HC0325: Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda

Regeringens proposition 2024/25:25

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 oktober 2024

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan 2017 kan vissa s.k. enmansföretag få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget (s.k. växa-stöd). I propositionen föreslås dels att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utvidgas till att omfatta upp till två anställda, dels att beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjs till 35 000 kronor per månad.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utgör ett stöd av mindre betydelse enligt EU:s regler om statligt stöd. Den 1 januari 2024 trädde en ny EU-förordning om stöd av mindre betydelse i kraft. I propositionen föreslås vissa lagändringar som behövs för att anpassa svensk skattelagstiftning till den nya förordningen.

I propositionen föreslås även en möjlighet för Skatteverket att förelägga företag att komma in med vissa uppgifter som behövs för transparensredovisningen enligt statsstödsgodkännandet från kommissionen för det statliga stödet i form av lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna av bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna föreslås tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 december 2024. Utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna till upp till två anställda föreslås tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024.

1

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

4

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska ha följande lydelse.

3 §1

Fastighetsskatten utgör a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende småhusenhet till den del det avser värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd,

taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet,

b) 0,4 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk,

e) 0,2 procent av:

taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

6

Prop. 2024/25:25

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

6 §1

Bestämmelser om särskilda avdrag från den allmänna löneavgiften finns

i

–lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

–lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, och

–lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Prop. 2024/25:25

2.4Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

1kap. 1 §1

I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter).

Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Bestämmelser om särskilda avdrag från socialavgifterna finns i

–lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

–lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, och

–lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Prop. 2024/25:25

2.6Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 26 kap. 19 f § och 31 kap. 33 a och 33 c §§ ska ha följande

lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 37 kap. 13 §, och närmast före 37 kap. 13 § en ny rubrik av följande lydelse.

26kap. 19 f §1

1.uppgift om annat stöd som har beviljats utbetalaren under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i

– kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

– kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

2.uppgift om annat stöd som har beviljats utbetalaren under de tre senaste åren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

14

Inom Finansdepartementet har promemorian Förslag om utvidgat växastöd – nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2024/01004).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 5 september 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

4Bakgrund och gällande rätt

4.1Nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda

Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (växastöd). Reglerna innebar att enskilda näringsidkare som inte hade haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställde en person efter den 31 mars 2016, bara skulle betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behövde alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna gällde till den del ersättningen inte översteg 25 000 kronor per månad. Anställningen skulle omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Nedsättning gavs enbart för den först anställda en gång. Om anställningen upphörde och en ny person senare anställdes kunde nedsättning alltså inte fås för den personen. Reglerna var avsedda att gälla t.o.m. den 31 december 2021 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.6).

Den 1 januari 2018 utökades växa-stödet till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. De nya reglerna omfattade anställningar som påbörjades tidigast den 1 april 2017 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). För att underlätta för fler enmansföretagare att våga ta steget att anställa en första person förlängdes den längsta tid som sådana företag hade rätt till nedsättning från 12 till 24 kalendermånader i följd. Denna förlängning tillämpades på anställningar som hade påbörjades efter den 28 februari 2018 (prop. 2018/19:99 s. 52 f.). Den 1 januari 2021 gjordes bestämmelserna om växa-stödet permanenta (prop. 2020/21:14 s. 15 f.).

19

18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget Prop. 2024/25:25 om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Av

den nya förordningen framgår att det totala stödbeloppet inte får överstiga takbeloppet under en period av tre år, se artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) 2023/2831. Det framgår vidare att treårsperioden bör ses över löpande och för varje nytt stöd av mindre betydelse måste hänsyn tas till det totala stöd av sådant slag som beviljats under de senaste tre åren, se skäl 11 i kommissionens förordning (EU) 2023/2831. Detta innebär att perioden som ska beaktas enligt den nu gällande förordningen är tre år tillbaka räknat från den tidpunkt då ett stöd av mindre betydelse beviljas.

