HC10182: Plan för ökad elproduktion till 2030 och 2035
Interpellation 2024/25:182 Plan för ökad elproduktion till 2030 och 2035
av Linus Lakso (MP)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
För att klara klimatomställningen och dessutom dra nytta av att Sverige är ett innovativt land som historiskt sett tjänat på att ligga i teknikutvecklingens framkant, nu inom fossilfri teknik, behövs mer el - mycket mer hållbart producerad el.
SKGS nya kartläggning (den 17 juni 2024) visar att industrin behöver ytterligare 88 TWh fram till år 2035. "Sverige har ett unikt gott utgångsläge i klimatomställningen med ett i princip helt fossilfritt elsystem och en betydande nettoexport. Tillgången på fossilfri el är grunden för det stora investeringar sin industrin nu genomför. Kartläggningen visar att det behövs ytterligare 88 TWh för att stilla industrins elbeov år 2035. Det är i princip en fördubbling jämfört med idag", skriver SKGS.
Jämfört med SKGS tidigare prognoser senareläggs det ökade behovet, inte på grund av minskad ambitionsnivå hos företagen utan på grund av osäkerheter om elförsörjningen. Det tidigare prognostiserade ökade elbehovet om 70 TWh till 2030 tvingas nu att flyttas fram till 2032. För att klara industrins ökade elbehov krävs en årlig utbyggnadstakt om 5 TWh fram till år 2035 för att bibehålla elöverskott i Sverige. Enligt SKGS är ett elöverskott nödvändigt för att säkra konkurrenskraftiga priser.
Energimyndighetens prognos pekar på att elbehovet kan öka med över 45 TWh till 2030. Även Energimyndighetens och Svenska kraftnäts lägsta scenario innebär en kraftigt ökad efterfrågan på el.
Regeringens fokus på 2045 och industrins behov av el till 2030 och 2035 går inte ihop. En lång rad instanser underströk i sina remissvar på regeringens proposition Energipolitikens långsiktiga inriktning behovet av att komplettera det målet för 2045 med konkreta, siffersatta mål i närtid till 2030, men deras inspel hörsammades inte av regeringen. De energislag som har potential att stå för behovet till 2030 och 2035 behöver kompletteras med reglerbar kraft och flexibilitet, men en konkret plan saknas även här från regeringen.
Tyvärr går utvecklingen i fel riktning: Utbyggnadstakten minskar under Ebba Buschs ledning när den skulle behöva öka, och beskedet att regeringen stoppar havsvindkraft motsvarande hela Sveriges elanvändning - mer än all vattenkraft och kärnkraft tillsammans eller motsvarande cirka 18 kärnkraftsreaktorer - ställer verkligen frågan om hur energiministern tänkt leverera på samhällets behov på sin spets.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch följande:
- Vad är ministerns plan för att möta den efterfrågan på fossilfri el som näringslivet efterfrågar för sin klimatomställning och sina investeringsplaner innan 2030 och 2035?
- Vad är syftet med kontrollstationerna för 2030 och 2035, vad avser ministern att uppnå till dess och vad är det som ska kontrolleras?
- Hur många GW reglerbar kraft och flexibilitet kommer Kraftlyftet att generera, och hur ser tidsplanen ut?