HC0351: Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott

Regeringens proposition 2024/25:51

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 november 2024

Ebba Busch

Johan Forssell (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan 2020 har de brottsbekämpande myndigheterna, genom en tidsbegränsad lagstiftning, möjlighet att använda tvångsmedlet hemlig dataavläsning vid misstankar om allvarlig brottslighet. Det innebär att de med hjälp av tekniska hjälpmedel kan hämta in och ta del av information från till exempel en dator, en mobiltelefon eller ett användarkonto till en kommunikationstjänst. Hemlig dataavläsning är ett viktigt verktyg som ger myndigheterna tillgång till information som annars inte är tillgänglig. Regeringen föreslår att lagen om hemlig dataavläsning ska gälla utan tidsbegränsning med bland annat följande justeringar:

•Hemlig dataavläsning ska få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.

•Reglerna för vilka typer av uppgifter som får hämtas in och för utformningen av ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska förtydligas.

•Överskottsinformation som har kommit fram vid hemlig dataavläsning ska få användas för andra ändamål.

•Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom förbättrade möjligheter till insyn och tillsyn.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.

1

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:62) om

11.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa

3

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, dels ändring i samma lag.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:332) om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder.

4

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 28 e § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.

4kap. 28 e §1

Tekniskt bistånd med hemlig dataavläsning enligt 2 § första stycket 1 och 2 lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i form av omedelbar överföring av meddelanden eller uppgifter om meddelanden får lämnas i Sverige enligt de förutsättningar som gäller enligt 25 b § andra, tredje och femte styckena. Vid hemlig dataavläsning i en annan stat än den som ansökt om tekniskt bistånd ska ett tillstånd enligt 28 f § ha lämnats.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2025.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning1

dels att lagen, som gäller till utgången av mars 2025, ska fortsätta att gälla,

dels att nuvarande 4 b och 5 §§ ska betecknas 5 och 5 a §§,

dels att 1, 2, 4 a, den nya 5, 8, 9, 14, 17, 18, 23, 27–29, 31 och 33 §§ och rubrikerna närmast före 2 och 27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 23 a och 34 §§, och närmast före 34 § en ny rubrik av följande lydelse.

utrustning eller ett användarkonto till, eller en på motsvarande sätt avgränsad del av, en kommunikationstjänst, lagringstjänst eller liknande tjänst,

adress,

platsuppgifter: uppgifter om i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits,

kameraövervakningsuppgifter: uppgifter som framkommer genom optisk personövervakning,

rumsavlyssningsuppgifter: uppgifter som avser tal i enrum, samtal Prop. 2024/25:51 mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sam-

mankomster som allmänheten inte har tillträde till.

1.kommunikationsavlyssningsuppgifter,

2.kommunikationsövervakningsuppgifter,

3.platsuppgifter,

4.kameraövervakningsuppgifter,

5. rumsavlyssningsuppgifter,

6. uppgifter som finns lagrade i ett avläsningsbart informationssystem men som inte avses i 1–5, eller

7.uppgifter som visar hur ett avläsningsbart informationssystem används men som inte avses i 1–6.

Vid hemlig dataavläsning som gäller kommunikationsavlyssnings- eller kommunikationsövervakningsuppgifter får meddelanden som överförs eller har överförts i ett elektroniskt kommunikationsnät även hindras från att nå fram.

4 a §2

Ett tillstånd enligt 4 § får endast avse ett avläsningsbart informationssystem som används, eller som det finns särskild anledning att anta

särskild anledning att anta har använts eller kommer att användas, av den Prop. 2024/25:51 person som åtgärden riktas mot.

1.ett utvisningsbeslut enligt 2 kap. 1 § lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, eller

2.ett avvisnings- eller utvisningsbeslut enligt 8 kap. eller 8 a kap. utlänningslagen (2005:716) om det finns sådana omständigheter i fråga om utlänningen som avses i 2 kap. 1 § lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.

kontakta.

2.medverkan och ersättning enligt 24 §.

Dokumentation

34 §

Beslut och åtgärder som rör hemlig dataavläsning ska dokumenteras.

1.Denna lag träder i kraft den 1 april 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet.

3.För uppgifter från hemlig dataavläsning som har verkställts före ikraftträdandet gäller 28, 29 och 31 §§ i den äldre lydelsen.

15

4 §

Ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kommunikationsövervaknings- eller platsuppgifter enligt 2 § första stycket 2 eller 3 lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning får meddelas om det är av synnerlig vikt för att kunna lokalisera en person som är dömd till fängelse, rättspsykiatrisk vård eller sluten ungdomsvård, i syfte att möjliggöra verkställighet av påföljden. Ett tillstånd får meddelas endast om den dom som ska verkställas omfattar brott som avses i 4 § lagen om hemlig dataavläsning eller avser rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Ett tillstånd enligt första stycket får endast avse ett avläsningsbart informationssystem som

1.används, eller det finns särskild anledning att anta har använts eller kommer att användas, av den eftersökte, eller

9 §

I fråga om hemlig dataavläsning ska följande bestämmelser i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning tillämpas:

–11 § om förbud mot hemlig dataavläsning,

–12 och 13 §§ om tillträdestillstånd,

–16 § om offentligt ombud och sammanträde,

–18 § om tillståndets innehåll,

–20 § om verkställbarhet och upphävande av beslutet,

–21 § om underrättelse till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden,

Det som i bestämmelserna sägs om den misstänkte ska i stället avse den eftersökte.

19

Uppgifter som har kommit fram vid användning av hemlig dataavläsning enligt 4 § får användas i en förundersökning endast efter tillstånd till hemlig dataavläsning enligt bestämmelserna i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning. Utan ett sådant tillstånd får dock inhämtade uppgifter ligga till grund för beslut om att inleda en förundersökning eller, om det har kommit fram uppgifter om förestående brott, för att förhindra brott.

1.Denna lag träder i kraft den 1 april 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet.

3.För uppgifter från hemlig dataavläsning som har verkställts före ikraftträdandet gäller 10 § i den äldre lydelsen.

innehåll i meddelanden eller platsuppgifter (1 och 2 §§ lagen om hemlig Prop. 2024/25:51 dataavläsning). Många av de uppgifter som kan hämtas in genom hemlig

dataavläsning kan de brottsbekämpande myndigheterna, efter tillstånd, hämta in också genom andra tvångsmedel. I vissa fall är det emellertid inte praktiskt möjligt att hämta in uppgifterna med hjälp av andra tvångsmedel trots att myndigheterna har fått tillstånd att göra det. Det beror till stor del på att internetbaserad kommunikation ofta har krypterat innehåll som inte kan fångas upp i ett läs- eller avlyssningsbart skick genom övriga tvångsmedel. Lagen om hemlig dataavläsning infördes i syfte att återställa de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att hämta in och ta del av information (prop. 2019/20:64 s. 56, 93 och 125). Genom bestämmelserna om hemlig dataavläsning kan de brottsbekämpande myndigheterna genom en ny metod få tillgång till samma typ av information som genom andra hemliga tvångsmedel. Dessutom har myndigheterna fått möjlighet att i hemlighet komma åt uppgifter som finns lagrade i en kommunikationsutrustning eller som visar hur utrustningen används. Sådana uppgifter var inte åtkomliga genom hemliga tvångsmedel innan möjligheten till hemlig dataavläsning infördes.

Hemlig dataavläsning kan användas under en förundersökning om viss allvarlig brottslighet. Utanför en förundersökning kan hemlig dataavläsning användas i underrättelseverksamhet enligt lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventivlagen) och lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet (inhämtningslagen). Utöver det kan hemlig dataavläsning användas vid särskild utlänningskontroll enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Under de senaste åren har tillämpningsområdet för hemlig dataavläsning successivt utvidgats. Det innebär bl.a. att hemlig dataavläsning kan användas vid fler typer av brott än tidigare och vid flera brott som sammantaget har ett högt straffvärde. Det har även införts en möjlighet att använda hemlig dataavläsning i syfte att förhindra särskilt allvarlig brottslighet som förekommer inom kriminella nätverk, se propositionen Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott (prop. 2022/23:126) och propositionen Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott (prop. 2023/24:117). Sedan den 1 juli 2024 kan hemlig dataavläsning dessutom användas för att lokalisera personer enligt lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, se propositionen Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden (prop. 2023/24:108).

4.2Skyddsmekanismer och rättssäkerhetsgarantier

Lagen om hemlig dataavläsning innehåller ett flertal skyddsmekanismer som syftar till att säkra att tillämpningen är rättssäker och inte innebär obefogade intrång i enskildas integritet. Som utgångspunkt prövas frågor om hemlig dataavläsning av en domstol efter ansökan av en åklagare. Det finns även en möjlighet för åklagare att under särskilda omständigheter

23

Prop. 2024/25:51 besluta om tillstånd till hemlig dataavläsning interimistiskt, dvs. i avvaktan på rättens beslut. Beslutet om tillstånd ska i så fall, anmälas till rätten som därefter skyndsamt ska pröva ärendet. I ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska det i regel anges villkor för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte kränks i onödan.

I alla ärenden om hemlig dataavläsning ska offentliga ombud medverka. Ombuden har till uppgift att bevaka enskildas integritetsintressen. Det finns också en skyldighet att i efterhand underrätta den enskilde om att hemlig dataavläsning har använts så snart det inte längre hindras av sekretess. Om underrättelsen inte har kunnat lämnas inom ett år och sex månader från det att tvångsmedelsanvändningen avslutades ska i stället Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden underrättas. För preventivlagen gäller motsvarande om en underrättelse inte har kunnat lämnas inom ett år från det att ärendet avslutades.

Hemlig dataavläsning får inte riktas mot vissa verksamheter, dels sådana där tystnadsplikt gäller enligt bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, dels sådana som bedrivs av vissa särskilt utpekade yrkeskategorier som omfattas av tystnadsplikt, däribland advokater, viss sjukvårdspersonal och präster. Lagstiftningen innehåller också ett förbud mot att hämta in vissa uppgifter som omfattas av tystnadsplikt, t.ex. om de rör advokaters eller läkares verksamhet eller uppgifter som en präst har fått under bikt eller enskild själavård. För användning av hemlig dataavläsning ställs det höga kvalifikationskrav som tar sikte på behovet av åtgärden i det enskilda fallet. Exempelvis får ett tillstånd till hemlig dataavläsning under en förundersökning eller i preventivt syfte för att förhindra viss allvarlig brottslighet bara beviljas om åtgärden är av synnerlig vikt. På samma sätt som för all användning av tvångsmedel gäller ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Enligt ändamålsprincipen får ett tvångsmedel användas endast för det ändamål som framgår av lagstiftningen. Behovsprincipen innebär att en myndighet får använda ett tvångsmedel bara när det finns ett påtagligt behov av det och en mindre ingripande åtgärd inte är tillräcklig. Proportionalitetsprincipen kommer till uttryck i 3 § lagen om hemlig dataavläsning och innebär att ett tillstånd till hemlig dataavläsning endast får beviljas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse. För att hemlig dataavläsning ska vara en proportionerlig åtgärd måste den som ansöker om hemlig dataavläsning först utreda eller uttömma möjligheterna till andra åtgärder. Hemlig dataavläsning är aktuellt först när andra åtgärder för att komma åt uppgifterna i fråga inte bedöms vara tillräckliga, skulle vara väsentligt svårare att genomföra eller kan förväntas leda till större integritetsintrång (prop. 2019/20:64 s. 214 och 215).

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har till uppgift att utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel. Nämnden får uttala sig om konstaterade förhållanden och sin uppfattning om behov av förändringar i verksamheten och ska verka för att brister i lag eller annan författning avhjälps. Nämnden är också skyldig att på begäran av en enskild kontrollera om han eller hon har utsatts för hemliga tvångsmedel och om användningen har skett i enlighet med lag.

24

Regeringen lämnar årligen en skrivelse om användningen av hemliga Prop. 2024/25:51 tvångsmedel, inklusive hemlig dataavläsning, till riksdagen. Skrivelsen

baseras på den redovisning som Åklagarmyndigheten varje år sammanställer tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket. Redovisningen innehåller bl.a. uppgifter om antalet meddelade tillstånd, hur många personer som varit föremål för åtgärderna och om uppgifterna som har kommit fram gjort nytta. Den parlamentariska kontrollen av hemlig dataavläsning är avsedd att vid sidan av andra rättssäkerhetsgarantier fylla en viktig funktion och bidra till allmänhetens insyn i myndigheternas tvångsmedelsanvändning. Granskningen är även avsedd att bidra till att det finns tillgång till nödvändiga data för utvärderingen av lagen om hemlig dataavläsning inför ställningstagandet till om den ska permanentas (prop. 2019/20:64 s. 173).

5Regleringen ska gälla utan tidsbegränsning

Regeringens förslag: Lagen om hemlig dataavläsning ska gälla utan tidsbegränsning.

De bestämmelser som innebär att hemlig dataavläsning som gäller rumsavlyssningsuppgifter får användas i preventivt syfte för att förhindra brottslig verksamhet ska begränsas att gälla till utgången av september 2028. Även de bestämmelser som innebär att ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter i preventivt syfte kan knytas till en person ska tidsbegränsas på samma sätt.

