HC10175: Artskyddsutredningen och EU:s fågeldirektiv

Interpellation 2024/25:175 Artskyddsutredningen och EU:s fågeldirektiv

av Helena Lindahl (C)

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Sverige har flera hundratusen skogsägare, de allra flesta små familjeskogsbruk, och det är den stora styrkan i svenskt skogsbruk. Bara det att skogen vårdas, brukas och hanteras av så många individer är en garant för mångfald i hanteringen. Det ska vi vara stolta över.

Dessutom är skogen en strategisk resurs för att den genererar den råvara som behövs för att fasa ut fossiltunga produkter. Att vi som nation äger och utvecklar skogsbruket är också ett sätt att stå fria från osunda beroenden av import. Ett närtida exempel är rysk gas och olja till energisystemet, som vi knappt haft någon exponering mot – tack vare skogen och bioenergin.

Ändå blir signalen från staten, med nuvarande artskyddsregelverk och tolkningar, att skogsägare får räkna med en påtaglig risk att bli indragna i allt fler juridiska processer i domstol som en naturlig del av skogsägandet. Det beror till stor del på att helt vanligt förekommande arter i dag stoppar många skogsavverkningar. Dessutom, som om inte detta vore nog, blir skogsägare utan ersättning från staten och marken osäljbar. Så kan vi faktiskt inte ha det.

Till följd av dessa problem pågår det nu en utredning på statsrådet Pourmokhtaris departement som ska lämna förslag på i vilken omfattning nationellt fridlysta arter ska kunna hindra pågående markanvändning och föreslå hur markägare ska ersättas när pågående markanvändning avsevärt försvåras. Utredningen är något som välkomnas av många och förväntas vara klar strax innan årsskiftet.

Men utredningen väcker också oro, och frågan om den också kommer att omfatta fåglar är oklar. I ett pressmeddelande från regeringen säger landsbygdsminister Peter Kullgren:

”Vi anser att bara de allra mest skyddsvärda arterna och där den samlade nationella populationen kan påverkas märkbart, ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande. Den uppmärksammade knäroten är ett exempel på art som inte ska kunna utgöra ett sådant hinder mot skogsbruk när utredningen är klar.” (regeringen.se den 7 juni 2024)

Här nämns ingenting om att utredaren ska lämna förslag på lättnader kring de förbud som rör fåglar, vilket är en konsekvens av överimplementering av EU:s fågeldirektiv, vilket i sig väcker farhågan att det inte blir ett balanserat och rättssäkert artskydd. Om inget görs åt även detta riskerar skogsägare att fortsatt drabbas av orimliga förbud som dessutom går betydligt längre än vad EU kräver. Också här följer frågan om statlig ersättning. 

Med tanke på det som anförs ovan vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

1. Avser statsrådet agera för att lättnader kring implementeringen av EU:s fågeldirektiv ska inkluderas i artskyddsutredningen?
2. Avser statsrådet agera för att skogsägare ska garanteras statlig ersättning om en fågelart hindrar avverkning?