HC0336: Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen

2.Lagen tillämpas första gången i fråga om uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationer som avser redovisningsperioden januari 2025.

Prop. 2024/25:36

7

Prop. 2024/25:36

8

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet1

dels att 1 kap. 1 och 4 §§ och 2 kap. 2, 3 och 11 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 12 a §, av följande lydelse.

1kap. 1 §2

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670.

2Senaste lydelse 2024:405.

sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Bestämmelserna i 4–6 och 8 §§ samt 2 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.

4 §3

Uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för

1.fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,

2.bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

3.fastighetstaxering,

4.revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,

5.tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,

6.handläggning

a)enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,

b)av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter,

c)enligt lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

d)enligt lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land- rapporter på skatteområdet och 33 a kap. skatteförfarandelagen,

e)enligt 33 b kap. skatteförfarandelagen,

f)enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och lagen (2020:548) om omställningsstöd, handläggning av sådant stöd som avses

ilagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag samt vid handläggning av sådan kompensation som avses i lagen (2024:404) om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag, och

g)enligt lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet, lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och 22 c kap. skatteförfarandelagen,

7. fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande

internationellt åtagande,

8. hantering av underrättelser från arbetsgivare om anställning av utlänningar som avses i lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige, och

9. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.

3Senaste lydelse 2024:405.

Prop. 2024/25:36

9

Prop. 2024/25:36

10

10. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.

2kap. 2 §4

3 §5

För de ändamål som anges i 1 kap. 4 och 4 a §§ får följande uppgifter behandlas i databasen:

1.en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden,

2.en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare och andra företrädare,

3.registrering för skatter och avgifter,

4.underlag för fastställande av skatter och avgifter,

5.bestämmande av skatter och avgifter,

6.underlag för fastighetstaxering,

7.revision och annan kontroll av skatter och avgifter,

8.uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,

9.avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund och medlemskap i fackförening,

10.yrkanden och grunder i ett ärende,

11.beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende,

4Senaste lydelse 2024:405.

5Senaste lydelse 2024:405.

Prop. 2024/25:36

12

2.3Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 28 kap. 1 a §, av följande lydelse.

28 kap.

1 a §

Sekretess gäller, i andra fall än som avses i 1 §, hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har lämnats med stöd av lagen (2024:000) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

14

En försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete har rätt till föräldrapenning (12 kap. 2 § första stycket SFB). Rätt till föräldrapenning finns under vissa förutsättningar även före den beräknade tidpunkten för barnets födelse samt därefter utan att föräldern har barnet i sin vård (12 kap. 5–8 §§ SFB). Ersättning beviljas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning beroende på om den tid som föräldern inte har arbetat avser en hel dag eller en del av den normala arbetstiden för en dag (12 kap. 9 § SFB). För att ha rätt till föräldrapenning för en hel eller en del av en dag krävs det alltså att föräldern inte har arbetat den tiden. Särskilt en förälder som arbetar deltid kan dock ha rätt till föräldrapenning för en del av en dag utan att minska sin arbetstid.

Av föräldraledighetslagen följer att en arbetstagare som är förälder under vissa förutsättningar har rätt till ledighet från sitt arbete. Bland annat har en anställd med barn under 18 månader rätt att vara helt ledig från sitt arbete, utan krav på att ta ut föräldrapenning från Försäkringskassan. När barnet är över 18 månader har den anställde rätt att vara ledig i den omfattning som han eller hon tar ut föräldrapenning (5 § föräldraledighetslagen).

För en utförligare redogörelse för regelverket rörande föräldrapenningsförmåner, se SOU 2023:47 avsnitt 8.2.1 och 9.2.1.

4.2Arbete trots förmån är en väsentlig orsak till felaktiga utbetalningar och bidragsbrott

Med arbete trots förmån menas att den försäkrade arbetar och får lön under tid med ersättning. Arbete trots förmån uppskattas ha orsakat felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i stort om minst 3,2 miljarder kronor under 2021 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 8.3.1). Enligt Försäkringskassan utmärker sig problemet med arbete trots förmån som ett av de stora problemområdena, både sett till det upptäckta felaktigt utbetalda beloppet och till antalet polisanmälningar om bidragsbrott.

Flera studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning har gjorts de senaste åren. Det ligger i sakens natur att uppskattningarna inte kan ge en klar bild när det gäller den exakta omfattningen av de felaktiga utbetalningarna av tillfällig föräldrapenning eller dess orsaker. Studierna ger dock sammantaget ett starkt stöd för att problematiken är mycket omfattande och att arbete trots förmån är en av de vanligaste orsakerna till fel (se vidare SOU 2023:47 avsnitt 8.2.3).

Omfattningsstudier inom föräldrapenningen tyder på att omfattningen av felaktiga utbetalningar av föräldrapenning i relation till samtliga utbetalningar är relativt låg. Föräldrapenning utgör dock anslagsmässigt ett mycket stort ersättningssystem där de totala försäkringsutgifterna under år 2023 uppgick till cirka 36,1 miljarder kronor. Det kan jämföras med de totala försäkringsutgifterna för tillfällig föräldrapenning som samma år uppgick till cirka 10,3 miljarder kronor. Även om omfattningen av

5.1Försäkringskassan har behov av uppgifter om frånvaro

Regeringens bedömning: Försäkringskassan bör få tillgång till uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Försäkringskassan anför att uppgifter om frånvaro

är centrala för möjligheterna att upptäcka vissa typer av vanligt förekommande bidragsbrott. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens bedömning

Försäkringskassan har behov av uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning

Att en person arbetar samtidigt som den får tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning utbetalt är en väsentlig orsak till felaktiga utbetalningar. Att Försäkringskassan kan kontrollera om en person har varit frånvarande från arbetet den period som personen söker ersättning för är därför enligt regeringen av central betydelse för att förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Regeringen konstaterar att även VAB-utredningen i betänkandet Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31) gjort bedömningen att ett avgörande första steg i arbetet med att öka kvaliteten i de underlag som utbetalningarna av tillfällig föräldrapenning baseras på, och samtidigt begränsa risken för felutbetalningar, är att bygga ut kontroller som verifierar de uppgifter föräldrar lämnar i ansökan före beslut. I det arbetet bör enligt VAB-utredningen kontroller som rör förälderns anställning och frånvaro prioriteras.

Eftersom det som villkor för tillfällig föräldrapenning gäller att den enskilde har behov av att avstå från arbete finns det för enskilda som har en anställning en direkt koppling mellan rätten till ersättning och frånvaro från arbetet. Om Försäkringskassan får tillgång till uppgifter på individnivå om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning möjliggörs en direkt och konkret avstämning av förälderns anspråksdatum mot den av arbetsgivare redovisade frånvaron.

Till skillnad från tillfällig föräldrapenning behöver föräldern inte ha haft behov av att avstå arbete för rätt till föräldrapenning. Det är tillräckligt att han eller hon faktiskt inte har arbetat. Detta innebär även att föräldrapenning i vissa fall kan betalas ut för tid under vilken föräldern inte heller annars skulle ha arbetat. Det är även möjligt att använda föräldrapenning trots att föräldern fortsätter att arbeta som planerat i vissa fall. Exempelvis kan halv föräldrapenning användas en dag när föräldern arbetar högst hälften av normal arbetstid. Uppgifterna i ansökan kan alltså vara korrekta även om redovisad frånvaro från en arbetsgivare saknas. I många fall kommer dock avsaknaden av frånvarouppgift indikera att oriktiga uppgifter har lämnats i ansökan om föräldrapenning. Regeringen anser därför att frånvarouppgifter är av stor betydelse även när det gäller föräldrapenning, även om uppgifterna inte ger samma direkta möjligheter

Prop. 2024/25:36

17

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet ska regleras i 110 kap. socialförsäkringsbalken och att Skatteverkets uppgiftsskyldighet ska regleras i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Utredningens förslag innehåller inte någon uttrycklig bestämmelse om syftet med uppgiftsinsamlingen.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Polismyndigheten, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Skatteverket och Sveriges a-kassor, tillstyrker förslaget. Försäkringskassan bedömer att uppgifter om frånvaro i arbetsgivardeklarationen i hög grad kommer att bidra till att stärka kontrollen och minska felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan anser vidare att arbetsgivardeklarationer bör betraktas som ett verktyg för arbetsgivarnas uppgiftslämnande, inte endast för sådana uppgifter som har direkt betydelse för Skatteverkets verksamhet, utan även för andra typer av uppgifter som har stor betydelse för det offentliga och som lämpar sig för kontinuerligt uppgiftslämnande i standardiserat format. Saco framför att arbetsgivardeklarationen framstår som en smidigare lösning att komma till rätta med fusk och felaktigheter än att de föräldrar som ansöker om ersättning ska lämna in ytterligare uppgifter. Srf konsulterna anser att Utbetalningsmyndigheten borde vara mottagare av uppgifterna i stället för Skatteverket, eftersom Utbetalningsmyndigheten är den myndighet som har störst möjlighet att utgöra ett nav för informationsutbyte. Srf konsulterna ser också stora vinster för företagen om fler myndigheter ges möjlighet att samordna uppgiftslämnande.

Försäkringskassan avstyrker mot bakgrund av socialförsäkringsbalkens systematik att bestämmelsen om arbetsgivares uppgiftsskyldighet införs i socialförsäkringsbalken. Även Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om det utifrån systematiken i socialförsäkringsbalken är lämpligt att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för arbetsgivare gentemot det allmänna placeras i socialförsäkringsbalkens 110 kap.

Arbetsförmedlingen och Sveriges a-kassor framhåller att uppgifterna om frånvaro kan vara användbara i deras ärendehandläggning. Konjunkturinstitutet anger att om uppgifter om frånvaro kopplat till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning läggs till i de månatliga arbetsgivardeklarationerna kan frågor rörande arbetade timmar och medelarbetstid bättre studeras och analyseras.

Näringslivets skattedelegation, till vilka även Svenskt Näringsliv ansluter sig (förkortat NSD m.fl.), avstyrker förslaget och anför att det är angeläget att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet men att regelverket inte bör utformas så att den huvudsakliga bördan landar på arbetsgivarna. Även Byggföretagen och Företagarna avstyrker förslaget med hänvisning till att bördan placeras på arbetsgivarna. NSD m.fl. och Byggföretagen anser att det i den fortsatta beredningsprocessen är viktigt att anlägga ett bredare perspektiv och ta i beaktande förslag från andra utredningar. Lantbrukarnas riksförbund framför att om förslaget genomförs är det mycket viktigt att det görs så enkelt som möjligt för arbetsgivarna att hantera den tillkommande uppgiftsskyldigheten. Företagarna framför liknande synpunkter. Sveriges advokatsamfund anser att det är tveksamt om behandling av uppgifterna kan anses proportionerlig

Prop. 2024/25:36

19

givarna om alla eller ens merparten av ansökningarna kontrollerades på det sättet.

Om Försäkringskassan manuellt skulle behöva efterfråga uppgifterna i samtliga ärenden hade myndigheten också fått tillgång till uppgifterna först i ett senare skede i handläggningsprocessen. Detta hade fått till följd att uppgifterna inte hade kunnat användas för att öka träffsäkerheten i myndighetens urval av ärenden som ska tas ut för utökad kontroll.

En informationsskyldighet för arbetsgivare möjliggör en mer effektiv kontroll

För att Försäkringskassan ska kunna kontrollera villkoret om avstående från arbete, genom att automatiskt stämma av uppgifter som lämnats i ansökan mot andra uppgifter, krävs att Försäkringskassan får tillgång till uppgifter om frånvaro för samtliga personer som söker ersättning och att Försäkringskassan får tillgång till uppgifterna i ett tidigare skede än vad som sker i dag (då det i regel krävs att Försäkringskassan efterfrågar uppgifterna i enskilda ärenden). På så sätt kan en avstämning ske i samtliga ärenden och myndigheten kan få ett bättre urval avseende vilka ärenden eller utbetalningar det kan finnas skäl att granska närmare.