Möjligheten till hemlig dataavläsning enligt lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder ska gälla utan tidsbegränsning.

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om hemlig dataavläsning ska även i fortsättningen finnas i en särskild lag.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen uttalar sig dock inte om de bestämmelser om hemlig dataavläsning som föreslås tidsbegränsas till utgången av september 2028 och lämnar inte något förslag när det gäller lagen om hemliga tvångsmedel för att verkställa frihetsberövande påföljder.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslaget att lagen ska gälla utan tidsbegränsning, däribland Brottsoffermyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Göta hovrätt, Integritetsskyddsmyndigheten, Malmö tingsrätt, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Justitiekanslern (JK) och Riksdagens ombudsmän (JO) anser att utredningen har gjort en grundlig utvärdering och noggranna avvägningar mellan de brottsbekämpande myndigheternas behov och de integritetsrisker som utredningens förslag kan innebära för enskilda. Flera remissinstanser, bl.a. ECPAT Sverige (ECPAT), Malmö tingsrätt, Integritetsskyddsmyndigheten och Polis-

25

Prop. 2024/25:51 myndigheten, framhåller att det finns ett mycket stort behov av hemlig dataavläsning för att effektivt kunna utreda, lagföra och bekämpa allvarlig brottslighet. Brottsofferjouren Sverige och Brottsoffermyndigheten uppmärksammar särskilt vikten av effektiva utredningsmetoder ur ett brottsofferperspektiv.

Bahnhof, Sveriges advokatsamfund, Solna tingsrätt och Journalistförbundet avstyrker att hemlig dataavläsning permanentas. Det gör också Brottsförebyggande rådet och Civil Rights Defenders, även om de anser att det finns ett behov av hemlig dataavläsning. Brottsförebyggande rådet och Solna tingsrätt menar, i likhet med Lunds universitet, att det underlag som har använts inte är tillräckligt robust för att kunna analysera nyttan av tvångsmedlet och att det därför inte är möjligt att ta ställning till behovet av en lagstiftning utan tidsbegränsning. Brottsförebyggande rådet och Solna tingsrätt föreslår att den tillfälliga lagen i stället förlängs. Sveriges advokatsamfund anser att den analys som har gjorts talar emot att permanenta hemlig dataavläsning eftersom den visar att nyttan och effektiviteten av tvångsmedlet har varit begränsad. Advokatsamfundet anser att tillämpningsområdet i vart fall bör avgränsas till allvarligare brottslighet med högre straffvärden än vad som gäller för användningen av de övriga tvångsmedlen. Föreningen för digitala fri- och rättigheter avråder från att permanenta tvångsmedlet utifrån försiktighetsprincipen och mot bakgrund av komplexiteten på området. Civil Rights Defenders anser att hemlig dataavläsning inte bör permanentas innan tillräckliga garantier har införts till skydd för den personliga integriteten. Bahnhof anser att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden behöver tillföras en betydande resursförstärkning och befogenheter i sin tillsyn för att lagen ska uppfylla befogade krav på rättssäkerhet, och att tvångsmedlet inte bör permanentas om så inte görs.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden varken tillstyrker eller avstyrker förslaget att permanenta hemlig dataavläsning men framhåller att användningen av tvångsmedlet har inneburit en tydligt ökad risk för den personliga integriteten. Många remissinstanser, däribland Centrum för rättvisa, Integritetsskyddsmyndigheten, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt, anser att det behövs en samlad översyn av regleringen om hemliga tvångsmedel. Föreningen för digitala fri- och rättigheter och Civil Rights Defenders anser att en sådan översyn bör göras innan möjligheten att använda hemlig dataavläsning permanentas.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten efterfrågar utökade möjligheter att använda hemlig dataavläsning i det internationella rättsliga samarbetet. Polismyndigheten ser också ett ökat behov av att kunna använda hemlig dataavläsning i underrättelseverksamhet utan krav på personidentifiering. Säkerhetspolisen anser att behovet av följdändringar i regelverket för det internationella rättsliga samarbetet bör övervägas ytterligare.

Av de remissinstanser som uttalar sig särskilt om bestämmelsernas placering instämmer Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt i utredningens bedömning medan Göta hovrätt och Helsingborgs tingsrätt förordar att bestämmelserna inarbetas bland reglerna om hemliga tvångsmedel i rättegångsbalken.

26

Prop. 2024/25:51 gjort en grundlig utvärdering av lagstiftningen. Det underlag som utredningen har grundat utvärderingen på bedöms vara tillräckligt omfattande och robust för att på nytt kunna ta ställning till nyttan av hemlig dataavläsning.

Som Sveriges advokatsamfund påpekar har den kvantitativt uppskattade nyttan av hemlig dataavläsning, enligt de brottsbekämpande myndigheternas redovisningar, generellt sett varit något lägre än för de övriga hemliga tvångsmedlen, se regeringens skrivelse Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 (skr. 2023/24:47). Samtidigt finns det, som utredningen redogör för, förhållandevis stora variationer mellan vilken typ av effekt som avses och vilken uppgiftstyp som jämförs i fråga om nyttobedömningen. Hemlig dataavläsning kan också vara svårare att verkställa än andra tvångsmedel, bl.a. på grund av att det krävs ett omfattande förberedelsearbete och på grund av de tekniska svårigheter som kan uppstå inför och under verkställigheten. Som utredningen framhåller motsvarar därför inte antalet redovisade tillstånd antalet verkställda tillstånd.

Det kan dock konstateras att hemlig dataavläsning, såväl under förundersökning som i underrättelseverksamhet, har använts i större utsträckning än vad som uppskattades vid lagens införande. I likhet med andra hemliga tvångsmedel har hemlig dataavläsning framför allt använts i ärenden om narkotikabrottslighet och våldsbrott. Antalet tillstånd till hemlig dataavläsning har också ökat för varje år, vilket enligt utredningen kan antas bero på de senaste årens stegrande brottsutveckling och på att de brottsbekämpande myndigheterna har fått en ökande förmåga att överbrygga de tekniska svårigheter för verkställande av hemlig dataavläsning som förutspåddes då tvångsmedlet infördes. Att hemlig dataavläsning har tillämpats i ökande omfattning talar både för att åtgärden har medfört nytta i brottsbekämpningen och för att det finns ett fortsatt behov av tvångsmedlet. Den bilden förstärks av de beskrivningar och praktiska exempel som de brottsbekämpande myndigheterna har redovisat till utredningen. Av dem framgår att hemlig dataavläsning i många fall har varit ett helt avgörande verktyg i den brottsbekämpande verksamheten. Den hemliga dataavläsningen har lett till både konkreta uppgifter om begångna brott och uppgifter som har kunnat användas för att förhindra allvarlig brottslighet.

Behovet och nyttan av hemlig dataavläsning bekräftas också av flera remissinstanser. Polismyndigheten framhåller att hemlig dataavläsning har inneburit ett genombrott i kampen mot den allvarliga och organiserade brottsligheten. Tullverket konstaterar att den organiserade brottsligheten har ökat i omfattning och blivit mer samhällshotande under de senaste åren, vilket medför ett behov av effektiva hemliga tvångsmedel för att kunna utreda och lagföra brott såsom storskalig narkotikasmuggling. ECPAT anför att hemlig dataavläsning kan ha avgörande betydelse i förundersökningar om sexualbrott mot barn och barnpornografibrott, särskilt med beaktande av att det blir alltmer vanligt att kommunikationen mellan förövare sker med krypterad information. Brottsofferjouren Sverige och Brottsoffermyndigheten framhåller betydelsen av hemlig dataavläsning ur ett brottsofferperspektiv eftersom en fällande dom kan vara ett nödvändigt steg i upprättelsen för brottsoffer.

28

Prop. 2024/25:51 för förståelsen om bestämmelserna om hemlig dataavläsning skulle delas upp i flera olika lagar. Av det skälet instämmer regeringen, i likhet med Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt, i utredningens bedömning att nuvarande placering av bestämmelserna i en egen lag för närvarande är det lämpligaste alternativet.

Behov av följdändringar

Genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 oktober 2023 och den 1 september 2024 har de brottsbekämpande myndigheterna fått utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, även hemlig dataavläsning. Vissa av ändringarna är tidsbegränsade till utgången av september 2028. I preventivlagen handlar det om det utvidgade tillämpningsområdet som möjliggör användning av hemliga tvångsmedel i syfte att förhindra särskilt allvarlig brottslighet som förekommer inom kriminella nätverk (prop. 2022/23:126 s. 84 och 85). Det handlar även om möjligheterna att använda hemlig rumsavlyssning i preventivt syfte och att knyta ett tillstånd till preventiv hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning till en person i stället för en plats (prop. 2023/24:117 s. 134 och 135). I och med att lagen om hemlig dataavläsning nu föreslås gälla utan tidsbegränsning bör, i enlighet med tidigare uttalanden i förarbetena, även möjligheten att använda hemlig dataavläsning som gäller rumsavlyssningsuppgifter i preventivt syfte tidsbegränsas till utgången av september 2028. Detsamma bör gälla för möjligheten att, i preventivt syfte, knyta ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter till en person i stället för en plats. Detta bör ske genom att det införs en ändringslag, med ikraftträdande den 1 oktober 2028, där de nämnda möjligheterna att använda hemlig dataavläsning tas bort (se avsnitt 9). I ändringslagen bör det även göras vissa lagtekniska justeringar med anledning av att regleringen om ett utvidgat tillämpningsområde i preventivlagen och om en utvidgad brottskatalog i inhämtningslagen upphör att gälla vid utgången av september 2028.

Med hänsyn till att lagen om hemlig dataavläsning är tidsbegränsad beslutades att möjligheterna att använda hemlig dataavläsning enligt lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder också skulle tidsbegränsas (prop. 2023/24:108 s. 81, bet. 2023/24:JuU26, rskr. 2023/24:216). Det infördes en ändringslag där möjligheten att använda hemlig dataavläsning togs bort, med ikraftträdande den 1 april 2025, se lagen (2024:332) om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder. Eftersom lagen om hemlig dataavläsning nu föreslås gälla utan tidsbegränsning finns det inte längre något skäl att tidsbegränsa regleringen av hemlig dataavläsning i lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder. Ändringslagen bör därför utgå.

32

Prop. 2024/25:51 vara missvisande och orsaka tillämpningssvårigheter. Uttrycket ”läses av eller tas upp” återkommer nämligen i flera bestämmelser i lagen om hemlig dataavläsning som både tar sikte på själva inhämtningen och på hur uppgifter som har hämtats in ska hanteras. Mot bakgrund av hur hemlig dataavläsning utförs och hur övriga bestämmelser i lagen är uppbyggda anser utredningen att definitionen av hemlig dataavläsning bör begränsas till själva inhämtningen av uppgifter.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att innebörden av hemlig dataavläsning bör kunna utläsas i lagtexten och att definitionen bör begränsas till själva inhämtningen. Att inhämtade uppgifter får bearbetas och granskas följer både direkt och indirekt av andra bestämmelser i lagen. Som utredningen föreslår framstår det lämpligt att använda samma uttryck som återfinns i rättegångsbalkens bestämmelse om övervakning av elektronisk kommunikation (27 kap. 19 §) och genomgående i inhämtningslagen. Regeringen anser däremot inte att det finns skäl att, som Journalistförbundet föreslår, byta namn på tvångsmedlet hemlig dataavläsning.

6.2Regleringen av vilka uppgiftstyper som får hämtas in

Regeringens förslag: Uppdelningen mellan lagrade uppgifter och uppgifter som visar hur viss teknisk utrustning används tas bort. I stället samlas regleringen av uppgifter som är åtkomliga i ett informationssystem utan att vara kommunikationsavlyssningsuppgifter, kommunikationsövervakningsuppgifter, platsuppgifter, kameraövervakningsuppgifter och rumsavlyssningsuppgifter i en uppgiftstyp.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon huvudregel för vilka typer av uppgifter som ska omfattas av ett tillstånd.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår också att det ska införas en huvudregel för vilka uppgiftstyper som ska omfattas av ett tillstånd.

Remissinstanserna: Civil Rights Defenders tillstyrker förslaget om att ta bort uppdelningen mellan lagrade uppgifter och uppgifter som visar hur viss teknisk utrustning används. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anser att förslaget försämrar möjligheterna att genom olika uppgiftstyper differentiera åtgärderna men anser att förslaget är godtagbart med hänsyn till möjligheten att begränsa ett tillstånd genom villkor.

Göta hovrätt, Helsingborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Skatteverket, Solna tingsrätt och Stockholms tingsrätt avstyrker eller ifrågasätter behovet av den huvudregel som utredningen föreslår om vilka uppgiftstyper som ett tillstånd ska omfatta. Göta hovrätt, Stockholms tingsrätt och Skatteverket anför att en sådan bestämmelse riskerar att medföra att kravet på differentiering i tillståndsgivningen åsidosätts och att prövningen blir slentrianmässig i den delen. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anser att förslaget riskerar att medföra att uppgifterna inte differentieras på det sätt som avsågs när lagstiftningen infördes.

