskoleklass, grundskola eller gymnasium. Antalet har ökat kraftigt sedan 2015, då DO tog emot 89 anmälningar. I anmälningar till DO framgår att diskrimineringen sker på många olika sätt och i många fall pågår under flera års tid – i värsta fall under barnets hela skoltid.

Av de anmälningar som ingår i DO:s analys handlar 70 procent om att skolan inte ger elever det stöd och den anpassning som eleverna har rätt till enligt skollagen. Detta kan utgöra diskriminering i form av bristande tillgänglighet. För Vänsterpartiet är det oacceptabelt att det ser ut så här.

I rapporten nämner DO även att de hösten 2024 har fyra pågående rättsliga processer där myndigheten bedömer att skolor har brustit i sitt ansvar att tillgodose elevers rätt till stöd och anpassning i undervisningssituationer eller i den sociala miljön. Dessa brister medför att skolorna har utsatt eleverna för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

DO skriver dessutom att i anmälningar till dem beskrivs att skolans stöd- och anpassningsåtgärder sätts in sent, inte sällan flera år efter det att eleven har börjat uppvisa svårigheter i skolan. De skriver även att både i anmälningar till dem och i deras intervju med Attention framgår det att elever nekas stöd- och anpassningsåtgärder med hänvisning till att eleven saknar diagnos – detta trots att en diagnos aldrig får vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan.

Slutligen skriver DO att det, utifrån deras källmaterial, finns anledning att ifrågasätta om elever med intellektuell funktionsnedsättning får ledning och stimulans för att utveckla sina förmågor i samma utsträckning som andra elever. Detta gäller oavsett om eleverna går i anpassad grundskola eller enligt grundskolans läroplan.

För Vänsterpartiet är det uppenbart att mer behöver göras för att komma till rätta med situationen i svenska skolan.

Min fråga till statsrådet Lotta Edholm är därför:

 

Vilka skolpolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av de uppgifter som framkommit om skolan i Diskrimineringsombudsmannens rapport om förekomsten av diskriminering?