Skolor och förskolor kan svara på frågan om barnet vistats i verksamheten eller inte under den period som det söks ersättning för, och är viktiga för Försäkringskassan för att kontrollera detta villkor. Uppgifterna kan dock inte användas för att stämma av att villkoret om avstående från arbete är uppfyllt eftersom skolan eller förskolan inte vet om föräldern arbetat eller inte under den tid barnet inte varit på plats.

Den aktör som kan bekräfta att den som söker ersättning har avstått från arbete är arbetsgivaren. Om arbetsgivare blir skyldiga att lämna uppgift om arbetstagare varit frånvarande eller inte av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning får Försäkringskassan den tillgång till uppgifter om frånvaro som krävs för att myndigheten ska kunna skapa en maskinell kontroll av villkoret om avstående av arbete. Även VAB-utredningen framför att uppgifter om frånvaro som lämnas digitalt av arbetsgivare kan utgöra ett effektivt kontrollinstrument för föräldrar med en anställning.

VAB-utredningen bedömde därför att Försäkringskassan borde få i uppdrag att ta fram en kostnadseffektiv och ändamålsenlig digital lösning för kommunikation med arbetsgivare. Regeringen konstaterar att en digital lösning som förbättrar Försäkringskassans möjligheter att inhämta uppgifter från arbetsgivarna fortfarande begränsar uppgiftsinhämtandet till enskilda ärenden. Regeringen har ovan redogjort för varför utökade förfrågningar i enskilda ärenden inte bedöms tillräckligt för att tillgodose behovet av en effektiv kontroll av villkoret om avstående från arbete.

Att använda arbetsgivardeklarationerna för att samla in uppgifterna är samhällsekonomiskt mest effektivt …

Det är som utgångspunkt rimligt att den myndighet som har behov av en uppgift i sin verksamhet också ansvarar för att hämta in den. Generellt sett är det mest effektivt att en uppgift samlas in direkt av den verksamhet där den behövs. På så sätt minskas också risken för onödig spridning med fara för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet. Särskilda

Prop. 2024/25:36

21

innebär att uppgifterna kommer lämnas till Försäkringskassan via Skatteverket.

Att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag och entreprenörer är ett av regeringens mål. Mot denna bakgrund kan det finnas skäl att återkomma till frågan om hur uppgiftslämnandet av frånvarouppgifterna ska ske.

…och innebär för de flesta arbetsgivare en begränsad ökning av den administrativ bördan

De allra flesta arbetsgivarna använder it-baserade lönesystem där uppgifter om frånvaro och frånvarons omfattning i förhållande till ordinarie tid registreras. Krav på arbetsgivare att i samband med arbetsgivardeklarationen lämna uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning innebär därför generellt sett att förändringar av de uppgifter som finns registrerade i lönesystemen inte behöver ske. Det som behöver justeras är dock systemet för vidarerapportering av uppgifter till Skatteverket.

Enligt statistik från Skatteverket lämnas närmare 70 procent av alla arbetsgivardeklarationer in till Skatteverket genom att uppgifter från arbetsgivarens lönesystem mer eller mindre automatiskt överförs till Skatteverket, antingen på så sätt att en datafil som skapats av systemet överförs till Skatteverket eller genom att systemet direkt överför uppgifterna till Skatteverket via s.k. API. Drygt 10 miljoner uppgifter om betalningsmottagare lämnas in till Skatteverket för varje redovisningsperiod, varav cirka 97,5 procent lämnas in automatiskt och 2,5 procent manuellt. För de arbetsgivare som lämnar in uppgifter om betalningsmottagare automatiskt skulle den utökade uppgiftsskyldigheten, efter att systemet justerats vad gäller vilka uppgifter som vidarerapporteras, inte innebära någon ökad administrativ börda. För övriga arbetsgivare medför en utökad uppgiftsskyldighet dock en ökad administration.

Regeringen anser inte att det bör införas ett undantag från uppgiftsskyldigheten för de uppgiftslämnare som lämnar uppgifter om betalningsmottagare manuellt. Regeringen konstaterar att det är svårt att avgränsa vilka som ska omfattas av ett undantag utan att det uppstår gränsdragnings- och tolkningsproblem. Ett undantag hade vidare kunnat ge incitament för vissa uppgiftslämnare att övergå till en manuell hantering, för att undgå att behöva lämna in de aktuella uppgifterna, vilket riskerar att urholka syftet med förslaget. Eftersom uppgifterna enligt förslaget ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen (se nedan) hade ett undantag troligtvis också inneburit att ytterligare teknisk utveckling hade krävts hos Skatteverket för att hantera förändringar av den i nuläget enhetliga arbetsgivardeklarationen. Detta bedöms inte som proportionerligt i förhållande till den ökade administrativa börda som förslaget innebär för vissa arbetsgivare.

Mot bakgrund av den centrala betydelse frånvarouppgifterna har för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar, och då arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är mycket angeläget anser regeringen, till skillnad mot t.ex. Företagarna och NSD m.fl., att det är motiverat att arbetsgivarna åläggs en något ökad administrativ börda. Det är dock viktigt, vilket även förs fram av bl.a.

Prop. 2024/25:36

23

Prop. 2024/25:36

24

Lantbrukarnas riksförbund, att förfarandet utformas på ett sådant sätt att den administrativa bördan och kostnaderna för arbetsgivarna inte blir större än vad som är absolut nödvändigt. Det bör i sammanhanget noteras att en generell informationsskyldighet för arbetsgivarna på sikt kan antas minska den administrativa bördan i andra avseenden. Till exempel kan myndighetens urval av vilka ärenden som ska granskas vid en efterkontroll förfinas, varför Försäkringskassan inte behöver begära in kompletterande uppgifter från arbetsgivare i lika många ärenden.

Arbetsgivardeklarationerna bör användas även om uppgifterna inte ska användas i Skatteverkets verksamhet

Om frånvarouppgifter ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen kommer Skatteverket att behandla uppgifter som inte har någon betydelse för beskattningen eller för Skatteverkets verksamhet i övrigt.

När det gäller arbetslivskriminalitet, felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen har samarbete mellan berörda myndigheter alltmer kommit att ses som en viktig del i att motverka problemen. Det är inte ovanligt att regelöverträdelser och fusk av detta slag, ofta i kombination med skatteundandragande, sträcker sig över flera myndigheters verksamhetsområden. Regeringen anser, i likhet med Försäkringskassan, att den befintliga fördelningen av verksamhetsområden mellan olika statliga myndigheter inte ska vara ett hinder i valet av ändamålsenliga åtgärder. Det innebär självklart inte att det generellt kan finnas anledning att ge en myndighet i uppdrag att samla in och hantera information som endast är relevant för en annan myndighets verksamhet. Det finns däremot ur ett övergripande perspektiv, när det gäller åtgärder för att motverka bl.a. felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott, anledning att inte se de statliga myndigheternas verksamheter som isolerade från varandra.

Till detta kommer att vissa uppgifter som inte har någon betydelse för Skatteverkets verksamhet redan i dag lämnas i eller i samband med arbetsgivardeklarationen. Uppgift om arbetsställenummer lämnas t.ex. i arbetsgivardeklarationen. Uppgifterna lämnas för statistiska ändamål och samlas in för Statistiska centralbyråns räkning. Under flera år lämnades också uppgifter om sjuklön i samband med arbetsgivardeklarationen. Underrättelser om anställning av vissa utlänningar som arbetsgivare är skyldiga att göra till Skatteverket enligt 7 kap. 1 b § utlänningsförordningen (2006:97) är ytterligare ett exempel på uppgifter som Skatteverket samlar in och registrerar fast uppgifterna primärt är av intresse i andra myndigheters ärenden.

Regeringen anser därför att arbetsgivardeklarationerna bör användas för insamlingen av frånvarouppgifterna, även om uppgifterna inte ska användas i Skatteverkets verksamhet.

Uppgifterna ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen

Regleringen av vilka uppgifter som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. De uppgifter som anges i skatteförfarandelagen är uppgifter som lämnas till grund för bestämmande av skatt och arbetsgivaravgift (förutom uppgift om arbetsställenummer). När det gäller uppgifter om sjuklönekostnader, där arbetsgivardeklarationen har använts för insamling av uppgifterna, valde

lagstiftaren att uppgifterna i stället skulle lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen. Skälet var att uppgifterna inte skulle lämnas till grund för bestämmande av skatt och arbetsgivaravgift (se prop. 2014/15:1 avsnitt 7.4.4).

Regeringen konstaterar att uppgifter om frånvaro inte ska lämnas till grund för bestämmande av skatt och arbetsgivaravgifter och inte ska användas i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Skatteverket ska endast förmedla uppgifterna vidare till Försäkringskassan. På motsvarande sätt som gällt för uppgifter om sjukfrånvaro bör uppgifterna om frånvaro därför lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen.

Det kan dock vara lämpligt att lämna utrymme i formuläret för arbetsgivardeklarationen för att lämna uppgifterna, på motsvarande sätt som det i nuvarande formulär för arbetsgivardeklaration har lämnats utrymme för andra uppgifter än sådana som ska lämnas enligt skatteförfarandelagens bestämmelser. Det är en uppgift för Skatteverket att närmare utforma sättet för uppgiftsinhämtandet.

En följd av att uppgifterna ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen, och inte i arbetsgivardeklarationen, är att skatteförfarandelagens regler om t.ex. rättelse av uppgifter i arbetsgivardeklarationer inte kommer att vara tillämpliga på uppgifterna om frånvaro.

Uppgifterna får främst betydelse vid efterkontroller

Med beaktande av de krav som finns på snabb handläggning och Försäkringskassans faktiska handläggningstider vid ansökan om tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning kommer uppgifter om frånvaro som samlas in automatiserat i samband med arbetsgivardeklarationerna generellt inte ge möjlighet till kontroll innan ett beslut om ersättning fattats och utbetalning gjorts. Värdet av uppgifterna ligger i stället främst i att de blir ett instrument för att i efterhand kontrollera om en utbetalning var korrekt eller inte. Med automatisering av en sådan kontroll kan uppgiften vara ett betydelsefullt verktyg för att identifiera utbetalningar som kan vara felaktiga. Till skillnad mot Sveriges advokatsamfund, anser regeringen att frånvarouppgifterna är så centrala att det är motiverat att samla in uppgifterna även om de främst kommer till användning i efterkontrollen. Regeringen konstaterar också att ett sådant systematiskt felutnyttjande av försäkringen som i dag leder till många stora återkrav kan undvikas genom att missbruk av förmånen upptäcks i relativt nära anslutning till en felaktig utbetalning. Vetskapen om att Försäkringskassan maskinellt kontrollerar villkoret om avstående från arbete bedöms också ha en preventiv effekt på så sätt att personer undviker att ansöka om ersättning utifrån felaktiga uppgifter. Uppgifterna kommer därmed ha betydelse även i andra sammanhang än i Försäkringskassans efterkontroller.

Arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet bör inte regleras i socialförsäkringsbalken

Utredningen föreslår att regleringen av arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter om frånvaro i samband med arbetsgivardeklarationen regleras i socialförsäkringsbalken, närmare bestämt i balkens 110 kap. Kapitel 110 i socialförsäkringsbalken är rubricerat ”Handläggning av ärenden” och gäller enligt 2 § vid handläggningen hos Försäkringskassan och Pensions-

Prop. 2024/25:36

25

Uppgifternas betydelse i andra verksamheter

Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Sveriges a-kassor uppger att uppgifterna om frånvaro kan vara användbara för fler myndigheter än Försäkringskassan och för arbetslöshetskassorna. Regeringen konstaterar att en följd av att uppgifterna om frånvaro ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen, och inte i, är att uppgifterna inte utgör uppgifter per betalningsmottagare som lämnas i en arbetsgivardeklaration. Skatteverket kommer alltså inte med stöd av befintliga uppgiftsskyldigheter avseende uppgifter per betalningsmottagare som lämnas i arbetsgivardeklarationer kunna lämna ut uppgifterna om frånvaro till andra myndigheter och arbetslöshetskassor. Regeringen konstaterar vidare att det saknas beredningsunderlag för att inom ramen för detta lagstiftningsprojekt ta ställning till om Skatteverket bör lämna ut uppgifterna om frånvaro till fler myndigheter och arbetslöshetskassor.