34

Prop. 2024/25:51 en gemensam punkt. Syftet är att göra lagstiftningen tydligare och mer förutsebar. Eftersom de flesta uppgifter som finns i ett informationssystem lagras, i vart fall tillfälligt, är det endast en begränsad mängd uppgifter som faller in under punkten 7. Även realtidsuppgifter som uppstår när en dator används, t.ex. information om att en fil öppnas, uppstart eller stängning av program och anslutning av externa lagringsmedier, sparas ibland i internminnet eller tillfälligt i processorn. Om sådana uppgifter hämtas in i realtid kan de falla under punkten 7, men om uppgifterna finns lagrade, även om det bara är tillfälligt, kan de i stället sortera under punkten 6.

Som utredningen konstaterar är differentieringen av uppgifter ett viktigt led i den proportionalitetsbedömning som alltid ska göras. Uppdelningen av den information som faller under 2 § första stycket 6 respektive 7 är dock inte tydlig. Det förefaller i många fall vara slumpmässigt om användningsuppgifter lagras eller inte. I praktiken kan uppgiftstyperna sällan särskiljas. Enligt utredningen beviljas vanligtvis tillstånd till hemlig dataavläsning även för uppgifter enligt punkten 6 om det är aktuellt med uppgifter enligt punkten 7. De gränsdragningssvårigheter som finns talar för att uppgiftstyperna inte bör vara uppdelade i två olika punkter. Om regleringen av de uppgiftstyper som faller in under punkterna 6 och 7 samlas skulle lagstiftningen bli tydligare, mer förutsebar och i större utsträckning teknikneutral. Som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden framhåller kan ett tillstånd till hemlig dataavläsning dessutom begränsas genom villkor, t.ex. om att endast användningsuppgifter får hämtas in, om det bedöms ändamålsenligt i det enskilda fallet. Eftersom förslaget inte innebär att myndigheterna får ökade möjligheter att hämta in information utan enbart syftar till att göra användningen av hemlig dataavläsning tydligare och mer förutsebar, bedömer regeringen att förslaget inte kommer att få någon påverkan på enskildas personliga integritet. Sammanfattningsvis bör förslaget därför genomföras.

Det bör inte införas någon huvudregel för vilka uppgifter som ett tillstånd ska omfatta

I ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska det anges vilken typ av uppgift som får hämtas in (18 § första stycket lagen om hemlig dataavläsning). Utredningen föreslår att det ska införas en huvudregel om att ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska omfatta alla uppgiftstyper förutom kameraövervaknings- och rumsavlyssningsuppgifter, om inget annat beslutas eller framgår av andra bestämmelser. Utredningens förslag bör läsas i ljuset av vissa uttalanden som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden gjort i sin granskning av ärenden vid Åklagarmyndigheten i vilka hemlig dataavläsning använts. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har särskilt uppmärksammat att majoriteten av de granskade tillstånden har omfattat alla uppgiftstyper med undantag för kameraövervaknings- och rumsavlyssningsuppgifter. Enlig Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden väcker det frågan om behovet av uppgifter i varje enskilt fall har varit styrande på det sätt som lagstiftaren ansett (Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens uttalande med beslut den 15 december 2021, dnr 92-2020).

Utredningen framhåller att det kan vara svårt att på förhand förutse var

i informationssystemet som den eftersökta informationen kommer att

36

hittas, vilket försvårar bedömningen av vilka uppgiftstyper som bör ingå i Prop. 2024/25:51 ett tillstånd. De uppgiftstyper som, enligt den huvudregel som utredningen

föreslår, ska ingå i ett tillstånd motsvarar enligt utredningen det behov som de brottsbekämpande myndigheterna vanligtvis har och de omfattas också ofta i praktiken av ett tillstånd. Av samma skäl ger ett tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation även rätt att vidta åtgärder enligt reglerna om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (27 kap.

18 § andra stycket rättegångsbalken). Syftet med utredningens förslag om en huvudregel är att lagstiftningen bättre ska spegla verkligheten och att den ska vara tydligare.

Av rättssäkerhetsskäl är det dock viktigt att det görs en differentiering av vilka uppgifter som ska ingå i ett tillstånd till hemlig dataavläsning och en proportionalitetsbedömning utifrån myndigheternas behov och risken för intrång i enskildas personliga integritet. Som Göta hovrätt, Skatteverket och Stockholms tingsrätt framhåller finns en risk att en sådan huvudregel som utredningen föreslår uppfattas som en presumtion för vilka uppgiftstyper ett tillstånd ska omfatta. En sådan ordning skulle, i linje med vad Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anför, minska betydelsen av kravet på att differentiera uppgifterna. Utifrån hur uppdelningen av uppgiftstyper ser ut och med hänsyn till det behov som de brottsbekämpande myndigheterna vanligtvis har framstår det i och för sig som naturligt att ett tillstånd till hemlig dataavläsning ofta omfattar alla uppgiftstyper förutom kameraövervaknings- och rumsavlyssningsuppgifter. Den nuvarande regleringen hindrar inte heller en sådan tillämpning. Att införa en huvudregel enligt utredningens förslag riskerar emellertid att skapa en osäkerhet vid tillståndsprövningen. Förslaget i denna del bör därför inte genomföras.

7 Bättre möjligheter att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott

Regeringens förslag: Hemlig dataavläsning ska kunna användas i fler fall för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott eller för delaktighet i brottslighet. När det gäller samtliga uppgiftstyper förutom rumsavlyssningsuppgifter ska detta kunna ske under förutsättning att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen och det är fråga om viss allvarlig brottslighet.

Åtgärden ska få avse ett avläsningsbart informationssystem som det finns särskild anledning att anta att gärningsmannen eller någon annan som har medverkat till brottet eller brotten har använt eller kommer att använda. Om åtgärden inte gäller kameraövervakningsuppgifter ska den också kunna avse ett avläsningsbart informationssystem som det finns synnerlig anledning att anta att gärningsmannen eller någon annan som har medverkat till brottet eller brotten har kontaktat eller kommer att kontakta.

Kameraövervakningsuppgifter ska som utgångspunkt inte kunna

hämtas in i någons stadigvarande bostad. Endast om det finns

37

Prop. 2024/25:51 för att brottsbekämpande myndigheter inte skulle kunna komma vidare i utredningar om allvarliga brott. Eftersom utgångspunkten var att hemlig dataavläsning skulle återställa de brottsbekämpande myndigheternas förmåga, begränsades möjligheten att använda hemlig dataavläsning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott till att avse kommunikationsövervaknings- och platsuppgifter, vilket då motsvarade vad som gällde för de bakomliggande hemliga tvångsmedlen enligt rättegångsbalken (prop. 2019/20:64 s. 124 och 125).

Möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett visst brott eller för delaktighet i viss brottslighet har därefter utökats. Den 1 oktober 2023 infördes möjligheten att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning avseende kommunikationsavlyssningsuppgifter i syfte att identifiera en skäligen misstänkt. Regeringen konstaterade att det i vissa fall inte finns någon tillgänglig och reell möjlighet att komma framåt i en utredning och identifiera en skäligen misstänkt. Som exempel nämndes situationer där brottsbekämpande myndigheter har kännedom om att en viss ip-adress kan knytas till brott, men där adressen inte är möjlig att koppla till en viss person. En möjlighet att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och motsvarande hemlig dataavläsning i det angivna syftet ansågs innebära en stor förbättring när det gäller möjligheterna att utreda allvarliga brott såsom mord, människorov och sexualbrott mot barn (prop. 2022/23:126 s. 118–120).

Utredningen föreslår att möjligheterna att använda hemlig dataavläsning i syfte att utreda vem som kan misstänkas för brott ska utökas ytterligare. Som utredningen redogör för används ofta en komplex digital infrastruktur vid brott som helt eller delvis genomförs över internet, t.ex. vid narkotikahandel, internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn och grova dataintrång. Det kan handla om att gärningsmän använder Darknet – en anonymiserad och krypterad del av internet – eller skadlig programvara i form av t.ex. virus, trojaner eller spionprogram. I takt med den digitala utvecklingen har det också blivit vanligare att digital kommunikation sker med information i krypterad form, t.ex. genom applikationer som möjliggör kryptering. Anonymiseringen och krypteringen innebär att det många gånger är omöjligt att ta reda på vem eller vilka som ligger bakom ett brott. Ofta känner de brottsbekämpande myndigheterna till att ett visst informationssystem används för att begå allvarlig brottslighet, men saknar verktyg för att identifiera den misstänkte, exempelvis vem eller vilka som är involverade i ett pågående terroristbrott.

Regeringen anser i likhet med utredningen att det är ett oacceptabelt hinder i den brottsbekämpande verksamheten att myndigheterna, på grund av att anonyma tjänster eller krypterad information används, inte kan komma vidare i utredningar om fullt synlig, allvarlig brottslighet. En möjlighet att använda hemlig dataavläsning i fler fall i syfte att identifiera en skäligen misstänkt skulle kunna medföra avsevärd nytta i den brottsutredande verksamheten. Av det skälet och för att åstadkomma en tydligare och mer enhetlig reglering bör tillämpningsområdet för hemlig dataavläsning utvidgas genom att utöka möjligheterna att använda tvångsmedlet för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott eller för delaktighet i brottslighet.

40

Prop. 2024/25:51 möjlighet att använda hemlig dataavläsning som gäller kameraövervakningsuppgifter för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott skulle kunna ge avgörande upplysningar om vem som ligger bakom en viss brottslighet. Genom att vid ett givet tillfälle aktivera kamerafunktionen på det informationssystem som används som brottsverktyg skulle myndigheten enkelt kunna identifiera den misstänkte. På så sätt skulle det också vara möjligt att tidigt pröva en invändning från en misstänkt om att han eller hon har lånat ut sin dator eller telefon vid tidpunkten då t.ex. ett sexualbrott mot ett barn eller ett narkotikabrott har begåtts på datorn eller telefonen.

I likhet med flera remissinstanser, bl.a. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, instämmer regeringen i utredningens bedömning att det i dag finns ett påtagligt behov av att kunna använda hemlig dataavläsning för att kunna ta del av kameraövervakningsuppgifter i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett visst brott eller för delaktighet i viss brottslighet. En sådan möjlighet bedöms kunna leda till avsevärd nytta för de brottsbekämpande myndigheterna. Att det, som Centrum för rättvisa påpekar, är möjligt att täcka för en kamera och på så sätt försvåra inhämtning av kameraövervakningsuppgifter påverkar inte regeringens bedömning i det avseendet.

De ökade risker som en utvidgning av tillämpningsområdet för med sig förutsätter att det ställs upp särskilda kvalifikationskrav för att använda åtgärden. På samma sätt som gäller för inhämtning av kommunikationsavlyssningsuppgifter bör det krävas att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Det innebär att först när andra åtgärder för att komma åt uppgifterna i fråga inte bedöms vara tillräckliga, skulle vara väsentligt svårare att genomföra eller kan förväntas leda till större integritetsintrång kan det bli aktuellt att besluta om åtgärden. Kravet på synnerlig vikt för utredningen innefattar på så sätt både ett kvalitetskrav på de uppgifter som kan förväntas erhållas med åtgärden och ett krav på att syftet med åtgärden i princip inte är möjligt att uppnå på något annat sätt (prop. 2022/23:126 s. 208, 240 och 241). Därmed kan det förväntas att åtgärden kommer att tillämpas restriktivt. På samma sätt som vid inhämtning av kommunikationsavlyssningsuppgifter i syfte att utreda vem som är skäligen misstänkt bör det också krävas att det är fråga om allvarlig brottslighet. Som utgångspunkt bör det även för inhämtning av kameraövervakningsuppgifter handla om brott där det lägsta föreskrivna straffet är fängelse i fyra år, eller brott som omfattas av en särskild brottskatalog.

Frågan är då om behovet och nyttan med åtgärden väger så tungt att en sådan reglering framstår som proportionerlig i förhållande till riskerna för intrång i enskildas personliga integritet. Som JK och JO påpekar innebär förslaget en ökad risk för integritetsintrång och en ökad risk för att åtgärden riktas mot en bredare krets av personer. Det ligger i sakens natur att en åtgärd som kan användas innan en misstänkt har kunnat identifieras riskerar att riktas mot någon som inte har någon koppling till brottsligheten. Eftersom kameraövervakningsuppgifter redan i dag kan hämtas in genom hemlig kameraövervakning i syfte att identifiera en gärningsman ska dock den ökade risken för intrång i enskildas personliga integritet som förslaget innebär inte överdrivas. Sammantaget får införandet av en möjlighet att hämta in kameraövervakningsuppgifter i detta syfte anses

44

utredningen redogör för finns det tillfällen då integritetsintrånget är Prop. 2024/25:51 begränsat, t.ex. då åtgärden riktar sig mot en s.k. proxyserver där den enda

användaren av servern är den person som utför det aktuella brottet. Vidare saknas det enligt regeringens bedömning lämpligare eller mindre ingripande alternativ för att få ta del av uppgifterna. Utifrån de grundläggande högt ställda kvalifikationskraven för hemlig dataavläsning i allmänhet och för åtgärder i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott i synnerhet bedömer regeringen att förslaget är proportionerligt och att det bör genomföras.

8Förbättrade rättssäkerhetsgarantier

8.1Nuvarande rättssäkerhetsgarantier och behovet av kompletterande regler

Användning av hemlig dataavläsning ställer höga krav på att regelverket omges av rättssäkerhetsgarantier och kontrollmekanismer för att garantera en rättssäker tillståndsgivning och att intrången i den personliga integriteten inte blir större än vad som kan godtas enligt regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga.

Som beskrivs i avsnitt 4 innehåller reglerna om hemlig dataavläsning flera skyddsmekanismer för att säkerställa att tillämpningen är rättssäker och inte innebär obefogade intrång i enskildas integritet. Reglerna omfattar bl.a. krav på domstolsprövning, medverkan av offentliga ombud vid tillståndsprövningen och efterföljande tillsyn och kontroll av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

I avsnitt 5 föreslås att möjligheten till hemlig dataavläsning ska gälla utan tidsbegränsning och i avsnitt 7 föreslås en viss utvidgning av tillämpningsområdet för hemlig dataavläsning. Förslagen förutsätter att det finns fungerande kontrollmekanismer och andra rättssäkerhetsgarantier.

Regleringen om hemlig dataavläsning är utformad med bestämmelserna om de övriga hemliga tvångsmedlen i rättegångsbalken som förebild. De rättssäkerhetsgarantier som gäller för de sistnämnda tvångsmedlen har tidigare utvärderats och i huvudsak ansetts tillräckliga och väl fungerande, se betänkandet Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61). De nuvarande rättssäkerhetsgarantierna för hemlig dataavläsning är dessutom i vissa avseenden förstärkta i förhållande till övriga hemliga tvångsmedel. Reglerna innebär att det ställs höga krav på rättssäkerhet vid användning av hemlig dataavläsning. Tillämpningen har dock visat att det trots detta finns skäl att göra vissa förändringar och förtydliganden i lagstiftningen i syfte att ytterligare stärka rättssäkerheten, bl.a. genom tydligare regler för tillståndsbeslutens innehåll och för användning av information från hemlig dataavläsning samt förbättrade förutsättningar för att kontrollera verkställigheten i efterhand.

49

Prop. 2024/25:51 Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det finns skäl att förtydliga regleringen och att den bör utformas på ett sätt som bättre motsvarar de öppna tvångsmedlen. Som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden framhåller är det viktigt att det tydliggörs att verkställighetsförsök får göras under en viss tid efter beslutet. I ett tillstånd bör det därför anges under vilken tid som verkställighet får ske. Utredningens förslag om en månad som bortre gräns framstår som lämpligt.

Förslaget innebär att det inte kommer att finnas ett obligatoriskt krav att ange en tidsmässig begränsning för den information som kan hämtas in. Eftersom det som utgångspunkt innebär att de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till mer information än tidigare är det viktigt att integritetsintrånget begränsas genom villkor i det enskilda fallet för att den sammantagna effekten ska vara proportionerlig. Bland annat mot den bakgrunden finns det skäl att överväga ändringar i regleringen av villkor. Till skillnad från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anser regeringen däremot inte att förslaget förutsätter att det ställs ett krav på att det alltid ska anges villkor som tar sikte på tidsmässiga avgränsningar.

Som en följd av förslaget att ta bort kravet på att i ett tillstånd till hemlig dataavläsning ange vilken tid tillståndet avser bör också vissa andra bestämmelser i lagen om hemlig dataavläsning justeras. Det handlar om reglerna som innebär att det ska finnas en koppling mellan en enskild och det informationssystem som den hemliga dataavläsningen avser. För att ett tillstånd till hemlig dataavläsning under en förundersökning ska beviljas krävs som huvudregel att det avläsningsbara informationssystemet används av den misstänkte. Under vissa förutsättningar får ett tillstånd beviljas för att ta del av uppgifter i ett annat avläsningsbart informationssystem än det som den misstänkte använder. Detta uttrycks som att det ska finnas synnerlig anledning att anta att den misstänkte under den tid som tillståndet avser har kontaktat eller kommer att kontakta det andra informationssystemet (4 § lagen om hemlig dataavläsning). Motsvarande krav på samband mellan den person som den hemliga dataavläsningen riktas mot och det informationssystem som åtgärden avser gäller vid användning av hemlig dataavläsning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott och när hemlig dataavläsning används vid särskild utlänningskontroll (4 b och 9 §§). Som Lagrådet anför finns ett sådant krav också i regleringen av hemlig dataavläsning för att lokalisera en person i syfte att möjliggöra verkställighet av en frihetsberövande påföljd (4 § lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder). I lagtexten bör det inte längre ställas upp något krav på att kontakten med informationssystemet sker under en viss tid och det kravet bör därför utgå i de aktuella bestämmelserna. Ett sådant krav kan dock även fortsättningsvis ställas upp i villkor om det i ett enskilt fall behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte kränks i onödan.

Med anledning av förändringar i den lagtekniska utformningen av 18 § lagen om hemlig dataavläsning bör en följdändring göras i lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål.

52

8.3 Regleringen av villkor bör förtydligas

Regeringens förslag: Utöver det befintliga kravet på att rätten ska ange villkor för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte kränks i onödan, införs ett krav på att ange vilka uppgifter som inte får granskas.

Om det framstår som obehövligt behöver villkor inte anges. Det ska dock alltid anges villkor i ett tillstånd som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter och som avser en viss person i stället för en viss plats.

Åklagaren, eller Säkerhetspolisen, ska i samband med en ansökan om hemlig dataavläsning föreslå de villkor som tillståndet bör förenas med. Ett sådant förslag behöver dock inte lämnas om villkor framstår som obehövligt.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock inte att villkor alltid ska anges om ett tillstånd som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter avser en viss person i stället för en viss plats.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot förslagen. JO anser att förslaget om förtydligande av vilka villkor som ska anges i tillståndet kan förväntas leda till ett förbättrad skydd mot obefogade integritetsintrång. Civil Rights Defenders tillstyrker förslaget att det genom villkor ska anges vilka uppgifter som inte får granskas och att åklagaren eller Säkerhetspolisen ska föreslå villkor men avstyrker att det införs en ventil för när villkor inte behöver anges. Helsingborgs tingsrätt tillstyrker förslaget om en ventil men anser att en motsvarande bestämmelse som gäller för övriga hemliga tvångsmedel enligt rättegångsbalken hade varit att föredra. Sveriges advokatsamfund och Göta hovrätt är i huvudsak positiva till förslaget om tydligare regler för villkor men anser att tillstånd utan villkor endast bör förekomma i mycket begränsad utsträckning och att det därför bör framgå att villkor ska anges om det inte är uppenbart obehövligt. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden avstyrker förslaget om att villkor inte behöver anges och framhåller att förslaget riskerar att medföra att villkor i flera fall inte ställs upp. Nämnden anser att det alltid finns ett behov av tidsmässigt begränsande villkor. Även Integritetskyddsmyndigheten är tveksam till förslaget om en ventil och menar att en stor mängd överskottsinformation

kan genereras om ventilen används i större utsträckning än avsett eller om

53

för att tillstånd meddelas helt utan villkor trots att det finns behov av det Prop. 2024/25:51 eller med standardiserade eller verkställighetshindrande villkor. En sådan

skyldighet bör därför införas. På samma sätt som i dag bör det därefter vara upp till rätten att göra en bedömning av om de föreslagna villkoren är tillräckliga för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte kränks i onödan eller om andra eller ytterligare villkor behövs. Om åklagaren eller Säkerhetspolisen anser att det är obehövligt att förena ett tillstånd med villkor bör det anges med en motivering varför så är fallet. Till skillnad från Stockholms tingsrätt anser regeringen att det inte behöver framgå uttryckligen av lagtexten.

8.4Teknikanpassning och otillåten tilläggsinformation

Regeringens förslag: Det nuvarande kravet på att tekniken inte får möjliggöra inhämtning av någon annan uppgiftstyp än vad som anges i tillståndet tas bort. I stället ska det, vid verkställighet av hemlig dataavläsning, krävas att både tekniken och tillvägagångssättet anpassas efter tillståndet.

Om det har hämtats in uppgifter som enligt villkor i tillståndet inte får hämtas in eller granskas ska uppgifterna omedelbart förstöras. Sådana uppgifter får inte användas till nackdel för någon i en brottsutredning.

Skyldigheten att avbryta verkställigheten av hemlig dataavläsning om det kommer fram otillåten tilläggsinformation justeras. Om det under eller efter verkställigheten kommer fram sådan information ska granskningen av uppgifter i den delen omedelbart avbrytas och upptagningarna och uppteckningarna ska förstöras.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anser att

det är positivt att förslaget bidrar till att det inte bevaras fler inhämtade uppgifter än vad som är nödvändigt men menar att det bör analyseras hur den föreslagna regleringen förhåller sig till Europadomstolens praxis. Tidningsutgivarna är tveksamma till förslaget om att granskningen och inte verkställigheten ska avbrytas om det kommer fram otillåten tilläggsinformation och understryker att ändringen inte får medföra att hanteringen fördröjs.

Skälen för regeringens förslag

Tekniken och tillvägagångssättet ska anpassas efter tillståndet

Enligt nuvarande reglering ska den teknik som används i samband med hemlig dataavläsning anpassas efter det tillstånd som beviljats. Tekniken får inte göra det möjligt att läsa av eller ta upp någon annan typ av uppgift än vad som anges i tillståndet (23 § lagen om hemlig dataavläsning). Enligt förarbetena innebär det att det inte ska vara möjligt att med den teknik som används t.ex. läsa av eller ta upp kameraövervakningsuppgifter om tillståndet avser kommunikationsavlyssningsuppgifter. Om ett tekniskt

hjälpmedel är konstruerat på så sätt att det i och för sig är möjligt att

57

Prop. 2024/25:51 utredningen har företrädare för de brottsbekämpande myndigheterna framhållit att särskilt uppgifter som omfattas av avlyssningsförbudet i princip bara är möjliga att upptäcka först vid själva granskningen av de inhämtade uppgifterna.

Som utredningen föreslår bör det i lagtexten anges att granskningen ska avbrytas i stället för att verkställigheten ska avbrytas. På så sätt tar regleringen tydligare sikte på sådana uppgifter som den verkställande myndigheten får kännedom om efter verkställigheten, dvs. i granskningsfasen. I fråga om hur verkställigheten går till kan hemlig dataavläsning jämföras med en husrannsakan snarare än med hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Det innebär att den verkställande myndigheten som regel först hämtar in materialet och därefter tar del av innehållet. Det saknas därför skäl att avbryta verkställigheten. I stället bör granskningen av uppgifterna i den delen avbrytas om det under eller efter verkställigheten kommer fram uppgifter som omfattas av förbudsbestämmelserna. Som Tidningsutgivarna framhåller bör avbrytandet dock inte göras senare än vad som är möjligt.

På samma sätt som i dag bör upptagningarna och uppteckningarna omedelbart förstöras i de delar som de omfattas av förbuden.

8.5Användningen av överskottsinformation

Regeringens förslag: Åklagare ska, utan några begränsningar, få besluta att uppgifter som har kommit fram vid användning av hemlig dataavläsning får användas för ett annat ändamål än det som har legat till grund för åtgärden.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga

invändningar mot förslaget. Centrum för rättvisa, Civil Rights Defenders och Journalistförbundet avstyrker förslaget. Civil Rights Defenders anser att en användning av överskottsinformation som har tillkommit genom hemliga tvångsmedel måste föregås av lagregler samt mekanismer som säkerställer en rättssäker och proportionerlig användning av informationen med hänsyn till åtgärdens integritetskränkande karaktär. Centrum för rättvisa anser att förslaget kommer att medföra betydande risker för enskildas rättigheter och att möjligheten till ansvarsutkrävande och kontroll kommer vara mycket begränsad. Centrum för rättvisa föreslår att det tydliggörs i lag vilka typer av uppgifter som får respektive inte får användas, till vilka myndigheter uppgifterna får lämnas och för vilka syften. Journalistförbundet menar att möjligheten att använda överskottsinformation ökar risken för att uppgifter som omfattas av källskydd röjs. JO framhåller att förslaget innebär särskilda risker, bl.a. en risk för att gränsen mellan hemliga tvångsmedel inom ramen för en förundersökning och preventiva tvångsmedel suddas ut. JO poängterar även vikten av en rättssäker reglering.

60

fatta beslut om hur överskottsinformation ska användas bör motsvarande Prop. 2024/25:51 ordning gälla som för de bakomliggande hemliga tvångsmedlen. Det

innebär att åklagare beslutar om användning av överskottsinformation i en förundersökning och enligt preventivlagen och att den verkställande myndigheten beslutar om användningen enligt inhämtningslagen.