Lagförslag

Förslaget innebär att det införs en ny lag, lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn, samt 1 § i den nya lagen.

5.2.1Uppgifterna ska lämnas av den som är skyldig att lämna en arbetsgivardeklaration

Regeringens förslag: Skyldigheten att lämna uppgifter om frånvaro ska gälla för den som är skyldig att lämna en arbetsgivardeklaration.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas en skyldighet att lämna uppgifter om frånvaro i en förenklad arbetsgivardeklaration.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Vem är skyldig att lämna en arbetsgivardeklaration?

Den som utger avgiftspliktig ersättning för arbete (dvs. löner, arvoden och andra ersättningar för arbete) i Sverige, eller för arbete i utlandet till en person som när arbetet utförs omfattas av svensk socialförsäkring, ska som huvudregel betala arbetsgivaravgifter på ersättningen (2 kap. 1, 4 och 10 §§ socialavgiftslagen [2000:980]). Den som betalar ut bl.a. ersättning för arbete som utförs i Sverige ska som huvudregel också göra skatteavdrag (10 kap. 2 och 6 §§ SFL). Skatteavdrag är en preliminär inkomstskatt som utbetalaren betalar in till Skatteverket för mottagarens räkning. Som ersättning för arbete räknas förutom kontant ersättning bl.a. pension och sjukpenning (10 kap. 3 § SFL). Även den som betalar ut kontant ersättning som är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska i vissa situationer göra skatteavdrag (13 kap. 3 och 4 §§ SFL). Arbetsgivaravgifter ska dock inte betalas och skatteavdrag ska inte göras om den som tar emot ersättningen är godkänd för F-skatt, antingen när ersättningen bestämts eller när den

Prop. 2024/25:36

27

Prop. 2024/25:36

28

betalas ut (2 kap. 5 § socialavgiftslagen och 10 kap. 11 § SFL). Enligt 7 kap. 1 § SFL ska Skatteverket registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.

Den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det, är skyldig att lämna en arbetsgivardeklaration. En sådan skyldighet finns även för den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift (26 kap. 2 och 3 §§ SFL). Den som är registrerad ska som huvudregel lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod (26 kap. 3 § andra stycket SFL).

En arbetsgivare som betalar ut ersättning till anställda för arbete utfört i Sverige ska alltså lämna en arbetsgivardeklaration. Men även andra som betalar ut ersättning där det finns skyldighet att betala arbetsgivaravgifter eller statlig ålderspensionsavgift eller som ska utgöra underlag för skatteavdrag är skyldiga att lämna en arbetsgivardeklaration.

Uppgifter om frånvaro ska lämnas av den som är skyldig att lämna en arbetsgivardeklaration

Det kan antas att det endast är i ett fåtal fall som det förekommer att personer som inte är anställda har avstått från att utföra förvärvsarbete av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning och för vilka det ändå, dvs. trots att de inte är anställda, ska lämnas uppgifter i en arbetsgivardeklaration. Det kan dock inte uteslutas att det skulle kunna aktualiseras t.ex. för vissa uppdragstagare. Regeringen anser därför att skyldigheten att lämna uppgifter om frånvaro inte bör begränsas till arbetsgivare utan bör gälla för alla som omfattas av skyldigheten att lämna arbetsgivardeklarationer. Det innebär också att deklarantens arbetsrättsliga status i sig inte blir relevant för om uppgifter om frånvaro ska lämnas, eftersom vem som är arbetsgivare i arbetsrättslig mening kommer att sakna betydelse i sammanhanget. Avgörande blir i stället om ersättningen till en betalningsmottagare ska redovisas i en arbetsgivardeklaration.

Regeringen föreslår därför att skyldigheten att lämna uppgifter om frånvaro ska gälla för alla som omfattas av skyldigheten att lämna arbetsgivardeklaration. I praktiken kommer det dock framför allt att vara en skyldighet för arbetsgivare i förhållande till anställda.

Den som är skyldig att lämna en förenklad arbetsgivardeklaration bör inte omfattas

En förenklad arbetsgivardeklaration får lämnas i stället för en arbetsgivardeklaration av en fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person, om ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver (26 kap. 4 § första stycket SFL). Det kan visserligen hända att betalningsmottagaren i ett sådant avtalsförhållande är frånvarande från arbetet av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning. Det finns dock inte anledning att anta att felaktiga utbetalningar förekommer i annat än ringa utsträckning. En skyldighet att redovisa uppgifter om frånvaro i en förenklad arbetsgivardeklaration kan därför inte bedömas vara en effektiv åtgärd för att motverka felaktiga utbetalningar. Den utökade administrativa bördan som skulle bli följden av en sådan skyldighet kan dessutom ifrågasättas med

30

Om ersättning inte alls betalas ut en månad är den anställde inte betalningsmottagare för den aktuella månaden, vilket medför att det saknas skyldighet för arbetsgivaren att redovisa uppgifter om personen i arbetsgivardeklarationen enligt bestämmelserna i skatteförfarandelagen.

Det finns inte skäl att utvidga kretsen till andra än betalningsmottagare

Regeringen bedömer att en skyldighet att redovisa frånvarouppgifter i dessa situationer skulle ha en begränsad betydelse för att motverka felaktiga utbetalningar som beror på arbete trots förmån. En anledning till detta är att ansökningar om tillfällig föräldrapenning i regel avser kortare tidsperioder och det bör därför vara ovanligt att föräldrar har en så omfattande frånvaro från arbetet på grund av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning att den leder till fullständiga löneavdrag. För långvariga ersättningsperioder i fråga om tillfällig föräldrapenning gäller dessutom redan i dag vissa särskilda villkor för rätt till ersättning, t.ex. behöver ett intyg från läkare eller någon annan sakkunnig ges in från och med den åttonde dagen i ett barns vårdperiod. Detta kan generellt sett antas medföra en minskad risk för felaktiga utbetalningar i dessa fall. Det finns därmed enligt regeringens bedömning inte behov av att utvidga personkretsen för vilka uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning ska lämnas.

När det gäller föräldrapenning skulle en skyldighet för arbetsgivaren att ändå redovisa uppgifter om frånvaro för anställda som inte är betalningsmottagare kunna ha en större betydelse ur kontrollsynpunkt eftersom dessa situationer sannolikt är vanligare när det gäller denna förmån. Lämpligheten i att utvidga arbetsgivarnas ansvar i fråga om arbetsgivardeklarationen inte endast vad gäller de uppgifter som ska lämnas utan också för vilka personer uppgifterna ska lämnas kan dock ifrågasättas ur ett principiellt perspektiv. Att genom arbetsgivardeklarationen samla in uppgifter om personer för vilka det ur ett beskattningsperspektiv inte alls behövs några uppgifter framstår som tveksamt utifrån deklarationens primära funktion som en del i skatteförfarandet. Dessutom blir regelverket inte enhetligt, vilket komplicerar uppgiftslämnandet för dem som ska lämna en arbetsgivardeklaration. Det är viktigt att regleringen om frånvarouppgifter i samband med arbetsgivardeklarationen är enkel att tillämpa för arbetsgivare och andra deklarationsskyldiga. Kretsen personer för vilka frånvarouppgifter ska lämnas bör därför vara densamma oavsett om frånvaron beror på skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning.

Utan tillgång till frånvarouppgifter i samband med arbetsgivardeklarationen i nu aktuella situationer är det visserligen inte möjligt för Försäkringskassan att automatiserat stämma av enskilda dagar som en ersättningsansökan avser mot uppgifter från arbetsgivaren. Från och med den 1 juli 2024 har dock Försäkringskassan tillgång till de uppgifter som ska lämnas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen i ärenden om tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning. En jämförelse mellan

Prop. 2024/25:36

32

tillfällig föräldrapenning, eftersom det är en av förutsättningarna för att ersättning ska utges. Att Försäkringskassan för betalningsmottagare av enbart tillfällig föräldrapenning skulle ha en skyldighet att uppge detta motverkar dock inte felaktiga utbetalningar – tvärtom skulle en sådan skyldighet vara meningslös.

En annan sak är att oriktiga uppgifter av den enskilde kan leda till att dubbla ersättningar felaktigt utges för samma tid, t.ex. både arbetslöshetsersättning och tillfällig föräldrapenning. Det är dock inte ett skäl för att frånvarouppgifter ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen. Problematik med dubbla ersättningar av nu angivet slag motverkas enligt regeringens mening bättre genom utökade uppgiftsskyldigheter berörda myndigheter emellan. Verksamheten vid den nyligen inrättade Utbetalningsmyndigheten bedöms också få en påverkan på förekomsten av dubbla ersättningar.

Regeringen föreslår därför att skyldigheten att lämna uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning inte ska omfatta situationer där den redovisade ersättningen är sådan som är underlag för statlig ålderspensionsavgift.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 2 § andra stycket i den nya lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn.

5.2.4Uppgifterna ska lämnas i samband med redovisning av den ersättning som påverkas av frånvaron

Regeringens förslag: Uppgifter om frånvaro ska lämnas i samband med redovisning av den ersättning som påverkas av frånvaron.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Inspektionen för socialförsäkringen konstaterar att

det inte uppställs något krav på att den försäkrade ska ha gjort någon inkomstförlust under den tid han eller hon avstått från förvärvsarbete för vård av barn. Srf konsulterna framför att arbetsgivardeklarationen bör kompletteras med uppgift om vilken avvikelseperiod lönen omfattar. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag

Generellt sett ökar frånvarouppgifternas värde för kontroll ju tidigare Försäkringskassan kan få tillgång till dem. Det är alltså önskvärt att uppgifterna lämnas så tidigt som möjligt. Hänsyn måste dock tas till när uppgifter om anställdas frånvaro normalt finns registrerade i lönesystemet och när det utifrån arbetsgivares nuvarande frånvarohantering är mest lämpligt att uppgifterna lämnas.

Frånvarohantering i lönesystemen

För anställda med månadslön betalas lönen normalt sett ut under intjänandemånaden, dvs. lönen för arbete under en viss månad betalas ut

under samma månad. Det innebär att lönen delvis är en förskottsbetalning. Anställda med timlön får däremot normalt sin lön utbetald under månaden efter intjänandemånaden, dvs. lönen för arbete som utförts i januari betalas ut i februari.

Inom lönehanteringen använder man avvikelseperiod för tid då en anställd har avvikelser från sitt ordinarie schema, t.ex. på grund av frånvaro för vård av barn. Både för den som har timlön och för den som har månadslön påverkar frånvaron ofta löneutbetalningen först månaden efter att den har inträffat. Avvikelseperioden baseras alltså i regel på föregående månad. Detta är en naturlig följd av att timlön som regel betalas ut månaden efter intjänandemånaden. När det gäller månadslön beror förfarandet på att lönen som regel beräknas utifrån uppgifter som förts in i lönesystemet fram till och med en viss brytdag då en lönekörning görs. Frånvaro som infallit efter brytdagen påverkar i stället lönen för nästa månad. Om en anställd är frånvarande under t.ex. januari påverkar det vanligen den löneutbetalning som görs i februari. Den månad där frånvaron inträffade, dvs. januari, benämns som avvikelseperiod.

Tidpunkten för inlämnade av arbetsgivardeklaration

En arbetsgivardeklaration ska normalt ha kommit in till Skatteverket senaste den 12 eller, för företag vars omsättning överstiger 40 miljoner kronor, senast den 26 i månaden efter den månad som utgör redovisningsperiod (se 26 kap. SFL). Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag ska redovisas i arbetsgivardeklarationen för den månad (redovisningsperiod) under vilken ersättning betalas ut. För beskattningen saknar det betydelse om den ersättning som utbetalats en viss månad avser arbete under den månaden, någon tidigare månad eller om det inte alls går att fastställa en viss intjänandeperiod för ersättningen.

Utbetalningen av ersättningen bör avgöra när uppgiften ska lämnas

Arbetsgivare har vid deklarationstidpunkten för en viss redovisningsperiod generellt sett kännedom om frånvaro som inträffat under den månaden. Det medför att det kan förefalla naturligt att frånvaro för en viss dag också ska redovisas i samband med just deklarationen för den redovisningsperiod då frånvaron inträffade.

Ett krav på att en uppgift om frånvaro ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen för den månad då den inträffat skulle innebära t.ex. att frånvaro i januari ska redovisas i den deklaration som arbetsgivaren lämnar in i februari. Samma frånvaro skulle då i de flesta fall behöva hanteras av en arbetsgivare i arbetsgivardeklarationer för två olika månader, eftersom den ersättning som påverkas av frånvaron ska redovisas i den deklaration som arbetsgivaren lämnar in i mars. En sådan hantering komplicerar frånvarohanteringen för arbetsgivare och bör därför enligt regeringens mening undvikas. Om frånvaron i sin helhet, dvs. både frånvaron i sig och den lönekorrigering den medför, i stället kan hanteras i ett sammanhang uppnås en större överensstämmelse med arbetsgivarnas nuvarande hantering av frånvaro. Regeringen anser därför att en uppgift om frånvaro för en viss dag ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen för den redovisningsperiod i vilken arbetsgivaravgifter och

Prop. 2024/25:36

33

Remissinstanserna: Försäkringskassan anser att när det gäller frånvaro som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning bör även antalet frånvarotimmar anges vid frånvaro under del av dag. Srf konsulterna framför att förslaget att uppgift ska lämnas om frånvaron avser hel eller del av dag inte stöds av lönesystemen och föreslår att rapporteringen ska spegla den registrering som görs i lönesystemen. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag

Utgångspunkter för bedömningen av detaljnivån

Information om en persons frånvaro från arbetet kan ges på olika detaljnivåer. Ju mer detaljerad uppgiften är, desto bättre underlag utgör den för kontroll. Behovet av detaljerade uppgifter måste dock vägas mot vad uppgiftskravet innebär för arbetsgivarens administrativa börda samt skyddet för den enskildes personliga integritet. Uppgiftsinsamlingen får inte vara för omfattande i förhållande till ändamålet med insamlingen, dvs. fler uppgifter än vad som behövs ska inte samlas in. Den administrativa bördan för arbetsgivarna bör så långt som möjligt också minimeras. Detaljnivån på uppgiften måste därför vara väl avvägd.

Uppgift om datum och omfattning ger ett bra underlag för kontroll

Utredningen föreslår att uppgiftslämnaren ska redovisa vilket eller vilka datum som frånvaron inföll och för varje sådant datum ange om frånvaron avsåg hela eller en del av den tid som arbete annars skulle ha utförts.

Uppgift om vilket eller vilka datum som frånvaro inföll samt om frånvaron har avsett hela eller en del av den tid som arbete annars skulle ha utförts, bedöms vara tillräckligt för att upptäcka en stor andel av de fel som beror på arbete trots förmån. Mer detaljerade uppgifter om frånvarons omfattning skulle dock förbättra möjligheterna att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar.

Tillfällig föräldrapenning lämnas enligt ett antal förmånsnivåer, från hel tillfällig föräldrapenning för dag när en förälder helt avstått från förvärvsarbete ned till en åttondels tillfällig föräldrapenning för dag när en förälder förvärvsarbetat högst sju åttondelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. Däremellan kan tillfällig föräldrapenning lämnas med tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedels tillfällig föräldrapenning (13 kap. 5 § SFB). Föräldrapenning lämnas enligt samma förmånsnivåer (12 kap. 9 § SFB). Vård av barn under en del av dagen kan alltså vara i olika omfattning och i ansökan ska den enskilde ange i vilken omfattning han eller hon ansöker om ersättning. Som Försäkringskassan framför innebär en sådan detaljnivå på uppgifterna som utredningen föreslår att Försäkringskassan inte direkt kan stämma av frånvarouppgifterna mot de uppgifter om frånvarons omfattning som den enskilde lämnar i sin ansökan om ersättning i de fall det är fråga om frånvaro under del av dagen. För att kunna stämma av även omfattning på frånvaron i de fall det varit fråga om frånvaro för del av dag skulle Försäkringskassan behöver begära in kompletterande uppgifter från arbetsgivaren. För att uppgifterna om frånvaro ska kunna användas på ett så effektivt sätt som möjligt finns det därför skäl för att

Prop. 2024/25:36

35

36

Regeringens förslag: Den som i samband med en arbetsgivardeklaration har lämnat uppgift om huruvida en betalningsmottagares

ersättning har eller inte har påverkats av frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning, ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter som lämnats om denne i samband med deklarationen. Informationen ska lämnas senast den dag då arbetsgivardeklarationen har kommit in till Skatteverket.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna del.

Srf konsulterna framför att arbetsgivare har behov av att ta del av anställdas samlade frånvarodagar.

Skälen för regeringens förslag

Den som har lämnat uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration har en skyldighet att informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas i deklarationen (34 kap. 3 a § första stycket SFL). Informationen ska lämnas senast den dag då arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket. Enligt 34 kap. 3 a § andra stycket SFL ska vidare den som gör en ändring eller ett tillägg av uppgifter om en viss betalningsmottagare enligt 26 kap. 40 § SFL senast den dag då uppgifterna lämnas till Skatteverket informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas till Skatteverket. Reglerna har införts för att det har ansetts viktigt att deklarationsskyldiga (dvs. betalningsmottagarna), på samma sätt som gäller för kontrolluppgifter, får en möjlighet att rätta felaktiga uppgifter som har lämnats i en arbetsgivardeklaration (se prop. 2016/17:58 s. 93).

Regeringen anser att en betalningsmottagare av samma skäl har ett berättigat intresse av att få information om de uppgifter som arbetsgivaren har lämnat i samband med deklarationen när det gäller om den redovisade ersättningen har eller inte har påverkats av frånvaro som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning. Om arbetsgivaren för en betalningsmottagare uppgett att den redovisade ersättningen har påverkats av sådan frånvaro, bör arbetsgivaren även informera om för vilket eller vilka datum och vilka uppgifter om frånvarons omfattning som arbetsgivaren har lämnat. Informationen bör, liksom när det gäller övriga uppgifter per betalningsmottagare, lämnas senast den dag då arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket.

Regeringen föreslår därför att den som i samband med arbetsgivardeklarationen har lämnat uppgift om en betalningsmottagare när det gäller om redovisad ersättning har eller inte har påverkats av frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning, ska ha en skyldighet att informera den som uppgifterna avser om de uppgifter som lämnats om denne i samband med deklarationen.

Informationsskyldigheten kan t.ex. fullgöras genom att det framgår av lönespecifikationen vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket.

Möjlighet för enskilda att ta del av redovisade frånvarouppgifter

Utöver att enskilda informeras av sina arbetsgivare om vilka uppgifter om frånvaro som lämnats i samband med arbetsgivardeklarationen är det enligt regeringen betydelsefullt att enskilda enkelt och på eget initiativ kan kontrollera vilka frånvarouppgifter som lämnats om dem i samband med

Prop. 2024/25:36

37

Prop. 2024/25:36

38

arbetsgivardeklarationen. Den enskilde kan på detta sätt få en samlad bild vilka uppgifter som lämnats, t.ex. i de fall den enskilde har flera olika arbetsgivare. Även arbetsgivare kan ha behov av att kontrollera vilka uppgifter som denne har lämnat. När det gäller frånvarouppgifter som lämnas i samband med arbetsgivardeklarationer är det Försäkringskassan som kan komma i fråga som informerande myndighet, eftersom uppgifterna kommer att gallras hos Skatteverket efter att de överlämnats till Försäkringskassan. Det är i första hand Försäkringskassan som får ta ställning till hur enskilda och arbetsgivare ska kunna ta del av frånvarouppgifterna.

Det saknas beredningsunderlag för att inom ramen för detta lagstiftningsprojekt ta ställning till om en arbetsgivare, som Srf konsulterna förespråkar, också ska få möjlighet att hos Försäkringskassan ta del av uppgifter om frånvaro som lämnats av andra arbetsgivare. Det finns dock inget som hindrar att den enskilde själv informerar sin arbetsgivare om antalet inrapporterade frånvarodagar, t.ex. genom att lämna över ett utdrag från Försäkringskassan.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 4 § i den nya lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn.

5.2.7Skatteverkets överföring av uppgifterna till Försäkringskassan

Regeringens förslag: Skatteverket ska lämna ut uppgifter om frånvaro från beskattningsdatabasen till Försäkringskassan.

Regeringens bedömning: Uppgifter om frånvaro som lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen bör lämnas ut av Skatteverket till Försäkringskassan löpande utan begäran från Försäkringskassan.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Utredningens förslag har en annan författningsteknisk utformning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Överföringen bör ske löpande utan föregående begäran

Behovet av tillgång till uppgifterna om frånvaro finns inom Försäkringskassans verksamhet. Skatteverkets roll är i princip endast att ombesörja insamlingen av uppgifterna för Försäkringskassans räkning. Mot den bakgrunden anser regeringen att samtliga uppgifter om frånvaro bör lämnas ut till Försäkringskassan i princip omgående efter att de samlats in utan att detta föregås av någon begäran från Försäkringskassan för enskilda personer. Ett löpande utlämnande av samtliga uppgifter från Skatteverket till Försäkringskassan möjliggör en automatiserad jämförelse mellan uppgifter i ansökningar från enskilda om föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning och uppgifter från deras arbetsgivare. Det ger också goda förutsättningar för löpande användning av uppgifterna inom riskanalyser

och systematiska kontroller, dvs. inte enbart för avstämning i enskilda ärenden.

En fullständig och löpande överföring av uppgifterna från Skatteverket till Försäkringskassan utan begäran har vidare den fördelen att uppgifterna kan gallras hos Skatteverket efter att de vidareförmedlats. De kommer därmed i praktiken att förvaras hos endast den myndighet inom vars verksamhet de behövs, dvs. Försäkringskassan, frånsett under tidsperioden mellan deklarationstidpunkten och tidpunkten för när uppgifterna överförs från Skatteverket till Försäkringskassan.

En sekretessbrytande bestämmelse behövs för att möjliggöra för Skatteverket att lämna uppgifterna till Försäkringskassan

I och med att uppgifterna kommer att lämnas till Skatteverket i samband med arbetsgivardeklarationen kommer uppgifterna att hanteras i beskattningsdatabasen, och därmed omfattas av den s.k. databassekretessen hos Skatteverket (se avsnitt 7), vilket innebär absolut sekretess. Sekretessen gäller även mellan myndigheter (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], förkortad OSL). Ett utlämnande av uppgifterna från Skatteverket till Försäkringskassan kräver därför att sekretessen bryts.

Det kommer vara fråga om ett rutinmässigt och omfattande utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. Regeringen bedömer därför att det inte är lämpligt att utlämnandet sker med stöd av den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL.

Av 10 kap. 28 § OSL följer att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Befintliga uppgiftsskyldigheter för Skatteverket gentemot Försäkringskassan bedöms av regeringen inte vara tillräckliga för att säkerställa den informationsöverföring som förslaget ger upphov till. Skatteverkets uppgiftsskyldighet enligt 110 kap. 31 § SFB förutsätter att Försäkringskassan begär ut uppgiften och att begäran avser en namngiven person. Samtliga frånvarouppgifter som lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen kan alltså inte rutinmässigt överlämnas till Försäkringskassan med stöd av 110 kap. 31 § SFB. Uppgiftsskyldigheten i 7 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet är inte heller tillämplig eftersom den tar sikte på uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. Frånvarouppgifterna ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen och omfattas därmed inte av bestämmelsens tillämpningsområde.