Behov av följdändringar

I lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, som trädde i kraft den 1 juli 2024, stämmer bestämmelsen om överskottsinformation från övervakning av elektronisk kommunikation överens med de nya reglerna om överskottsinformation i rättegångsbalken och preventivlagen. En åklagare får alltså besluta att uppgifter som har kommit fram vid användning av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får användas för ett annat ändamål än det som legat till grund för åtgärden.

Regleringen av överskottsinformation från hemlig dataavläsning utformades dock annorlunda (10 § andra stycket lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder).

De skäl som ligger bakom den nu föreslagna ändringen av hanteringen av överskottsinformation i lagen om hemlig dataavläsning gör sig lika starkt gällande när hemlig dataavläsning används enligt lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder. Det är också fortsatt viktigt att reglerna om hantering av överskottsinformation från hemlig dataavläsning är tydliga och enhetliga. Motsvarande ändringar bör därför göras i reglerna om överskottsinformation från hemlig dataavläsning i lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder.

8.6Krav på bevarande av material

Regeringens förslag: Upptagningar och uppteckningar från hemlig dataavläsning ska bevaras utan begränsning till att de ska vara av betydelse från brottsutredningssynpunkt. Om den misstänkte medger det ska upptagningar och uppteckningar från en förundersökning få förstöras innan förundersökningen har avslutats eller ett mål har avgjorts slutligt.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, däribland JO, är positiva

eller har inte några invändningar mot förslaget. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anser att förslaget inte bör genomföras utan att bestämmelsen om bevarande och förstöring av material i rättegångsbalken justeras. Enligt nämnden innebär den bestämmelsens ordalydelse att förstöringsskyldigheten även omfattar sådana uppgifter som har överlämnats för att användas i underrättelseverksamhet, även om så inte varit avsikten.

Skälen för regeringens förslag: I de delar upptagningar och uppteckningar från användningen av hemlig dataavläsning under en

förundersökning är av betydelse ur brottsutredningssynpunkt ska de

63

Prop. 2024/25:51 bevaras till dess förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal har beslutats, målet har avgjorts slutligt. De ska därefter förstöras (28 § lagen om hemlig dataavläsning och 27 kap. 24 § andra stycket rättegångsbalken i dess lydelse före den 1 oktober 2023). Regeln om bevarande gäller både sådant material som är av betydelse för utredningen av det brott som legat till grund för beslutet om hemliga tvångsmedel och, i förekommande fall, de delar som är av betydelse för att utreda andra brott, se propositionen Överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel m.m. (prop. 2004/05:143 s. 52). I de delar som upptagningarna och uppteckningarna är av betydelse för att förhindra förestående brott ska de bevaras så länge det behövs för att förhindra brott. När materialet inte längre behövs för detta ändamål ska det förstöras. I de delar upptagningar och uppteckningar från användningen av hemlig dataavläsning i underrättelseverksamhet är av betydelse för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott får de bevaras så länge de behövs för sitt syfte. Om uppgifter i upptagningarna och uppteckningarna från åtgärder enligt preventivlagen får användas för att utreda brott ska de bevaras till dess förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal har beslutats, målet har avgjorts slutligt. De ska därefter förstöras (29 § lagen om hemlig dataavläsning och 13 § preventivlagen i lydelsen före den 1 oktober 2023 samt 31 § lagen om hemlig dataavläsning och 8 § inhämtningslagen i lydelsen före den 1 september 2024).

Fram till den 1 oktober 2023, då nya regler om bevarande infördes i rättegångsbalken, gällde samma regelverk för bevarande av material från de hemliga tvångsmedlen enligt rättegångsbalken som för bevarande av material från hemlig dataavläsning. De nya reglerna innebär att allt material från hemliga tvångsmedel under en förundersökning ska bevaras till dess förundersökningen läggs ned eller, om åtal väcks, till dess målet avgjorts slutligt. Endast om den misstänkte medger det får materialet förstöras innan dess. Det är alltså inte längre en förutsättning för bevarande att upptagningarna och uppteckningarna är av betydelse ur brottsutredningssynpunkt. I förarbetena motiveras förändringen bl.a. med att det under en pågående utredning kan vara svårt att göra en bedömning av vilket material som har betydelse för utredningen. En felaktig bedömning kan gå ut över både möjligheterna att utreda och lagföra brottet och den misstänktes möjlighet att förbereda sitt försvar. Det kan i sin tur leda till att den misstänktes rätt till en rättvis rättegång åsidosätts. I praktiken var utgångspunkten visserligen redan innan lagändringen att material från hemliga tvångsmedel ska bevaras så länge förundersökning och lagföring pågår, om materialet inte omfattas av avlyssningsförbudet. För att förenkla tillämpningen och få en bättre överensstämmelse med Europadomstolens praxis och det sätt på vilket regleringen tillämpas i praktiken togs dock begränsningen bort om att upptagningarna och uppteckningarna ska vara av betydelse från brottsutredningssynpunkt för att bevaras. I och med att lagen om hemlig dataavläsning infördes efter att den utredning som föreslagit ändringarna i rättegångsbalken redovisat sitt uppdrag, omfattades hemlig dataavläsning inte av de överväganden som gjordes då (prop. 2022/23:126 s. 182–185).

I preventivlagen ändrades bestämmelsen om bevarande som en följd av att en begränsning av användningen av överskottsinformation togs bort.

64

Prop. 2024/25:51 hemliga tvångsmedel enligt rättegångsbalken, preventivlagen och inhämtningslagen gäller däremot en skyldighet att dokumentera beslut och åtgärder sedan den 1 oktober 2023 respektive den 1 september 2024 (27 kap. 35 § rättegångsbalken, 19 § preventivlagen och 8 § inhämtningslagen). Syftet med reglerna är att stärka den enskildes möjlighet till efterhandskontroll och förbättra förutsättningarna för Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn. Reglerna innehåller inga närmare bestämmelser om vilka uppgifter och åtgärder som ska dokumenteras. I förarbetena har det dock inte uteslutits att det framöver kan finnas ett behov av särskilda föreskrifter om vad dokumentationsskyldigheten bör omfatta (prop. 2022/23:126 s. 181 och 182).

De argument som framhållits för att införa ett dokumentationskrav i rättegångsbalken, preventivlagen och inhämtningslagen gör sig gällande även i fråga om hemlig dataavläsning. Regeringen instämmer därför i utredningens bedömning att det bör införas en skyldighet att dokumentera beslut och åtgärder som rör hemlig dataavläsning. Inte heller denna reglering bör vara alltför detaljerad utan bör utformas på motsvarande sätt som gäller för övriga hemliga tvångsmedel. Av det skälet bedömer regeringen inte att det bör preciseras i lagtexten att de brottsbekämpande myndigheternas metod ska dokumenteras, något som Bahnhof föreslår. Som Riksarkivet framhåller kan det även när det gäller hemlig dataavläsning finnas skäl att förtydliga dokumentationsskyldigheten genom ytterligare föreskrifter. Någon ytterligare reglering i lag behövs däremot inte. Regeringen delar inte Malmö tingsrätts uppfattning att det i lagtexten bör förtydligas hos vilken myndighet dokumentationen ska ske. En naturlig utgångspunkt är dock att åtgärderna dokumenteras vid den myndighet de vidtas.

Även när hemlig dataavläsning sker enligt lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder bör beslut och åtgärder dokumenteras på motsvarande sätt. En bestämmelse om detta bör därför införas även i den lagen.

fattar interimistiska beslut är begränsat. Civil Rights Defenders delar inte Prop. 2024/25:51 utredningens bedömning att kontrollmekanismerna och rättssäkerhets-

garantierna är tillräckliga och föreslår att det bör utredas hur Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska få bättre insyn och om rätten till effektiva rättsmedel för den enskilde vars integritet har kränkts är tillräcklig. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anser att skyldigheten att underrätta nämnden bör ligga på den ansökande myndigheten och inte på rätten som beslutar om ett tillstånd till hemlig dataavläsning. Diskrimineringsombudsmannen påtalar nödvändigheten av att diskrimineringslagens tillämpningsområde utvidgas så att offentlig verksamhet, inklusive Polismyndighetens och andra rättsvårdande myndigheters verksamheter, fullt ut omfattas av lagens förbud mot diskriminering.

Skälen för regeringens bedömning: Hemlig dataavläsning medför som utgångspunkt risker för intrång i enskildas personliga integritet. Om det ska vara möjligt att använda hemlig dataavläsning måste reglerna utformas på ett sätt som innebär en rimlig balans mellan integritetsintressena och de syften som tvångsmedlet ska användas för.

Utredningen har utvärderat nuvarande kontrollmekanismer och andra rättssäkerhetsgarantier och konstaterar att regelverket i stor utsträckning lever upp till de krav som regeringsformen och Europakonventionen ställer på lagstiftningen, även med beaktande av de ändringar som nyligen har genomförts för att utöka möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel. Tillsammans med de föreslagna kompletterande och förtydligande reglerna för att stärka rättssäkerheten bedömer regeringen att enskilda har ett robust och ändamålsenligt integritetsskydd och att lagstiftningen uppfyller befogade krav på rättssäkerhet.

I likhet med utredningen som har haft kontakt med bl.a. företrädare för flera operatörer i frågan, men till skillnad från Bahnhof, görs bedömningen att reglerna om medverkansskyldighet i 24 § lagen om hemlig dataavläsning uppfyller de rättssäkerhetskrav som ställs på lagstiftningen.

Sammanfattningsvis anser regeringen, till skillnad från Bahnhof och Civil Rights Defenders, att de nuvarande rättssäkerhetsgarantierna i lagen om hemlig dataavläsning ger ett tillräckligt skydd för enskildas integritet och är förenliga med regeringsformens och Europakonventionens krav. Regeringen bedömer att det inom ramen för detta lagstiftningsarbete inte finns beredningsunderlag att ta ställning till Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens förslag att ändra rättens underrättelseskyldighet eller att överväga Tidningsutgivarnas förslag om att förändra möjligheten för åklagare att fatta interimistiska beslut.

9Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2025. Ändringarna i lagen om hemlig dataavläsning som upphäver de tidsbegränsade bestämmelserna om att hemlig dataavläsning kan användas

67

Prop. 2024/25:51 i syfte att förhindra brottslig verksamhet ska träda i kraft den 1 oktober 2028.

Äldre föreskrifter ska gälla för tillstånd som har beslutats före ikraftträdandet.

Äldre bestämmelser om möjligheter att använda överskottsinformation i rättegångsbalken, preventivlagen och lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder ska gälla för uppgifter från hemlig dataavläsning som verkställts före ikraftträdandet.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2025. Utredningen lämnar inte något förslag när det gäller de ändringar i lagen om hemlig dataavläsning som upphäver de tidsbegränsade bestämmelserna eller på någon övergångsbestämmelse i förhållande till lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder.

Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt om förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande lagen om hemlig dataavläsning upphör att gälla vid utgången av mars 2025. I avsnitt 5 föreslås att lagen ska fortsätta gälla. Det är därför lämpligt att lagändringarna träder i kraft den 1 april 2025. Bestämmelserna som innebär att hemlig dataavläsning som gäller rumsavlyssningsuppgifter får användas i preventivt syfte för att förhindra brottslig verksamhet föreslås dock tidsbegränsas till utgången av september 2028. Detsamma gäller bestämmelserna som innebär att ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter i preventivt syfte kan knytas till en person. Ändringarna i lagen om hemlig dataavläsning som upphäver de nyss nämnda bestämmelserna bör därför träda i kraft den 1 oktober 2028.

Utgångspunkten när det gäller processrättslig lagstiftning är att nya regler ska tillämpas på varje processuell företeelse som inträffar efter det att regleringen har trätt i kraft. För tydlighetens skull bör det dock regleras vad som gäller för ett tillstånd som har beslutats före ikraftträdandet, men som ännu inte har löpt ut. Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet.

Förslagen i avsnitt 8.5 innebär att möjligheterna att använda överskottsinformation från hemlig dataavläsning under förundersökning och i preventivt syfte samt enligt lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder utökas. Av rättssäkerhetsskäl bör det inte vara tillåtet att använda sådan information i större utsträckning än vad som var tillåtet vid den tidpunkt då informationen samlades in. De äldre bestämmelserna bör därför gälla för överskottsinformation som samlats in innan de nya reglerna trätt i kraft. I övrigt behövs inte några övergångsbestämmelser.

68

10.1Konsekvenser för det brottsbekämpande arbetet och för enskilda

Regeringens bedömning: Förslagen innebär sammantaget en viss ökad risk för intrång i den personliga integriteten men bidrar samtidigt till att förbättra möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att förhindra, utreda och lagföra allvarlig brottslighet. Därmed innebär förslagen en ökad rättstrygghet för enskilda. Vissa förslag leder också till en förbättrad rättssäkerhet. Förslagen ger sammantaget uttryck för en rimlig avvägning mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a. Integritetsskydds-

myndigheten, anser att effekterna av de samlade lagstiftningsåtgärderna på tvångsmedelsområdet inte är möjliga att överblicka eftersom det nyligen genomförts stora förändringar. Flera remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern (JK) och Institutet för mänskliga rättigheter, menar att det bör göras en översyn där det ingår att bedöma de sammantagna konsekvenserna för enskildas fri- och rättigheter av de åtgärder som genomförts. Brottsoffermyndigheten framhåller att möjligheten att i större utsträckning utreda brott genom hemlig dataavläsning ökar sannolikheten för brottsoffer att få skadestånd eller brottsskadeersättning och på så sätt upprättelse. ECPAT Sverige (ECPAT) anser att förslaget om att permanenta lagstiftningen kan göra stor skillnad i arbetet med att upptäcka och förhindra sexualbrott mot barn, och att särskilt möjligheten att hämta in kameraövervakningsuppgifter från en förövares bostad är avgörande för brottsbekämpningen.