Den föreslagna regleringen behöver därför kompletteras med en sekretessbrytande uppgiftsskyldighet för Skatteverket. Det finns då ett uttryckligt författningsstöd för ett rutinmässigt utlämnande av uppgifterna. Det finns då också tydligt angivet vilka uppgifter som ska lämnas ut, vilket endast bör vara de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna använda uppgifterna om frånvaro i sin verksamhet. I bestämmelsen bör därför anges att Skatteverket till Försäkringskassan ska lämna över de uppgifter om frånvaro som lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen, identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren samt uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

Prop. 2024/25:36

39

46

Av 114 kap. 15 § SFB följer att personuppgifter som behandlas automatiserat ska gallras när de inte längre är nödvändiga för de ändamål som anges i kapitlets 8 §. Vad gäller uppgifter om frånvaro som avser en enskild som inte ansökt om ersättning hos Försäkringskassan vid den tidpunkten frånvarouppgifterna kommer in till myndigheten konstaterar regeringen följande. För att syftet med att uppgifterna om frånvaro samlas in ska uppnås bör Försäkringskassan behandla uppgifterna under den period den enskilde kan ansöka om ersättning. Tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning lämnas enligt huvudregeln inte för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan kom in till Försäkringskassan (13 kap. 9 a § och 12 kap. 12 a § SFB).

6.4Kompletterande reglering behövs för Skatteverkets personuppgiftsbehandling

Regeringens förslag: Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska kompletteras med bestämmelser om att

•behandling av uppgifter om frånvaro omfattas av lagens tillämpningsområde,

•Skatteverket får behandla de uppgifter som behövs för hanteringen av uppgiftsskyldigheten, och

•behandlingen får ske i beskattningsdatabasen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Utredningen föreslår dock ingen följdändring i 2 kap. 2 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag

Gällande reglering av personuppgiftsbehandling i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Enligt 1 kap. 1 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet är lagens tillämpningsområde behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i verkets handläggning bl.a. enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och lagen (2020:548) om omställningsstöd samt vid handläggning av sådant stöd som avses i lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som

är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Inom lagens tillämpningsområde faller även viss verksamhet som åligger Skatteverket men som inte utgör ett led i beskattningsförfarandet, t.ex. Skatteverkets åligganden att pröva godkännande av upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt och att utöva tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i alkohollagen (2010:1622) rörande försäljning (se prop. 2000/01:33 s. 124 och 197).

I 1 kap. 4 och 4 a §§ lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet anges för vilka ändamål uppgifter får behandlas, s.k. primära ändamål. I 1 kap. 5 § finns bestämmelser om s.k. sekundära ändamål. Paragrafen reglerar i vilken utsträckning personuppgifter, som Skatteverket har samlat in för ett primärt ändamål, får behandlas för att lämnas ut till annan verksamhet inom den egna myndigheten, till enskilda eller till andra myndigheter för att tillgodose deras behov.

I 2 kap. finns bestämmelser om beskattningsdatabasen. I beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1–9 samt 4 a §. Uppgifter om andra personer får behandlas om det behövs för handläggningen av ett ärende (2 kap. 2 §). I 2 kap. 3 § första och andra styckena anges vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen. Bland annat får det behandlas uppgifter om fysiska och juridiska personers identitet, med vilket avses bl.a. namn och person-, samordnings- eller organisationsnummer och uppgifter om underlag för fastställande av skatter och avgifter. I 2 kap. 3 § tredje stycket anges att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt första stycket. Sådana bestämmelser finns i förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Känsliga personuppgifter får enligt 1 kap. 7 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet behandlas endast om de har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av ett ärende. I annat fall får känsliga uppgifter behandlas endast om det särskilt anges i lagens kapitel 2.

Lagens tillämpningsområde behöver utökas

Med uttrycket beskattningsverksamhet avses i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet även verksamhet som åligger Skatteverket men som inte utgör ett led i beskattningsförfarandet, t.ex. tillsyn enligt alkohollagen. För verksamhet enligt viss lagstiftning, som bedömts svår att likna vid något av Skatteverkets övriga åligganden, har det angetts särskilt i 1 kap. 1 § att lagen är tillämplig. Det gäller t.ex. för hanteringen av stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd och elstöd till företag.

Även om frånvarouppgifterna kommer att lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen kommer uppgifterna inte i något avseende att användas i beskattningsverksamheten. Behandlingen av uppgifterna är därför inte ett led i beskattningsförfarandet. Hantering av frånvarouppgifterna kommer också att skilja sig från Skatteverkets övriga åligganden eftersom Skatteverkets roll enbart är att hämta in uppgifterna och överföra dem till Försäkringskassan. Mot den bakgrunden bör Skatteverkets behandling av

Prop. 2024/25:36

47

Prop. 2024/25:36

48

frånvarouppgifterna uttryckligen anges i 1 kap. 1 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Ett nytt ändamål för personuppgiftsbehandlingen

I dataskyddsförordningen anges att personuppgifter ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade och de ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (artikel 5.1 a och b).

I samband med införandet av lagen om omställningsstöd gjorde regeringen bedömningen att det borde införas en ny ändamålsbestämmelse i 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som anger att uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för handläggning av detta stöd. Ändringen motiverades av kraven i EU:s dataskyddsförordning på att personuppgiftsbehandling ska ske på ett öppet sätt i förhållande till den registrerade samt att hanteringen av både stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd skiljer sig från Skatteverkets övriga åligganden (se prop. 2019/20:181 s. 87–92). Av samma skäl infördes en ny ändamålsbestämmelse i 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet i samband med införandet av lagen om förfarande för elstöd till företag (se prop. 2022/23:107 s. 28).

Som konstaterats ovan kommer Skatteverkets behandling av frånvarouppgifterna att skilja sig från Skatteverkets övriga åligganden. Av samma skäl som låg till grund för de ändamålsbestämmelser som införts i samband med lagen om omställningsstöd och lagen om elstöd till företag gör regeringen därför bedömningen att det bör införas en ny ändamålsbestämmelse i 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Det föreslås därför att det införs en sådan bestämmelse som anger att uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för hanteringen enligt den föreslagna lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn.

Enligt lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn ska Skatteverket dels samla in uppgifterna om frånvaro i samband med arbetsgivardeklarationen, dels överföra uppgifterna till Försäkringskassan. All hantering som krävs hos Skatteverket med anledning av dessa åtgärder ryms inom det föreslagna primära ändamålet.

Uppgifter om frånvaro ska få behandlas i beskattningsdatabasen

Hanteringen av de frånvarouppgifter som enligt förslaget ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen förutsätter att uppgifterna får behandlas i beskattningsdatabasen. Nuvarande reglering ger inte stöd för att behandla uppgifter om frånvaro i beskattningsdatabasen. Kompletterande bestämmelser bör därför införas som anger att uppgifterna om frånvaro får behandlas i beskattningsdatabasen.

Känsliga personuppgifter

Uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning utgör enligt regeringens bedömning en känslig personuppgift. Uppgifterna om frånvaro kan inte anses lämnas i ett ärende eller vara nödvändiga för

Behandlingen utgör ett intrång i den personliga integriteten

Personliga förhållanden i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen har samma innebörd som i sekretesslagstiftningen, och omfattar bl.a. namn och andra identifikationsuppgifter, familjeförhållanden och uppgifter om hälsa. Även uppgifter som inte är direkt knutna till den enskildes privata sfär, t.ex. uppgift om anställning, omfattas (prop. 2009/10:80 s. 177). De uppgifter om frånvaro som kommer att behandlas av Skatteverket och Försäkringskassan rör därmed enskildas personliga förhållanden i den mening som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Avgörande för bedömningen av om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning i den mening som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är inte åtgärdens huvudsakliga syfte, utan åtgärdens effekt. Vad som avses med övervakning respektive kartläggning får bedömas utifrån vad som enligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. Enligt förarbetena till bestämmelsen är uppgifter i myndighetsspecifika verksamhetsregister, och databaser med information som är knuten till en myndighets ärendehantering, i många fall tillgängliga för myndigheten på ett sådant sätt att lagringen och behandlingen av uppgifterna kan sägas innebära att enskilda kartläggs, även om det huvudsakliga ändamålet med behandlingen är ett helt annat (prop. 2009/10:80

s.180).

Mot bakgrund av att uppgifter ska lämnas i samband med arbetsgivar-

deklarationen för alla som är betalningsmottagare innebär förslaget att personuppgifter kommer att behandlas avseende i stort sett samtliga anställda i Sverige. De uppgifter som kommer att samlas in är identifikationsuppgifter, uppgifter om ersättning påverkats av frånvaro samt för berörda individer uppgifter om frånvarons omfattning.

Frågan är då om det intrång i den personliga integriteten som behandlingen kan innebära är betydande. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är avsedd att endast omfatta vissa kvalificerade intrång i den personliga integriteten. Vid bedömningen av hur ingripande intrånget kan anses vara i samband med insamling, lagring och bearbetning eller utlämnande av uppgifter om enskildas personliga förhållanden är det naturligt att stor vikt läggs vid uppgifternas karaktär och ändamålet med behandlingen. Därutöver kan mängden uppgifter vara en betydelsefull faktor i sammanhanget (jfr prop. 2009/10:80 s. 183).

Den registrerade kommer inte ha möjlighet att påverka att uppgifterna lämnas till Skatteverket och Försäkringskassan. Enligt förslaget är det dock endast en begränsad typ av uppgifter som kommer att behandlas, nämligen uppgifter om frånvaro från arbetet som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning. Det är alltså fråga om en förhållandevis avgränsad mängd uppgifter om en enskild registrerad, även om antalet registrerade är stort. Utifrån uppgifterna går det inte att få någon mer ingående bild av den enskildes personliga förhållanden. En del av de uppgifter som avser frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning kan i och för sig vara integritetskänsliga, men det är inte fråga om mer detaljerade uppgifter om en enskilds hälsotillstånd. Det är alltså inte fråga om någon omfattande samling av känsliga personuppgifter. Uppgiftssamlingar som används som underlag för att fatta beslut som direkt rör en enskild kan uppfattas som mer ingripande. Frånvaro-

Prop. 2024/25:36

51

Prop. 2024/25:36

52

uppgifterna ska dock användas för avstämning mot uppgifter som den enskilde lämnar in till Försäkringskassan, inom ramen för prövningen av rätten till en förmån som den enskilde ansökt om. Mot denna bakgrund anser regeringen vid en sammanvägd bedömning att behandlingen visserligen kan sägas utgöra ett intrång i den enskildes personliga integritet, men inte ett så betydande intrång att grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen blir tillämpligt.

Begränsningar i skyddet för den personliga integriteten får göras

Enligt artikel 8.2 i Europakonventionen får rätten till skydd för privatlivet inte inskränkas annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. Även i EU:s rättighetsstadga är utgångspunkten att en inskränkning endast får göras i lag och måste vara förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får med beaktande av proportionalitetsprincipen endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter (artikel 52.1).

De bestämmelser som utgör grunden för den aktuella personuppgiftsbehandlingen kommer att vara fastställda i lag. Personuppgifterna kommer att behandlas för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning, dvs. för att uppfylla ett viktigt samhällsintresse. Begränsningen svarar därmed mot ett sådant intresse som räknas upp i artikel 8.2 Europakonventionen och som avses i EU:s rättighetsstadga.

Behovs- och proportionalitetsbedömning

Syftet med behandlingen av de uppgifter om frånvaro som enligt förslaget ska samlas in och hanteras är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning. De felaktiga utbetalningarna av dessa förmåner uppskattas varje år uppgå till mycket stora belopp. Att utbetalningar från välfärdssystemen, som finansieras kollektivt av skattebetalarna, är korrekta och endast sker till de mottagare som förmånerna är avsedda för är angeläget, inte bara ur ett statsfinansiellt perspektiv utan också för att upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen och för välfärdssamhällets legitimitet.

Frånvarouppgifterna som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen har en direkt koppling till det eftersträvade syftet. Uppgifterna kan användas för en direkt och konkret avstämning av uppgifterna i den enskildes ansökan om ersättning mot den av arbetsgivaren redovisade frånvaron. Uppgifterna har på så sätt en hög potential att utgöra ett effektivt verktyg för att upptäcka felaktiga utbetalningar som beror på att den sökande har lämnat oriktiga uppgifter om att han eller hon inte har arbetat.

De aktuella frånvarouppgifterna behandlas redan i dag av Försäkringskassan i ärenden om tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning i de fall myndigheten begär in uppgifterna från arbetsgivaren för kontroll i enskilda

ärenden. Insamling av dessa uppgifter har alltså i sig bedömts som proportionerligt i förhållande till syftet att motverka felaktiga utbetalningar. Enligt förslaget ska uppgifterna dock samlas in systematiskt för alla betalningsmottagare. Vidare sker insamlingen inte av Försäkringskassan utan av Skatteverket, som därefter överlämnar uppgifterna till Försäkringskassan. Detta innebär en ökad integritetsrisk.

Uppgifter om huruvida utbetald ersättning för en betalningsmottagare har eller inte har påverkats av frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning kommer att samlas in för i princip alla anställda. En uppgift om att utbetald ersättning inte har påverkats av sådan frånvaro kan inte anses vara särskilt integritetskänslig. För betalningsmottagare där ersättningen har påverkats av sådan frånvaro kommer också uppgifter om vilket eller vilka datum som frånvaron inföll och frånvarons omfattning att behandlas. Sådana mer detaljerade uppgifter kommer enbart att lämnas för de arbetstagare som faktiskt har haft sådan frånvaro och där frånvaron har påverkat utbetald ersättning.

När det gäller tillfällig föräldrapenning gäller rätten till ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn som huvudregel under den tid då den anställde faktiskt får sådan ersättning. Vidare finns ett ekonomiskt incitament för en anställd som har rätt till tillfällig föräldrapenning att också ansöka om det. Man kan därför utgå från att den som har frånvaro från arbetet av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning också kommer att ansöka om sådan ersättning från Försäkringskassan, möjligtvis med några få undantag. Någon överflödig insamling av mer detaljerade uppgifter kommer därför inte att ske.

När det gäller en enskild som har frånvaro från arbetet av skäl som kan ge rätt till föräldrapenning är det inte lika självklart att denne också ansöker om ersättning. Viss risk finns därmed för att information som är överflödig i förhållande till behovet av kontroll samlas in. Antalet enskilda som inte i någon omfattning ansöker om föräldrapenning i samband med frånvaro från arbetet av skäl som kan ge rätt till sådan ersättning kan dock antas vara begränsat. Vidare ska enligt förslaget frånvaro inte redovisas för personer som inte är betalningsmottagare. Detta begränsar antalet enskilda för vilka överflödig information kan antas samlas in. Det kan även konstateras att när det gäller uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till föräldrapenning rör det sig inte om känsliga personuppgifter som samlas in.

Hur Skatteverket och Försäkringskassan får behandla uppgifterna är reglerat i författning, uppgifterna kommer inte att bevaras hos Skatteverket efter att de förts över till Försäkringskassan och hos båda myndigheterna kommer uppgifterna att omfattas av sekretessreglering.

Regeringen bedömer sammantaget att personuppgiftsbehandlingen står i proportion till det eftersträvade syftet. Vidare bedöms de allmänna principer som enligt dataskyddsförordningen gäller för personuppgiftsbehandlingen vara uppfyllda.

Syftet med förslaget tillgodoses inte genom andra pågående lagstiftningsprojekt

Som flera remissinstanser, bl.a. Integritetsskyddsmyndigheten och Saco, framför pågår det flera initiativ som avser frågor om kontroll och utökat

Prop. 2024/25:36

53

reglering inte införs för uppgifter om frånvaro som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen, kommer de att omfattas av den sjuåriga gallringstiden. Det skulle i och för sig medföra den fördelen att gallringsregleringen för Skatteverket inte kompliceras genom ytterligare bestämmelser. Huvudregeln om gallring senast efter sju år och övriga gallringsregler i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet baseras dock på överväganden utifrån bl.a. de tidsfrister som finns inom skatteförfarandet. Något behov av att gallringstiden för frånvarouppgifterna bestäms utifrån samma överväganden gör sig inte gällande, eftersom dessa uppgifter har ett annat syfte än att ligga till grund för beskattningsbeslut och inte heller i övrigt behövs för beskattningsverksamheten. Regeringen anser därför, till skillnad mot Försäkringskassan, att uppgiftsskyldigheten inte ska regleras i skatteförfarandelagen (se avsnitt 5.2) och anser inte att det finns skäl att samma gallringsfrist ska gälla för frånvarouppgifterna som för de uppgifter som lämnas i arbetsgivardeklarationen.

Hänsyn till de enskildas personliga integritet medför att uppgifterna om frånvaro inte bör bevaras i beskattningsdatabasen längre än nödvändigt. Av principen om lagringsminimering enligt artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning följer vidare att personuppgifter inte får behandlas under en längre tid än vad som är nödvändigt utifrån de ändamål för vilka uppgifterna behandlas. Vid bedömningen av när frånvarouppgifterna ska gallras hos Skatteverket ska därför beaktas att syftet med Skatteverkets behandling är att tillhandahålla uppgifterna till Försäkringskassan.

Regeringens förslag innebär att samtliga uppgifter om frånvaro ska lämnas ut från Skatteverket till Försäkringskassan utan att detta föregås av någon begäran för enskilda personer. En löpande sådan överföring innebär att uppgifterna, när de har överförts, inte längre behövs hos Skatteverket eftersom syftet att tillhandahålla dem för Försäkringskassans behov är uppfyllt när uppgifterna har överförts. Regeringen anser därför att uppgifterna ska gallras från beskattningsdatabasen när de har lämnats ut till Försäkringskassan.

Huvudregeln om en sjuårig gallringsfrist innebär i och för sig att gallring skulle kunna ske så snart uppgifterna har lämnats ut till Försäkringskassan utan att någon författningsändring behövs, eftersom bestämmelsen reglerar vid vilken tidpunkt uppgifter och handlingar senast ska gallras. För att säkerställa att uppgifterna inte bevaras hos Skatteverket längre än nödvändigt anser regeringen dock att det bör införas en bestämmelse som uttryckligen anger vid vilken tidpunkt frånvarouppgifterna ska gallras. Regeringen föreslår därför att det införs en bestämmelse som anger att uppgifterna om frånvaro ska gallras av Skatteverket när de har lämnats ut till Försäkringskassan och det har säkerställts att uppgifterna har tagits emot.

Eftersom bestämmelsen innebär att uppgifterna kommer att gallras från beskattningsdatabasen tidigare än enligt huvudregeln i 2 kap. 11 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet instämmer regeringen i Skatteverkets bedömning att bestämmelsen bör placeras i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Regeringen bedömer att det inte behövs ett undantag om att uppgifterna ska få bevaras för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller

Prop. 2024/25:36

55

Uppgifter i ett ärende kommer att omfattas av sekretess hos Försäkringskassan

Enligt 28 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess hos bl.a. Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om bl.a. allmän försäkring. Allmän försäkring inbegriper föräldrapenningsförmåner.

Sekretessen gäller med ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär att huvudregeln är att uppgifterna är offentliga. Avsikten är att skadebedömningen i dessa fall i huvudsak ska kunna göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Avgörande bör alltså vara om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Den enskilde kan anses lida men av en åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde.

Ett rakt skaderekvisit har av lagstiftaren bedömts tillgodose balansen mellan det påtagliga behovet av att skydda enskildas privatsfär hos de myndigheter som handlägger ärenden om socialförsäkring och det beaktansvärda offentlighetsintresse som finns vad gäller tillämpningen av socialförsäkringen (jfr prop. 1979/80:2 del A s. 189 f.).

Uppgifterna om frånvaro avser enskildas personliga förhållanden och omfattas därför av sekretessregleringen i 28 kap. 1 § OSL, förutsatt att uppgifterna förekommer i ärenden hos Försäkringskassan. De uppgifter om frånvaro som överlämnas från Skatteverket till Försäkringskassan kommer därmed att omfattas av regleringen i 28 kap. 1 § OSL när uppgifterna förekommer i ett ärende, på samma sätt som uppgifter om frånvaro som i dag hämtas in från arbetsgivarna direkt av Försäkringskassan.

Det kommer att finnas uppgifter som inte förekommer i ett ärende

Sekretess enligt 28 kap. 1 § OSL förutsätter att uppgiften förekommer i ett ärende hos Försäkringskassan. Ärende karakteriseras vanligtvis som en verksamhet som mynnar ut i ett beslut av något slag. Det har då gällt att skilja ärende från vad som är annan förvaltningsverksamhet i form av myndigheternas faktiska handlande.

Enligt regeringens uppfattning innebär enbart det förhållandet att de föreslagna uppgifterna om frånvaro överförs till Försäkringskassan inte att ärenden uppkommer för respektive person som uppgifterna avser. För vissa enskilda kan det finnas pågående ärenden om ersättning, som inletts genom ansökningar från dem, till vilka uppgifterna kan hänföras och därför anses förekomma i. För andra enskilda kan ärenden om ersättning dock ha avslutats innan uppgifterna överförs till Försäkringskassan. Om en uppgift på så sätt kommer in i efterhand kan den leda till att Försäkringskassan inleder ett ärende om återbetalning, om den enskildes uppgifter avviker från uppgiften som lämnats i samband med arbetsgivardeklarationen. Men om uppgiften endast används för kontroll av uppgifter i den enskildes ansökan, utan att ytterligare åtgärder vidtas, uppkommer frågan om det finns ett ärende till vilken uppgiften kan hänföras. I enstaka fall kan det dessutom förekomma att uppgiften som lämnats i samband med arbetsgivardeklarationen avser en enskild som av

Prop. 2024/25:36

57

Prop. 2024/25:36

60

arbetslivskriminalitet, felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen.

Regeringen konstaterar att detta innebär att uppgifterna ska vara betydelsefulla för att på ett effektivt sätt motverka denna samhällsproblematik. En uppgift kan vara betydelsefull om uppgiften för t.ex. en viss förmån tydligt kan motverka felaktiga utbetalningar. En sådan tydlighet finns om uppgiften avslöjar eller indikerar att den enskilde som har sökt ersättning har lämnat en oriktig uppgift, dvs. om uppgiften ger en direkt och konkret möjlighet till kontroll. Även uppgifter som inte ger en sådan direkt kontrollmöjlighet skulle dock kunna ha ett värde i sammanhanget om de på en aggregerad nivå möjliggör olika slags riskbedömningar för att identifiera fall som bör kontrolleras.

Utöver denna utgångspunkt finns det en rad andra omständigheter, t.ex. vilka kontrollmöjligheter som skapas, den administrativa bördan för uppgiftslämnarna och enskildas personliga integritet, som behöver beaktas.

Problematikens omfattning och möjligheterna till kontroll

Omfattningen av den problematik som uppgiften skulle kunna motverka är av central betydelse. Om det t.ex. inom ett visst förmånsslag finns ett utbrett problem med felaktiga utbetalningar på grund av oriktiga arbetsrelaterade uppgifter från enskilda, kan en uppgift vara betydelsefull om den tydligt motverkar problemet. Finns det däremot inte något sådant generellt omfattande problem, har uppgiften en mindre betydelse ur ett övergripande perspektiv, även om den tydligt skulle kunna möjliggöra upptäckt av oriktiga uppgifter från enskilda. Om en uppgift inte leder till en förbättrad kontrollmöjlighet för en förmån, är den inte heller betydelsefull för att motverka felaktiga utbetalningar, även om problemet inom förmånen skulle vara stort.

Den administrativa bördan

Det är vidare av stor vikt att hänsyn tas till i vilken omfattning det skulle öka den administrativa bördan och kostnaderna för de som skulle åläggas en skyldighet att lämna uppgifter. Kostnaderna måste ställas i relation till reglernas syfte, grad av måluppfyllelse och nyttorna som uppstår. Nyttan med en regel bör överstiga de kostnader som regeln medför.

Avgörande för i vilken omfattning den administrativa bördan kan antas öka är framför allt tillgången till och tekniska möjligheter att lämna uppgifterna på ett enkelt och tidseffektivt sätt. Den administrativa bördan påverkas vidare av i vilken grad uppgiftskravet kan leda till att arbetsgivaren behöver ta ställning till komplicerade tolkningsfrågor eller andra svårbedömda frågeställningar.

Skyddet för den personlig integriteten

Respekten för individens självbestämmande och integritet är grundläggande i en demokrati. I överväganden om bestämmelser som innebär att ytterligare arbetsrelaterade uppgifter ska lämnas måste samhällets intressen av att behandla personuppgifterna vägas mot personuppgiftsbehandlingens eventuella konsekvenser för den enskildes personliga integritet.

tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning samt förebygga avsiktligt oriktiga uppgifter i ansökningar om ersättning.