Prop. 2024/25:51 klaras upp. Det gäller särskilt i utredningar där det är svårt att genom andra tvångsmedel utreda vem eller vilka som ligger bakom en i övrigt fullt synlig brottslighet. Som exempel på brottslighet där den föreslagna möjligheten kan ha stor betydelse kan nämnas terroristbrott, spioneri, narkotikahandel på internet, grova dataintrång och barnpornografibrott.

Användning av överskottsinformation från hemlig dataavläsning kan förväntas leda till att fler allvarliga brott kan förhindras, utredas och lagföras.

Konsekvenser för enskilda

Att använda hemlig dataavläsning innebär som utgångspunkt ett intrång i någon enskilds personliga integritet. Genom tvångsmedlet kan integritetskänsliga uppgifter hämtas in och enskildas personliga förhållanden kan övervakas och kartläggas. Det ligger dessutom i dess natur att det görs i hemlighet och utan samtycke.

Enskilda tillförsäkras skydd mot godtyckliga ingrepp i sitt privat- och familjeliv från statens sida genom bl.a. 2 kap. 6 § regeringsformen, artikel 8 i Europakonventionen och artikel 7 i EU:s rättighetsstadga. I

2kap. 6 § regeringsformen föreskrivs att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot undersökning av brev och andra förtroliga försändelser samt mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller andra förtroliga meddelanden. Utöver detta är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Paragrafens skydd för den personliga integriteten är inte absolut utan kan begränsas genom lag om det görs för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, aldrig går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den, inte sträcker sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar och inte görs enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 20 § första stycket 2 och 21 § regeringsformen).

I artikel 8.1 i Europakonventionen anges att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Inskränkningar i dessa rättigheter får endast göras med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt bl.a. med hänsyn till den nationella säkerheten och den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning och brott eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter (artikel 8.2). Europadomstolen har vid flera tillfällen uttalat att det måste vara förutsebart för den enskilde när tvångsmedel får användas. Det krävs att det finns klara och detaljerade regler som beskriver när myndigheterna får använda tvångsmedel i hemlighet mot en person (se t.ex. Europadomstolens dom den 2 augusti 1984 i målet Malone mot Förenade kungariket, nr 8691/79). Europadomstolen har genom åren också utvecklat vissa minimigarantier som bör finnas i nationell rätt för att undvika att enskilda utsätts för godtycklig maktutövning (Europadomstolens dom den

4december 2015 i målet Roman Zakharov mot Ryssland, nr 47143/06, punkt 231).

70

enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Det finns ingen Prop. 2024/25:51 anledning att göra någon annan bedömning i fråga om straffmyndiga barn.

Det ska dock framhållas att det vid användning av hemlig dataavläsning mot barn kan finnas skäl att vara återhållsam. Vid varje beslut om hemlig dataavläsning som rör ett barn ska också barnets bästa beaktas. Det följer av artikel 3 i barnkonventionen. Inom ramen för den proportionalitetsbedömning som ska göras vid varje enskilt beslut om hemlig dataavläsning bör det också beaktas särskilt om en åtgärd riktar sig mot ett barn.

Genom artikel 34 i barnkonventionen har konventionsstaterna åtagit sig att skydda barn från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. En liknande förpliktelse kan även utläsas ur artikel 8 i Europakonventionen (Europadomstolens dom den 12 november 2013 i målet Söderman mot Sverige, nr 5786/08). Möjligheten att använda hemlig dataavläsning kan ha stor betydelse vid t.ex. utredningar om sexualbrott mot barn, särskilt i de fall brottsligheten begås på nätet eller annars med hjälp av elektronisk kommunikation. Förslaget att permanenta lagen om hemlig dataavläsning medför därför förbättrade möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att upptäcka, förhindra och utreda sådan allvarlig brottslighet. Även förslaget om utökade möjligheter att använda hemlig dataavläsning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott kommer att kunna få betydelse vid utredningen av brott mot barn. Som ECPAT framhåller kommer möjligheten att hämta in kameraövervakningsuppgifter i den situationen att kunna ha stor betydelse för det brottsbekämpande arbetet i fråga om internetrelaterade sexualbrott mot barn.

Övriga konsekvenser

Samtliga förslag är könsneutrala. Även med bestämmelser som gäller lika för alla kan olika grupper påverkas av dem i olika utsträckning. Enligt kriminalstatistiken misstänks och lagförs fler män än kvinnor för allvarlig brottslighet. Det är därför högst sannolikt att fler män än kvinnor kommer att beröras av de nya reglerna.

Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för miljön eller det kommunala självstyret.

10.2Ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen leder till ökade kostnader för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I enlighet med budgetpropositionen för 2025 föreslås Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden tillföras medel fr.o.m. 2025 för att finansiera dessa kostnader. De kostnadsökningar som förslagen kan medföra i övrigt bedöms inte vara större än att de kan hanteras inom berörda myndigheters befintliga ekonomiska ramar.

Utredningens bedömning stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen bedömer att förslagen också leder till ökade kostnader för Tullverket och Säkerhetspolisen som inte kan hanteras inom

befintliga anslag.

73

Prop. 2024/25:51 Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna instämmer i eller har inte några invändningar mot utredningens bedömning. Kriminalvården påpekar att en ökad lagföring när det gäller allvarlig brottslighet kommer att innebära en ökad belastning för Kriminalvården. Tullverket menar att myndigheten behöver tillföras ytterligare medel för att inte behöva prioritera ner sin förmåga när det gäller hemlig dataavläsning eller prioritera om, så att andra delar av Tullverkets verksamhet får stå tillbaka. Bahnhof och Riksdagens ombudsmän (JO) betonar vikten av att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har tillräckliga resurser för att kunna bedriva en effektiv tillsyn över användning av hemliga tvångsmedel. Bahnhof anser att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bör få en betydande resursförstärkning så att de har möjlighet att granska minst tio procent av de hemliga dataavläsningar som görs. JK anför att en tänkbar konsekvens av att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsynsuppdrag ökar är att nämnden anmäler fler ärenden till Justitiekanslern än vad som görs i dag. Domarnämnden framhåller att det kan innebära en ökad arbetsbörda för nämnden om behovet av fler offentliga ombud ökar med anledning av att fler ärenden prövas i domstol. Domstolsverket anser att förslagen måste ses i ett större sammanhang där utvecklingen av antalet ärenden i domstol av samtliga typer av hemliga och preventiva tvångsmedel beaktas. Helsingborgs tingsrätt och Göta hovrätt framhåller att den ökade användningen av hemliga tvångsmedel och de förslag som nu lämnas medför ökad arbetsbelastning för domstolarna. Enligt Göta hovrätt behöver ytterligare medel tillföras Sveriges Domstolar dels eftersom hemliga tvångsmedel tar alltmer av domstolarnas resurser i anspråk, dels för att kunna utveckla ett verksamhetsstöd för ärendetypen.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten

Att använda hemlig dataavläsning är resurskrävande för de brottsbekämpande myndigheterna. Förutom att tillståndsförfarandet tar resurser i anspråk kräver verkställigheten ofta omfattande förberedelser. Dessutom ska myndigheterna hantera och bearbeta all den information som samlas in. Hemlig dataavläsning har hittills använts i endast ett begränsat antal fall, både i absoluta tal och jämfört med andra hemliga tvångsmedel. Genom förslaget att lagstiftningen ska gälla utan begränsning i tid kan de brottsbekämpande myndigheterna fortsätta använda hemlig dataavläsning. Mot bakgrund av att antalet redovisade tillstånd till hemlig dataavläsning har ökat varje år sedan lagens ikraftträdande kan en fortsatt ökning av antalet tillstånd de närmsta åren förutspås. Vissa förslag som lämnas kan dessutom förväntas få till följd att fler tillstånd kan verkställas. Det handlar t.ex. om förslaget om förändrade uppgiftstyper och förslaget om tydligare regler för villkor.

Utredningen bedömer att förslagen kommer att leda till ett ökat resursbehov för Säkerhetspolisen och Tullverket och att dessa myndigheter därför bör tillföras ytterligare medel. De ökade kostnaderna avser huvudsakligen teknikkostnader och personalkostnader för att bibehålla och utveckla egen nödvändig teknisk förmåga på området.

74

Prop. 2024/25:51 Konsekvenser för Skatteverket, Finansinspektionen, Kriminalvården och företag

Skatteverket biträder Ekobrottsmyndigheten i många utredningar om allvarlig brottslighet. Det förekommer även att Finansinspektionen biträder Ekobrottsmyndigheten i sådana utredningar. Förslagen kan komma att innebära vissa kostnadsökningar för Skatteverket och Finansinspektionen.

Som Kriminalvården framhåller bedöms förslagen leda till en ökad lagföring när det gäller allvarlig brottslighet, vilket kan komma att innebära en ökad belastning för Kriminalvården. De eventuella ökade kostnader som förslagen kan komma att innebära för Skatteverket, Finansinspektionen och Kriminalvården bedöms emellertid rymmas inom befintliga anslagsramar. För de företag som medverkar vid verkställighet bedöms förslagen inte medföra några ökade kostnader.

11Författningskommentar

11.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

4 kap.

28 e § Tekniskt bistånd med hemlig dataavläsning enligt 2 § första stycket 1 och 2 lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i form av omedelbar överföring av meddelanden eller uppgifter om meddelanden får lämnas i Sverige enligt de förutsättningar som gäller enligt 25 b § andra, tredje och femte styckena. Vid hemlig dataavläsning i en annan stat än den som ansökt om tekniskt bistånd ska ett tillstånd enligt 28 f § ha lämnats.

Ansökan ska prövas av åklagare. För beslutet om tekniskt bistånd tillämpas 1 §, 18 § första stycket 1–3 och andra stycket och 20 § andra stycket lagen om hemlig dataavläsning.

I paragrafen regleras frågan om tekniskt bistånd genom omedelbar överföring av meddelanden eller uppgifter om meddelanden när hemlig dataavläsning gäller inhämtning av kommunikationsavlyssnings- eller kommunikationsövervakningsuppgifter. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

I andra stycket görs en följdändring med anledning av de redaktionella ändringar som görs i 18 § lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, se författningskommentaren till den paragrafen.

76

11.2 Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av Prop. 2024/25:51 lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, dels

ändring i samma lag

1 § Hemlig dataavläsning innebär att uppgifter, som är avsedda för automatiserad behandling och åtkomliga i ett avläsningsbart informationssystem, hämtas in i hemlighet med ett tekniskt hjälpmedel.

I lagen avses med

avläsningsbart informationssystem: en elektronisk kommunikationsutrustning eller ett användarkonto till, eller en på motsvarande sätt avgränsad del av, en kommunikationstjänst, lagringstjänst eller liknande tjänst,

kommunikationsavlyssningsuppgifter: uppgifter om innehåll i meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller en annan adress,

kommunikationsövervakningsuppgifter: uppgifter om meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller en annan adress,

platsuppgifter: uppgifter om i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits,

kameraövervakningsuppgifter: uppgifter som framkommer genom optisk personövervakning,

rumsavlyssningsuppgifter: uppgifter som avser tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.

Paragrafen innehåller en definition av hemlig dataavläsning och definitioner av andra begrepp i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

I första stycket ändras definitionen av hemlig dataavläsning genom att det i stället för ”läses av eller tas upp” anges att uppgifter ”hämtas in”. Inhämtningen kan genomföras på olika sätt, t.ex. genom avlyssning, upptagning eller övervakning med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. I stycket förtydligas också att inhämtningen kan avse alla de uppgifter som är åtkomliga i det avläsningsbara informationssystemet. Ingen ändring i sak är avsedd.

Övriga ändringar är språkliga.

Uppgiftstyper som får hämtas in

2 § Ett tillstånd till hemlig dataavläsning får gälla

1.kommunikationsavlyssningsuppgifter,

2.kommunikationsövervakningsuppgifter,

3.platsuppgifter,

4.kameraövervakningsuppgifter,

5.rumsavlyssningsuppgifter, eller

6.andra uppgifter som är åtkomliga i ett avläsningsbart informationssystem.

Vid hemlig dataavläsning som gäller kommunikationsavlyssnings- eller

kommunikationsövervakningsuppgifter får meddelanden som överförs eller har överförts i ett elektroniskt kommunikationsnät även hindras från att nå fram.

Ett tillstånd enligt första stycket som gäller kameraövervakningsuppgifter får Prop. 2024/25:51 verkställas på en plats som är någons stadigvarande bostad, endast om det finns

synnerlig anledning att anta att den person som åtgärden riktas mot uppehåller sig i direkt anslutning till det avläsningsbara informationssystem som tillståndet avser.