Syftet med förslaget är att förbättra Försäkringskassans möjligheter att kontrollera villkoret om avstående från arbete. Felaktiga utbetalningar av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning kan också bero på andra orsaker, t.ex. att barnet inte har varit frånvarande från förskola eller skola, dvs. föräldern uppfyller inte kravet på att ha vårdat barnet. I detta avsnitt fokuseras endast på alternativa lösningar för att öka kontrollen av villkoret om avstående från arbete.

Felaktiga utbetalningar av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning på grund av arbete trots förmån kan motverkas på olika sätt. Försäkringskassans manuella kontroller skulle t.ex. kunna utökas och effektiviseras, bl.a. genom att uppgifter från arbetsgivare begärs in i mycket större utsträckning. Manuella kontroller är dock i regel betydligt mer kostnadskrävande än kontroller som kan automatiseras. Det gäller för både Försäkringskassan och berörda arbetsgivare. Med hänsyn till det mycket stora antalet ansökningar av de aktuella förmånerna som görs varje år skulle manuella kontroller, även om dess omfattning utökades betydligt, inte kunna leda till mer än att en mindre del av ansökningarna kontrollerades.

Effektiva automatiska kontroller skulle även kunna göras om arbetsgivare skulle vara skyldiga att lämna uppgifterna om frånvaro direkt till Försäkringskassan, i stället för i samband med arbetsgivardeklarationen. Uppgifterna skulle då lämnas till den myndighet som faktiskt behöver uppgifterna utan att de behöver hanteras av en annan myndighet. Arbetsgivare skulle dock vara tvungna att regelbundet lämna uppgifter om anställda i två olika system och sammanhang, vilket innebär en större administrativ börda jämfört med om uppgiftsinsamlingen sker i ett och samma sammanhang. Med beaktande av att Skatteverket redan har ett väl utvecklat system för att löpande samla in uppgifter per betalningsmottagare från arbetsgivare är kostnaderna för uppbyggnad och drift av ett nytt system hos Försäkringskassan, enbart för att samla in uppgifter om frånvaro, dessutom svåra att motivera.

En annan alternativ åtgärd skulle kunna vara ett krav på att föräldern i samband med ansökan redovisar uppgifter om frånvaro från arbetsgivaren, t.ex. genom ett krav på intyg eller liknande. En sådan lösning skulle dock enligt regeringens bedömning inte underlätta administrationen för arbetsgivarna i jämförelse med förslaget i propositionen, snarare tvärtom. Vidare skulle systemet bli krångligare för sökandena och medföra en risk för att Försäkringskassans beslut och utbetalning av ersättning fördröjs. Dessutom skulle det bli svårt för Försäkringskassan att helt försäkra sig om att de aktuella uppgifterna faktiskt kommer från arbetsgivaren och inte är uppgivna av sökanden.

När det gäller tillfällig föräldrapenning skulle en annan lösning för att minska de felaktiga utbetalningarna kunna vara att ansvaret för utbetalning av ersättningen under ett visst antal dagar för frånvaro förs över från Försäkringskassan till arbetsgivarna, liknande arbetsgivares ansvar för sjuklön under de första fjorton dagarna. En sådan lösning har utretts av VAB-utredningen som vid en sammanvägd bedömning ansåg att fördelarna inte övervägde nackdelarna.

Prop. 2024/25:36

63

Prop. 2024/25:36

66

10.3.2Effekter för Försäkringskassan

Försäkringskassan kommer få tillgång till uppgifter om frånvaro från arbetet av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning i betydligt större utsträckning än i dag vilket bedöms ha en positiv effekt på myndighetens möjligheter att motverka felaktiga utbetalningar.

Även hos Försäkringskassan krävs utveckling av it-system för att kunna ta emot uppgifterna från Skatteverket samt för att anpassa system till respektive förmån. Myndigheten uppskattar it-kostnaderna, som är delvis lånefinansierade, till cirka 12,6 miljoner kronor. Även att utveckla riskprofiler medför ökade kostnader. Förslaget leder också till löpande kostnader för Försäkringskassans handläggning. Uppgifterna från Skatteverket ger Försäkringskassan huvudsakligen underlag för kontroller efter beslut om utbetalning. Efterkontrollerna kräver manuell hantering. Förslaget väntas leda till minskade felaktiga utbetalningar i tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning, samtidigt ökar förvaltningskostnaderna. Utgångspunkten är att tillkommande kostnader med anledning av förslaget ska hanteras inom Försäkringskassans ekonomiska ramar.

10.3.3Effekter för brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter samt domstolar

Fler upptäckta felaktiga utbetalningar inom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning kommer att leda till fler återkravs- och omprövningsärenden hos Försäkringskassan, vilket kan medföra en ökning av antalet ärenden hos Kronofogdemyndigheten och antalet överklaganden till förvaltningsdomstolarna. Förslaget kan, i vart fall inledningsvis, också förväntas medföra att fler misstänkta bidragsbrott som avser arbete trots förmån inom föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning upptäcks, vilket kan leda till en viss ökning av antalet polisanmälningar. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten liksom de allmänna domstolarna kan därmed också påverkas av förslaget.

Förvaltningsrätten i Malmö bedömer att förslaget sannolikt kommer att leda till en ökad måltillströmning och framför att förslagets konsekvenser behöver beaktas vid fastställande av domstolarnas ekonomiska ramar. Kammarrätten i Stockholm framför liknande synpunkter. Som konstaterats ovan är det i dagsläget svårt att bedöma hur många fler kontrollärenden som kommer att bli följden av förslaget. Komplexiteten i de återkravsärenden och brottsutredningar som kan bli följden av förslaget kommer sannolikt också att variera. Genom en ökad upptäcktsrisk minskar incitamenten att lämna oriktiga uppgifter, antalet ärenden om återkrav och antalet bidragsbrott inom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning bör därmed minska på sikt.

Eventuella ökade kostnader för aktuella myndigheter och domstolarna till följd av förslaget hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Prop. 2024/25:36

68

mottagare lämnas in mer eller mindre automatiskt genom att uppgifter hos den deklarationsskyldige överförs till Skatteverket via en fil eller API. Anledning att utgå från annat än att samma andel frånvarouppgifter också kommer att lämnas på motsvarande sätt saknas.

Uppgifterna hanteras redan av arbetsgivarna

De uppgifter om frånvaro och om frånvarons omfattning som enligt förslaget ska lämnas i samband med en arbetsgivardeklaration är lönepåverkande, dvs. det rör sig om information som samtliga arbetsgivare redan i dag behöver hantera för att kunna betala ut rätt ersättning. Enligt Srf Lönsam registreras bl.a. uppgifter om en anställds frånvaro för vård av barn och om hur många timmar den anställde annars skulle ha arbetat i lönesystemen. Förslaget innebär därför inte att några nya uppgifter behöver läggas in i lönesystemen.

Uppgiftslämnandet innebär en ökad administration

Den administration som tillkommer är den extra tid det tar att löpande lämna de aktuella uppgifterna i samband med en arbetsgivardeklaration. I detta sammanhang kan konstateras att de allra flesta arbetsgivare använder it-baserade lönesystem där uppgifter om lönepåverkande frånvaro finns inlagda.

Arbetsgivardeklarationen lämnas automatiskt

För de utbetalare som lämnar arbetsgivardeklarationen mer eller mindre automatiskt, dvs. i nuläget cirka 68 procent, kräver förslaget uppdateringar av redovisnings- och lönesystem, eftersom systemen måste ändras när det gäller vilka uppgifter som ska vidarerapporteras till Skatteverket. Detta kan innebära en ökad kostnad för redovisnings- och lönesystemet. I övrigt innebär förslaget inte någon ökning av administrationen eller några löpande kostnader som är direkt kopplade till inlämningen av uppgifterna till Skatteverket. Sveriges advokatsamfund menar att kostnaden för uppdateringar av redovisnings- och lönesystem i slutändan kommer att hamna på de enskilda arbetsgivarna. Även Regelrådet delar synen att även om förslaget inte innebär någon ytterligare administration kan det innebära ökade kostnader för tillkommande tjänster. Regeringen kan inte utesluta att en sådan kostnad kan uppstå för arbetsgivarna när systemen behöver uppdateras.

Arbetsgivardeklarationen lämnas manuellt

De cirka 31 procent av utbetalarna som fyller i uppgifterna manuellt i Skatteverkets e-tjänst eller lämnar uppgifterna i pappersform, behöver särskilt fylla i även de föreslagna frånvarouppgifterna vid varje deklarationstillfälle. Endast en mindre andel av alla uppgifter om betalningsmottagare lämnas manuellt i e-tjänsten (cirka 2,5 procent, motsvarande cirka 260 000 uppgifter) och en ännu mindre andel i pappersform (0,0008 procent, motsvarande cirka 8 500 uppgifter). Dessa uppgifter kan antas lämnas av sammantaget cirka 139 000 arbetsgivare.

Den administrativa bördan, och kostnaderna, för dessa arbetsgivare, ökar på så sätt att det kommer att ta något längre tid än i dag att fylla i

Prop. 2024/25:36

72

10.7Effekter för det brottsförebyggande arbetet och brottsligheten

Genom att Försäkringskassan får tillgång till frånvarouppgifterna kan fler felaktiga utbetalningar av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning upptäckas, vilket i sin tur kan antas leda till upptäckt av fler misstänkta bidragsbrott. Brotten kan i regel antas upptäckas i ett tidigt skede, vilket innebär att felaktiga utbetalningar under längre perioder eller med stora belopp undviks. På sikt bör bestämmelserna leda till en minskad brottslighet inom de aktuella förmånerna. Detta då de stärkta kontrollmöjligheterna bedöms öka incitamenten för enskilda att följa regelverken.

10.8Effekter för jämställdheten

Förslaget innebär inte att de rättsliga förutsättningarna för rätten till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning ändras. Förslaget har därför inte någon påverkan på hur uttaget av dessa förmåner fördelas mellan kvinnor och män. När det gäller fördelningen i dag kan konstateras att fler kvinnor än män får föräldrapenningsförmåner utbetalt. År 2022 stod kvinnor för 65 procent av uttaget av föräldrapenning (andel av utbetalda kronor) och män för 35 procent. För samma år stod kvinnor för 54 procent av uttaget av tillfällig föräldrapenning (andel av utbetalda kronor) och män för 46 procent. Av de upptäckta felaktiga utbetalningarna av föräldrapenning år 2022 avsåg utbetalningar till kvinnor cirka 59 procent och utbetalningar till män cirka 41 procent. På motsvarande sätt för tillfällig föräldrapenning utgjordes 61 procent av de upptäckta felaktiga utbetalningarna utbetalning gjord till kvinnor och 39 procent utbetalning gjord till män. Det saknas skäl till annat antagande än att det ökade antalet felaktiga utbetalningar som kan komma att upptäckas som en följd av förslaget kommer att fördelas på ett likartat sätt mellan kvinnor och män.

10.9Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter av betydelse för den kommunala självstyrelsen, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslaget bedöms inte heller ha någon påverkan på de åtaganden som följer av Sveriges medlemskap i EU.

Sekretess enligt bestämmelsen gäller i andra fall än som avses i 1 §, dvs. för uppgifterna som inte förekommer i ett ärende. Det kan vara fallet t.ex. om en ansökan om föräldrapenningsförmån inte har gjorts av den enskilde (den betalningsmottagare för vilken uppgifter har redovisats). Det kan också förekomma att en ansökan har behandlats i ett ärende som redan har avslutats när uppgiften kommer till Försäkringskassan. I de fall de uppgifter som lämnas till Försäkringskassan med stöd av lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn kan hänföras till ett pågående ärende om föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, omfattas de av 28 kap. 1 § första stycket.