Paragrafen, som i hittillsvarande lydelse betecknas 4 b §, innehåller bestämmelser om användning av hemlig dataavläsning, som inte gäller rumsavlyssningsuppgifter, i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Enligt första stycket får hemlig dataavläsning som inte gäller rumsavlyssningsuppgifter, utöver i de fall som avses i 4 §, även användas för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott som avses i 27 kap. 18 b § andra stycket rättegångsbalken. I hittillsvarande lydelse gäller paragrafen endast kommunikationsavlyssningsuppgifter. Ändringen innebär alltså att ett tillstånd enligt paragrafen kan avse de uppgiftstyper som anges i 2 § punkterna 1–4 och 6. Kommunikationsövervaknings- och platsuppgifter kan enligt 5 a § också hämtas in för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett eller flera brott.

Ändringen i andra stycket första punkten är en anpassning till att det inte längre krävs att det i ett tillstånd till hemlig dataavläsning anges vilken tid som tillståndet avser, se 18 §. Ändringen innebär att det av lagtexten inte längre följer något krav på att kontakten med det informationssystem som den hemliga dataavläsningen avser ska ha skett under en viss tid.

Bestämmelsen i tredje stycket, som är nytt, innebär att ett tillstånd som gäller kameraövervakningsuppgifter inte får avse ett avläsningsbart informationssystem som gärningsmannen eller någon annan som har medverkat till brottet eller brotten har kontaktat eller kommer att kontakta. Om tillståndet gäller kameraövervakningsuppgifter får det alltså endast avse ett informationssystem som det finns särskild anledning att anta att gärningsmannen eller någon annan som har medverkat till brottet eller brotten har använt eller kommer att använda.

I fjärde stycket, som är nytt, anges att ett tillstånd för att hämta in kameraövervakningsuppgifter endast under vissa omständigheter får verkställas på en plats som är någons stadigvarande bostad. Det är ett krav som ska beaktas vid verkställigheten och inte vid tillståndsprövningen. Som utgångspunkt får ett tillstånd som gäller kameraövervakningsuppgifter alltså inte verkställas på en sådan plats. För att det ska få ske krävs att det finns synnerlig anledning att anta att den person som åtgärden riktar sig mot uppehåller sig i direkt anslutning till det avläsningsbara informationssystem som tillståndet avser. Kravet på att det ska finnas synnerlig anledning att anta är detsamma som i andra stycket. Det innebär att det på grund av tillförlitliga uppgifter ska vara så gott som säkert att den person som åtgärden riktar sig mot använder informationssystemet och befinner sig i direkt anslutning till det. Begreppet stadigvarande bostad förekommer i bl.a. 4 a och 6 §§ och har samma innebörd som i de paragraferna.

Övriga ändringar är språkliga.

79

Prop. 2024/25:51 8 § Ett tillstånd till hemlig dataavläsning enligt 7 § får endast avse ett avläsningsbart informationssystem som används, eller som det finns särskild anledning att anta har använts eller kommer att användas, av den person som åtgärden riktas mot.

Ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kommunikationsavlyssnings-, kommunikationsövervaknings- eller platsuppgifter får även avse ett avläsningsbart informationssystem som det finns synnerlig anledning att anta att den person som åtgärden riktas mot har kontaktat eller kommer att kontakta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på koppling mellan ett avläsningsbart informationssystem och den enskilde vid tillstånd som avses i 7 § (preventivlagsfallen). Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Ändringen i paragrafens andra stycke är en anpassning till att det inte längre krävs att det i ett tillstånd till hemlig dataavläsning anges vilken tid som tillståndet avser, se 18 §. Ändringen innebär att det av lagtexten inte längre följer något krav på att den som åtgärden riktas mot ska ha kontakt med informationssystemet under en viss tid.

9 § Ett tillstånd till hemlig dataavläsning får beviljas för att hämta in uppgifter i ett avläsningsbart informationssystem som används, eller som det finns särskild anledning att anta har använts eller kommer att användas, av en utlänning som omfattas av

1.ett utvisningsbeslut enligt 2 kap. 1 § lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, eller

2.ett avvisnings- eller utvisningsbeslut enligt 8 kap. eller 8 a kap. utlänningslagen (2005:716) om det finns sådana omständigheter i fråga om utlänningen som avses i 2 kap. 1 § lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kommunikationsavlyssnings-, kommunikationsövervaknings- eller platsuppgifter får också beviljas för att hämta in uppgifter i ett avläsningsbart informationssystem som det finns synnerlig anledning att anta att utlänningen har kontaktat eller kommer att kontakta.

Tillståndet får beviljas endast om Migrationsverket, regeringen eller en domstol har beslutat att 5 kap. 5 och 6 §§ lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar samt denna lag ska tillämpas på utlänningen. Det förfarande och de förutsättningar som gäller för ett beslut om att 5 kap. 5 och 6 §§ lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar ska tillämpas i fråga om utlänningen gäller också för ett beslut i fråga om hemlig dataavläsning.

Ett tillstånd får beviljas endast om det finns synnerliga skäl och det är av betydelse för att

1.klarlägga om utlänningen tillhör eller verkar för en organisation eller grupp som planlägger eller förbereder brott enligt terroristbrottslagen (2022:666) eller om det finns en risk för att utlänningen kan komma att engagera sig i en sådan organisation eller grupp,

2.klarlägga om det finns risk för att utlänningen själv planlägger eller förbereder brott som avses i 1,

3.klarlägga om det finns risk för att utlänningen själv eller tillsammans med andra medverkar i eller på annat sätt främjar ett allvarligt brott som rör Sveriges säkerhet, eller

4.kunna lokalisera en utlänning som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Ett tillstånd får inte gälla rumsavlyssningsuppgifter. Ett tillstånd enligt fjärde stycket 4 får endast gälla kommunikationsövervaknings- och platsuppgifter.

om hemliga tvångsmedel enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av Prop. 2024/25:51 vissa utlänningar. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 8.2.

I första och andra styckena ersätts ”läsa av eller ta upp” med ”hämta in” som en följd av motsvarande ändring i 1 §, se författningskommentaren till den paragrafen. Andra stycket ändras även på så sätt att kravet på att kontakten med informationssystemet sker under en viss tid utgår. Ändringen är en anpassning till att det inte längre krävs att det i ett tillstånd till hemlig dataavläsning anges vilken tid som tillståndet avser, se 18 §.

Övriga ändringar är språkliga.

14 § Frågor om hemlig dataavläsning prövas av rätten på ansökan av åklagaren. En ansökan om hemlig dataavläsning enligt 9 § ska dock göras av Säkerhetspolisen.

I samband med ansökan ska åklagaren eller Säkerhetspolisen föreslå sådana villkor som avses i 18 § första stycket 4, om villkor inte framstår som obehövligt. Sådana villkor ska dock alltid föreslås om en ansökan som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter avser en viss person i stället för en viss plats.

I paragrafen finns regler om ansökan om hemlig dataavläsning. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Enligt andra stycket ska åklagaren eller Säkerhetspolisen i samband med en ansökan föreslå vilka villkor som tillståndet enligt 18 § första stycket 4 ska förenas med. Ändringen innebär att skyldigheten gäller vid alla tillståndsansökningar om villkor inte framstår som obehövligt och omfattar även Säkerhetspolisen när myndigheten är sökande. Om åklagaren eller Säkerhetspolisen bedömer att det är obehövligt med villkor bör det motiveras i samband med ansökan. För exempel på situationer där det kan framstå som obehövligt med villkor, se författningskommentaren till 18 §. Om en ansökan som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter avser en viss person i stället för en viss plats ska villkor, liksom tidigare, alltid föreslås.

17 § Om det kan befaras att det skulle medföra en fördröjning av väsentlig betydelse för utredningen eller för möjligheterna att förebygga, förhindra eller upptäcka den brottsliga verksamheten att inhämta rättens tillstånd i en fråga om hemlig dataavläsning, får tillstånd ges av åklagaren i avvaktan på rättens beslut. Ett sådant tillstånd får dock aldrig avse hemlig dataavläsning vid särskild utlänningskontroll enligt 9 §.

Om åklagaren har gett ett tillstånd enligt första stycket, ska åklagaren snarast möjligt skriftligt anmäla beslutet till rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skyndsamt pröva ärendet. Om rätten finner att det inte finns skäl för åtgärden, ska den upphäva beslutet.

Om åklagarens beslut har verkställts innan rätten gjort en prövning som avses i andra stycket, ska rätten pröva om det funnits skäl för åtgärden. Om rätten finner att det saknats sådana skäl, får de uppgifter som hämtats in inte användas i en brottsutredning till nackdel för den som har omfattats av åtgärden, eller för någon annan som uppgifterna avser.

81

Prop. 2024/25:51 I paragrafen finns bestämmelser om möjligheten för åklagaren att meddela interimistiska beslut om hemlig dataavläsning och om rättens prövning av sådana beslut. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

I paragrafens tredje stycke ersätts ”lästs av eller tagits upp” med ”hämtats in” som en följd av motsvarande ändring i 1 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

18 § I ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska följande anges:

1.under vilken tid som verkställighet får ske,

2.vilket avläsningsbart informationssystem tillståndet avser,

3.vilken uppgiftstyp enligt 2 § första stycket som får hämtas in,

4.vilka uppgifter som inte får granskas och övriga villkor för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte kränks i onödan,

5.vem som är skäligen misstänkt för brottet eller brotten, om sådan uppgift finns, eller vem en åtgärd enligt 7 § riktas mot,

6.när tillståndet gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter, vilken plats som tillståndet avser eller om tillståndet avser en viss person i stället för en viss plats, och

7.om tillståndet är förenat med ett tillträdestillstånd enligt 12 §.

Tiden för verkställighet enligt första stycket 1 får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga en månad från dagen för beslutet.

Villkor enligt första stycket 4 behöver inte anges om det framstår som obehövligt och tillståndet inte gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter som avser en viss person i stället för en viss plats.

Paragrafen reglerar vad ett beslut om tillstånd till hemlig dataavläsning ska innehålla. Paragrafen utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

I första stycket anges vad som ska framgå av ett tillstånd till hemlig dataavläsning. Kravet i den hittillsvarande första punkten på att ange vilken tid tillståndet avser ersätts med ett krav på att ange under vilken tid som verkställighet får ske. I tredje punkten ersätts ”läsas av eller tas upp” med ”hämtas in” som en följd av ändringen i 1 §.

I fjärde punkten görs ett tillägg om att rätten ska ange vilka uppgifter som inte får granskas. Det innebär att det i ett tillstånd ska anges vilka uppgifter som inte får granskas och övriga villkor för att tillgodose intresset av att enskildas integritet inte kränks i onödan. Ett villkor om vilka uppgifter som inte får granskas innebär en begränsning av vilka inhämtade uppgifter som de behöriga personerna får gå igenom efter inhämtningen och den initiala bearbetningen. Att det i villkoren ska anges vilka uppgifter som inte får granskas hindrar inte att villkoren i stället anger vilka uppgifter som faktiskt får granskas. Avgörande är att villkoren ur ett integritets- och rättssäkerhetsperspektiv är tydligt utformade. Om det är möjligt och ändamålsenligt bör villkoren ta sikte på tidsmässiga avgränsningar. Det kan t.ex. göras genom att det anges att endast uppgifter från ett visst datum eller före eller efter ett visst datum får granskas. En annan begränsning kan vara att bara kommunikation med en viss person får granskas. Ett villkor kan också ange att kommunikation från användarkonton som tillhör någon annan person, t.ex. en familjemedlem till den person som åtgärden riktas mot, inte får granskas. Med ”övriga villkor” avses andra villkor som kan gagna skyddet för den personliga integriteten men som inte tar sikte på själva granskningen. Om

82

Prop. 2024/25:51 verkställigheten av hemlig dataavläsning ska ske inom de ramar som satts i det enskilda tillståndet. Tillvägagångssättet kan anpassas bl.a. genom särskilda instruktioner eller riktlinjer om arbetssätt. Det är den verkställande myndigheten som ansvarar för att upprätta sådana instruktioner och riktlinjer till den särskilt utsedda personal som ska verkställa den hemliga dataavläsningen.

Det som i hittillsvarande första och andra styckena anges i fråga om andra typer av uppgifter än vad som anges i tillståndet framgår av den nya 23 a §.

23 a § Om uppgifter av någon annan uppgiftstyp än de som anges i tillståndet har hämtats in ska upptagningar och uppteckningar av dessa uppgifter omedelbart förstöras och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden underrättas. Upptagningar och uppteckningar av uppgifter som inte får hämtas in eller granskas enligt villkor i tillståndet ska förstöras i de delar de innehåller sådana uppgifter så snart det står klart att uppgifterna har hämtats in.