Av andra stycket framgår att sekretessen gäller i högst sjuttio år för en uppgift i en allmän handling.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Prop. 2024/25:36

81

Prop. 2024/25:36 Bilaga 1

Sammanfattning av delbetänkandet En utvecklad arbetsgivardeklaration – åtgärder mot missbruk av välfärdssystemen (SOU 2023:47)

I detta delbetänkande behandlas utredningens uppdrag att överväga åtgärder beträffande arbetsgivardeklarationen som kan vara av betydelse för att effektivt motverka arbetslivskriminalitet, skatteundandragande och skattefusk samt felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdsystemen.

Ytterligare uppgifter på individnivå

Uppgifterna som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen har betydelse för beskattningen (frånsett uppgifter om arbetsställenummer och sjuklönekostnad). En del i utredningens uppdrag är att överväga om det är lämpligt att ytterligare uppgifter, som inte har betydelse för beskattningen

eller för Skatteverkets övriga verksamhet, lämnas i arbetsgivardeklarationen. Det ska då handla om uppgifter som är betydelsefulla för att effektivt motverka arbetslivskriminalitet samt felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen.

Utredningen har identifierat några typer av anställningsrelaterade uppgifter för vilka frågan kan ställas om de borde lämnas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen, nämligen:

•tidsrelaterade uppgifter (frånvaro, arbetad tid och vilken period utbetald ersättning avser)

•förekomst av A1-intyg,

•förekomst av arbetstillstånd

I bedömningen har utredningen tagit hänsyn till bl.a. uppgifternas betydelse för olika ersättningssystem i relation till felaktiga utbetalningar och för annan problematik, möjligheterna att på ett träffsäkert sätt samla in relevant information, skyddet för den personliga integriteten samt företagens administrativa börda.

Utredningen föreslår att uppgift om frånvaro av skäl som kan ge rätt till föräldrapenning respektive tillfällig föräldrapenning ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen. De övriga uppgiftstyperna bör däremot enligt utredningens mening inte lämnas i arbetsgivardeklarationen.

Utredningen föreslår att regeländringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025.

Prop. 2024/25:36 Bilaga 1

84

En uppgift om frånvaro en viss dag ska enligt utredningens förslag lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen för den redovisningsperiod i vilken arbetsgivaravgifter och skatteavdrag avseende den ersättning som påverkats av frånvaron ska redovisas. Det innebär t.ex. att frånvaro i januari, om den medför ett avdrag på lönen som betalas ut i februari, ska redovisas i arbetsgivardeklarationen för februari. Detta för att undvika att arbetsgivare ska behöva hantera samma frånvaro i arbetsgivardeklarationer för två olika redovisningsperioder, vilket skulle komplicera frånvarohanteringen.

Bestämmelser om uppgiftsskyldigheten ska införas i socialförsäkringsbalken.

Uppgifter om en anställds frånvaro av skäl som kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning ligger inte till grund för beslut om arbetsgivaravgifter eller avdragen skatt. Uppgifterna har inte heller någon annan direkt koppling till skatteförfarandet. Det är därför inte lämpligt att arbetsgivarens skyldighet att lämna sådana uppgifter regleras i SFL. Utredningen föreslår att arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter om frånvaro i samband med arbetsgivardeklarationen i stället regleras i socialförsäkringsbalken, som innehåller bestämmelser om socialförsäkringsförmåner och om förfarandet i socialförsäkringsärenden. En följd av att uppgiftsskyldigheten inte regleras i SFL är att den lagens sanktionssystem inte blir tillämpligt i fall där arbetsgivaren t.ex. lämnar oriktiga uppgifter.

Kontrollmöjligheter som uppnås

Eftersom det som villkor för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning gäller att den enskilde inte har arbetat finns det för enskilda som har en anställning en direkt koppling mellan rätten till ersättning och frånvaro från arbetet. Om Försäkringskassan får tillgång till uppgifter på individnivå om frånvaro av skäl som kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning möjliggörs en direkt och konkret avstämning av förälderns ansökan mot den av arbetsgivaren redovisade frånvaron. Kontrollen av om den sökande uppfyller villkoret att inte ha arbetat kan dessutom automatiseras. På så sätt har uppgifterna en hög potential att utgöra ett effektivt verktyg för att upptäcka risker för felaktiga utbetalningar som beror på att den anställde har lämnat oriktiga uppgifter om att han eller hon inte har arbetat.

Effektiva kontroller där upptäcktsrisken för den som medvetet lämnar oriktiga uppgifter är stor är inte enbart ett betydelsefullt redskap för att upptäcka felaktiga utbetalningar, utan även ett starkt incitament för den sökande att vara noggrann med att de uppgifter som lämnas i ansökan är korrekta. En hög sannolikhet för kontroll har alltså en preventiv effekt på så sätt att antalet ansökningar där uppgifter om avstående från arbete inte är korrekta kan antas minska betydligt. Detta leder i sin tur till att de felaktiga utbetalningarna minskar.

Mot bakgrund av vikten av en snabb ärendehandläggning, särskilt då föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är ersättningar som ska ersätta inkomster från arbete, är det i de flesta fall inte rimligt att Försäkringskassan skulle invänta att uppgifter om frånvaro i samband med en arbetsgivardeklaration finns tillgängliga innan en ansökan om

Prop. 2024/25:36 Bilaga 1

Uppgifter som inte bör lämnas i arbetsgivardeklarationen

Uppgifter om arbetad tid, period för utbetald ersättning och annan frånvaro än för vård av barn

Uppgifter om anställdas arbetade tid och om den tidsperiod som utbetald ersättning avser (period för utbetald ersättning) har betydelse för bl.a. rätten till ersättning och ersättningens storlek när det gäller ett flertal olika förmåner inom välfärdssystemen. Mot den bakgrunden har uppgifter från arbetsgivare i dessa avseenden generellt sett potential att motverka felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen. Utredningen anser trots detta att det inte är lämpligt att införa krav på att uppgifter om arbetad tid respektive om period för utbetald ersättning ska lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen.

En uppgiftsskyldighet för arbetsgivare skulle generellt sett leda till en ökad administration för företag och andra arbetsgivare, särskilt för dem som inte har it baserade lönesystem. Uppgifter om arbetad tid respektive om period för utbetald ersättning är inte heller tillgängliga för arbetsgivare i förhållande till samtliga arbetstagare. Ett krav på att lämna uppgift om period för utbetald ersättning kan dessutom medföra att arbetsgivaren behöver ta ställning till tidskrävande och komplicerade bedömningsfrågor.

Av störst betydelse är dock att utredningen bedömer att en uppgiftsskyldighet beträffande arbetad tid och period för utbetald ersättning skulle leda till en betydande insamling och annan behandling av personuppgifter som inte behövs i förhållande till syftet. Personuppgiftsbehandlingen skulle därför utgöra ett intrång i enskildas integritet som inte kan anses proportionerligt i förhållande till ändamålet med behandlingen.

Utredningen anser att det inte heller bör införas en skyldighet att i arbetsgivardeklarationen lämna uppgifter per betalningsmottagare om all slags frånvaro. Ett sådant krav skulle inte vara träffsäkert i förhållande till en användning av uppgifterna för att kontrollera ersättningsansökningar. Tvärtom skulle det leda till att en mängd överflödig information samlas in, vilket i förhållande till ändamålet med behandlingen utgör ett oproportionerligt intrång i den enskildes integritet.

Det bör vidare inte införas en skyldighet att i arbetsgivardeklarationen lämna uppgifter på individnivå om frånvaro som beror på nedsatt arbetsförmåga. En sådan uppgift skulle ha en begränsad träffsäkerhet när det gäller kontroll av enskildas uppgifter och inte vara ett effektivt verktyg för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.

Prop. 2024/25:36 Bilaga 2

88

Delbetänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken att det ska införas två nya paragrafer, 110 kap. 31 a § och 31 b §, av följande lydelse.

110 kap.

31 a §

Den som är skyldig att lämna en sådan arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska i samband med deklarationen uppge per betalningsmottagare

1. om redovisad ersättning har påverkats av frånvaro från arbetet av skäl som kan ge rätt till föräldrapenning enligt 12 kap., och 2. om redovisad ersättning har påverkats av frånvaro från arbetet av skäl som kan ge rätt till tillfällig

föräldrapenning enligt 13 kap. Om den redovisade ersättningen

har påverkats av frånvaro enligt första stycket, ska den deklarationsskyldige uppge datum för respektive slag av frånvaro. För varje sådant datum ska den deklarationsskyldige även uppge om frånvaron avsåg hela eller en del av den tid som betalningsmottagaren annars skulle ha arbetat.

Skyldigheten enligt första och andra styckena gäller inte ersättning som avses i 26 kap. 19 a § första stycket 5 skatteförfarandelagen.

31 b §

Den som är skyldig att lämna uppgifter enligt 31 a § ska senast den dag då arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket informera den som uppgifterna avser om de uppgifter

om denne som lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2.Uppgifter enligt 110 kap. 31 a § ska lämnas första gången i samband med arbetsgivardeklarationer som avser redovisningsperioden januari 2025.

Prop. 2024/25:36 Bilaga 2

89

Prop. 2024/25:36 Bilaga 2

90

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet1 att 1 kap. 1 och 4 §§ samt 2 kap. 3 och 13 §§ ska ha följande lydelse.

Bestämmelserna i 4–6 och 8 §§ samt 2 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.

4 §3

Uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för

1.fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,

2.bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

3.fastighetstaxering,

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670.

2Senaste lydelse 2023:231.

3Senaste lydelse 2023:31.

Prop. 2024/25:36 Bilaga 2

92

9.avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund och medlemskap i fackförening,

10.yrkanden och grunder i ett ärende,

11.beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende,

12.uppgifter som behövs vid hantering av underrättelser från arbetsgivare om anställning av utlänningar som avses i lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige,

I databasen får även andra uppgifter behandlas som behövs för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt första stycket.

13 §

Vad som sägs i 11 och 12 §§ hindrar inte att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att uppgifter eller handlingar skall bevaras under längre tid än som anges i 11 och 12 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att det i lagen ska införas en ny paragraf, 28 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Prop. 2024/25:36 Bilaga 2

Prop. 2024/25:36 Bilaga 3

94

Förteckning över remissinstanserna

Remissvar har lämnats av Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket, Byggföretagen, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Malmö, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Inspektionen för socialförsäkringen, Integritetsskyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Kammarkollegiet, Kammarrätten i Stockholm, Konjunkturinstitutet, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Migrationsverket, Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Regelrådet, Skatteverket, Srf konsulterna, Statistiska centralbyrån, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges a-kassor, Sveriges Kommuner och Regioner, Tjänstemännens Centralorganisation och Åklagarmyndigheten.

Riksdagens ombudsmän och Tillväxtverket har avstått från att lämna synpunkter på förslaget.

Näringslivets regelnämnd och Svenska Byggnadsarbetareförbundet har inte svarat på remissen.

Yttranden har dessutom kommit in från Centrala studiestödsnämnden och FAR.

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn

Härigenom föreskrivs följande.

Prop. 2024/25:36 Bilaga 4

Prop. 2024/25:36 Bilaga 4

96

2.Lagen tillämpas första gången i fråga om uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationer som avser redovisningsperioden januari 2025.

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet1

dels att 1 kap. 1 och 4 §§ och 2 kap. 2, 3 och 11 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 12 a §, av följande lydelse.

Prop. 2024/25:36 Bilaga 4

Prop. 2024/25:36 Bilaga 4

98

sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Bestämmelserna i 4–6 och 8 §§ samt 2 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.

4 §3

Uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för

1.fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,

2.bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

3.fastighetstaxering,

4.revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,

5.tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,

6.handläggning

a)enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,

b)av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter,

c)enligt lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

d)enligt lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land- rapporter på skatteområdet och 33 a kap. skatteförfarandelagen,

e)enligt 33 b kap. skatteförfarandelagen,

f)enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och lagen (2020:548) om omställningsstöd, handläggning av sådant stöd som avses

ilagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag samt vid handläggning av sådan kompensation som avses i lagen (2024:404) om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag, och

g)enligt lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet, lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och 22 c kap. skatteförfarandelagen,

7. fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande

internationellt åtagande,

8. hantering av underrättelser från arbetsgivare om anställning av utlänningar som avses i lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige, och

9. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.