Uppgifter som anges i första stycket får inte användas i en brottsutredning till nackdel för den som har omfattats av åtgärden eller för någon annan som uppgifterna avser.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om otillåten tilläggsinformation vid hemlig dataavläsning. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Av första stycket, som delvis motsvarar hittillsvarande 23 §, framgår att uppgifter av någon annan uppgiftstyp än som anges i tillståndet utgör s.k. otillåten tilläggsinformation. I andra meningen görs ett tillägg av innebörden att även uppgifter som har hämtats in eller granskats i strid med villkor enligt 18 § första stycket 4 ska förstöras. Så snart det står klart att sådana uppgifter har hämtats in ska upptagningarna och uppteckningarna förstöras i de delar de innehåller sådana uppgifter. Det kan t.ex. handla om ett villkor om att endast meddelanden som har skickats eller tagits emot efter en viss tidpunkt får hämtas in. Om den verkställande myndigheten, trots villkoret, har hämtat in meddelanden som har skickats eller tagits emot före angiven tidpunkt, utgör dessa meddelanden otillåten tilläggsinformation och ska alltså förstöras. Att de otillåtna uppgifterna ska förstöras så snart det står klart att sådana uppgifter har hämtats in innebär i praktiken ett krav på förstöring så snart sådana uppgifter påträffas. I regel görs det direkt efter att de har sorterats och filtrerats bort i en initial bearbetningsfas. I vissa fall påträffas uppgifterna emellertid först vid granskningen och kan först då förstöras. Om myndigheten aldrig går igenom de otillåtna uppgifterna kommer de inte att identifieras. I dessa fall kommer de otillåtna uppgifterna att förstöras i enlighet med reglerna om förstörande som framgår av 28–31 §§ och där angivna hänvisningar. Till skillnad från vad som gäller för inhämtning av uppgifter av någon annan uppgiftstyp än som följer av tillståndet ska Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden inte underrättas särskilt vid inhämtning av uppgifter som inte får hämtas in eller granskas enligt villkor i tillståndet.

Andra stycket motsvarar hittillsvarande andra stycket i 23 §.

84

28 § När hemlig dataavläsning används eller har använts under en förundersökning ska 27 kap. 23 a och 24 §§ rättegångsbalken tillämpas för åtgärden.

För underrättelse till en enskild vid hemlig dataavläsning under förundersökning gäller 27 kap. 31–33 §§ rättegångsbalken. Det som anges där om

–hemlig kameraövervakning ska tillämpas för hemlig dataavläsning som gäller kameraövervakningsuppgifter

–hemlig rumsavlyssning ska tillämpas för hemlig dataavläsning som gäller rumsavlyssningsuppgifter

–hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska tillämpas för hemlig dataavläsning i övrigt

–telefonnummer, annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning ska avse avläsningsbart informationssystem.

I paragrafen anges vad som gäller bl.a. beträffande hur överskottsinformation får användas vid hemlig dataavläsning under en förundersökning. Övervägandena finns i avsnitt 8.5 och 8.6.

Genom ändringen i första stycket tas hänvisningen till rättegångsbalkens bestämmelser i dess lydelser före den 1 oktober 2023 bort. Ändringen innebär att rättegångsbalkens regler gäller för användning av överskottsinformation samt bevarande och förstöring av uppteckningar och upptagningar från hemlig dataavläsning under förundersökning (se prop. 2022/23:126 s. 221 och 222).

85

Prop. 2024/25:51 29 § När hemlig dataavläsning används eller har använts i fall som anges i 7 § ska 12–14 §§ lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott tillämpas.

För underrättelse till en enskild vid hemlig dataavläsning i fall som anges i 7 § gäller 16–18 §§ lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Det som anges där om

–hemlig kameraövervakning ska tillämpas för hemlig dataavläsning som gäller kameraövervakningsuppgifter

–hemlig rumsavlyssning ska tillämpas för hemlig dataavläsning som gäller rumsavlyssningsuppgifter

–hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska tillämpas för hemlig dataavläsning i övrigt

–telefonnummer, annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning ska avse avläsningsbart informationssystem.

I paragrafen anges vad som ska gälla bl.a. beträffande hur överskottsinformation får användas vid hemlig dataavläsning i preventivlagsfallen. Övervägandena finns i avsnitt 8.5 och 8.6.

Genom ändringen i första stycket tas hänvisningen till bestämmelser i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brotts i dess lydelser före den 1 oktober 2023 bort. Ändringen innebär att preventivlagens regler gäller för användning av överskottsinformation samt bevarande och förstöring av uppteckningar och upptagningar från hemlig dataavläsning i preventivlagsfallen (se prop. 2022/23:126 s. 232 och 233 samt prop. 2023/24:117 s. 194 och 195).

31 § När hemlig dataavläsning används eller har använts i fall som anges i 10 § ska 6 och 7 §§ lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet tillämpas. Det som anges där om inhämtning av uppgifter ska tillämpas för hemlig dataavläsning.

I paragrafen anges vad som ska gälla för bl.a. överskottsinformation när hemlig dataavläsning används i inhämtningslagsfallen. Övervägandena finns i avsnitt 8.5 och 8.6.

I paragrafen tas hänvisningen till 6 och 8 §§ lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation n i dess lydelser före den 1 september 2024 bort. Vidare byts hänvisningen till nuvarande 8 § inhämtningslagen ut till 7 § samma lag, eftersom motsvarande ändring har gjorts i den lagen (se lagen [2024:564] om ändring i lagen [2012:278] om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet). Ändringen innebär att de nya regler om användning av överskottsinformation samt granskning, bevarande och förstöring som gäller enligt inhämtningslagen gäller även för hemlig dataavläsning (se prop. 2023/24:117 s. 204 och 205). Det hittillsvarande andra stycket utgår som en följd av ändringen.

33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om

1.underrättelser enligt 23 a §, och

2.medverkan och ersättning enligt 24 §.

86

I paragrafen finns en upplysning om att regeringen eller den myndighet Prop. 2024/25:51 som regeringen bestämmer kan meddela verkställighetsföreskrifter om de

underrättelser som i vissa fall ska skickas till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och medverkan och ersättning vid verkställighet av hemlig dataavläsning. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

I första punkten justeras hänvisningen från 23 § till 23 a § med anledning av Lagrådets förslag att delar av 23 § i stället ska regleras i den nya paragrafen, 23 a §.

Dokumentation

34 § Beslut och åtgärder som rör hemlig dataavläsning ska dokumenteras.

Paragrafen, som är ny, innehåller en dokumentationsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Av paragrafen framgår att det finns en skyldighet att dokumentera beslut och åtgärder som rör hemlig dataavläsning. Bestämmelsen motsvarar 27 kap. 35 § rättegångsbalken, 19 § preventivlagen och 8 § inhämtningslagen. Uppgifterna ska dokumenteras på ett sådant sätt att det är möjligt att på ett överskådligt sätt följa beslut och andra åtgärder avseende tvångsmedelsanvändningen. Exempel på uppgifter som bör dokumenteras är uppgifter om tillståndet, såsom när det beviljats och om det har ändrats eller upphävts. Även datum och tidpunkt för verkställigheten samt vilken adress, kommunikationsutrustning eller plats som verkställigheten avsett eller skett på bör dokumenteras. Om det funnits tillträdestillstånd eller samtycke från innehavaren av en plats som omfattats av verkställigheten bör det också dokumenteras. Dokumentationsskyldigheten omfattar även frågor om förstöring av upptagningar och uppteckningar, liksom om förbudsbestämmelserna i 23 eller 27 § har aktualiserats. Även en uppgift som har betydelse för förstöringstidpunkten bör dokumenteras, t.ex. en uppgift om när förundersökningen avslutades. Därutöver bör åtgärder som gäller användning av överskottsinformation och uppgift om en underrättelse till en enskild dokumenteras, detta gäller särskilt om underrättelsen lämnats muntligen, exempelvis vid ett förhör (jfr prop. 2022/23:126 s. 224 och 225).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 april 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet.

3.För uppgifter från hemlig dataavläsning som har verkställts före ikraftträdandet gäller 28, 29 och 31 §§ i den äldre lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

Enligt första punkten träder lagen i kraft den 1 april 2025.

I andra punkten anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller för tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet. Bestämmelsen träffar sådana tillstånd till hemlig dataavläsning som har beslutats före ikraftträdandet, men där tiden för tillståndet ännu inte har löpt ut när lagen träder i kraft. Det innebär bl.a. att de hittillsvarande reglerna om avbrytande av

87

Prop. 2024/25:51 verkställighet ska tillämpas om det kommer fram uppgifter som omfattas av beslags- eller avlyssningsförbuden.

I tredje punkten anges att 28, 29 och 31 §§ gäller i den äldre lydelsen för uppgifter från hemlig dataavläsning som har verkställts före ikraftträdandet. Det innebär bl.a. att det inte är tillåtet att använda överskottsinformation i större utsträckning än vad som var tillåtet vid den tidpunkt då informationen samlades in.

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning

7 § Ett tillstånd till hemlig dataavläsning som inte gäller rumsavlyssningsuppgifter får beviljas om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för

1.att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar brott som anges i 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, eller

2.att brottslig verksamhet som innefattar brott som anges i 1 § den lagen kommer att utövas inom en organisation eller grupp och det kan befaras att en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen medvetet kommer att främja denna verksamhet.

Ett tillstånd enligt första stycket får beviljas endast om åtgärden är av synnerlig vikt för att förhindra den brottsliga verksamheten.

I paragrafen finns bestämmelser om vad som gäller för tillstånd till hemlig dataavläsning vid sådana förhållanden som kan ligga till grund för tillstånd till tvångsmedelsanvändning enligt lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventivlagen). Övervägandena finns i avsnitt 5.

I första stycket ändras hänvisningen till vilken brottslig verksamhet som omfattas av bestämmelsen. Ändringen görs med anledning av att 1 a § preventivlagen endast gäller under en viss tid (se lagen [2024:562] om ändring i lagen [2007:979] om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott). Med anledning av att möjligheten att bevilja ett tillstånd till hemlig dataavläsning som avser rumsavlyssningsuppgifter endast ska gälla under en viss tid tas regleringen om det tvångsmedlet bort i andra stycket. I övrigt görs en redaktionell ändring.

8 a § Ett tillstånd till hemlig dataavläsning enligt 7 § som gäller kameraövervakningsuppgifter får endast avse en plats där den person som åtgärden riktas mot kan antas komma att uppehålla sig. En sådan plats får dock inte vara någons stadigvarande bostad.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken plats som ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kameraövervakningsuppgifter enligt 7 § får avse (preventivlagsfallen). Övervägandena finns i avsnitt 5.

Med anledning av att möjligheten att i preventivlagsfallen knyta ett tillstånd som gäller kameraövervakningsuppgifter till en person i stället för en plats endast ska gälla under viss tid tas andra stycket bort. Det innebär att ett sådant tillstånd endast kan avse en plats.

88

10 § Ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kommunikations- Prop. 2024/25:51 övervaknings- eller platsuppgifter får beviljas om åtgärden är av synnerlig vikt för

att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott som anges i 2 § lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Vid hemlig dataavläsning enligt första stycket får meddelanden inte hindras att nå fram enligt 2 § andra stycket.

I paragrafen regleras att tillstånd till hemlig dataavläsning i vissa fall får beviljas för inhämtning av uppgifter i underrättelseverksamhet (inhämtningslagsfallen), motsvarande de som gäller för inhämtning av sådana uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet (inhämtningslagen). Övervägandena finns i avsnitt 5.

I första stycket ändras hänvisningen till vilken brottslig verksamhet som omfattas av bestämmelsen. Ändringen görs med anledning av att 2 a § inhämtningslagen endast gäller under en viss tid (se lagen [2024:565] om ändring i lagen [2012:278] om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet).

15 § Frågor om hemlig dataavläsning under en förundersökning prövas av den domstol som anges i 19 kap. rättegångsbalken. Om förundersökningen avser ett brott som anges i 27 kap. 34 § rättegångsbalken, får frågan även prövas av Stockholms tingsrätt.

Frågor om hemlig dataavläsning enligt 7–10 §§ prövas av Stockholms tingsrätt.

Paragrafen anger vilken domstol som är behörig att pröva frågor om tillstånd till hemlig dataavläsning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Andra stycket ändras på så sätt att hänvisningen till regleringen om behörig domstol i 6 § preventivlagen tas bort. Ändringen görs med anledning av att upplysningsbestämmelsen i 6 § andra stycket preventivlagen om att regeringen i förordning kan bestämma vilka tingsrätter som är behöriga att pröva en ansökan om tillstånd till tvångsmedel enligt 1 a och 1 c §§ i samma lag endast gäller under viss tid (se lagen [2024:562] om ändring i lagen [2007:979] om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott). Ändringen innebär att samtliga frågor om hemlig dataavläsning enligt 7–10 §§ prövas av Stockholms tingsrätt.

29 § När hemlig dataavläsning används eller har använts i fall som anges i 7 § ska 12–14 §§ lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott tillämpas.

För underrättelse till en enskild vid hemlig dataavläsning i fall som anges i 7 § gäller 16–18 §§ lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Det som anges där om

–hemlig kameraövervakning ska tillämpas för hemlig dataavläsning som gäller kameraövervakningsuppgifter