För vissa sektorer gäller lägre individuella tak. För jordbrukssektorn gäller som huvudregel att det totala stödet av mindre betydelse inte får överstiga 20 000 euro under en period av tre beskattningsår, se artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, i lydelse enligt förordning (EU) 2019/316. På motsvarande sätt får det totala stödet av mindre betydelse som huvudregel inte överstiga 30 000 euro inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, se artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, i lydelse enligt förordning (EU) 2023/2391.

Utöver de individuella taken för stöd av mindre betydelse finns även nationella tak att beakta. De nationella taken anger det ackumulerade stöd av mindre betydelse som under en period om tre beskattningsår får beviljas företag verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter samt av fiskeri- och vattenbruksprodukter. För Sveriges del är det enligt huvudregeln 79 184 750 euro för företag i jordbrukssektorn. För företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn gäller i stället ett tak på 7 544 000 euro.

Den nya förordningen innehåller även förändrade bestämmelser om övervakning och rapportering. Bland annat ska medlemsstaterna från och med den 1 januari 2026 se till att information om beviljat stöd av mindre betydelse registreras i ett centralt register på nationell nivå eller unionsnivå.

4.2.3Uppgifter om offentliggörande avseende lämnade stöd i form av lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

Reglerna om lättnader i beskattning av personaloptioner i 11 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) utgör ett statligt stöd och omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget. Stödet infördes år 2018 för att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner (se prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan

m.m.avsnitt 6.6). Stödet utvidgades 2022 (se prop. 2021/22:25). Stödet anmäldes till kommissionen för godkännande den 21 december 2016 och godkändes av kommissionen den 26 juni 2017 i statsstödsärende SA.47144. Stödet har därefter ersatts av ett nytt godkännande av kommis-

21

Författningstekniska frågorProp. 2024/25:25

Skatteverket anser att ett sätt att förtydliga växa-stödet skulle vara om det tydligare framgår av lagtexten att reglerna gäller för upp till två anställda och att det finns ett krav om att den först anställda är fortsatt anställd. Skatteverket anser också att det bör övervägas om det går att göra förtydliganden i förslaget till ändring av 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag, då definitionen av ett växaföretag i 4 § samma lag förutsätter att företaget inte har betalat ut avgiftspliktig ersättning till mer än en arbetstagare.

De författningsändringar som nu föreslås i dessa delar är likalydande med de tillfälliga bestämmelser om utvidgning av växa-stödet som gällde under perioden 1 juli 2021–31 december 2022 enligt lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare. Regeringen har dock förståelse för Skatteverkets synpunkter och även om frågorna inte ryms inom ramen för det aktuella lagstiftningsärendet är detta något som kan övervägas vid en eventuell framtida översyn av hela regelverket.

Skatteverket har också lämnat synpunkter på vissa bestämmelser där det inte föreslås någon ändring i sak i promemorian. Även dessa frågor faller utanför det aktuella lagstiftningsärendet, men kan bli föremål för överväganden vid en eventuell framtida översyn.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 3–6 §§ lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

5.2 Beloppsgränsen för vilken ersättning som omfattas höjs

Regeringens förslag: Beloppsgränsen för vilken ersättning som omfattas av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna höjs till 35 000 kronor per kalendermånad.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat

sig tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Ekobrottsmyndigheten, FAR, Företagarna, Konkurrensverket, LRF, NSD, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, Polismyndigheten, Skatteverket, Småföretagarnas Riksförbund, Statens jordbruksverk, Svenska taxiförbundet och Tillväxtverket. IFAU anser att det inte i sig är orimligt att höja beloppsgränsen men att regeringen bör överväga att koppla beloppsgränsen till inkomstbasbeloppet. Även Företagarna anser att beloppsgränsen bör indexeras och hade därtill velat se en höjning till åtminstone 40 000 kronor. Tillväxtanalys anser att det är rimligt att beloppsgränsen höjs för att kompensera för de löne- och prisökningar som skett sedan stödet infördes och de ökningar som kan förväntas ske under de kommande åren. LO framhåller att om växa-stödet, trots dess brister, finns kvar och utvidgas är det rimligt att beloppsgränsen höjs enligt förslaget. Enligt LO har höjningen av beloppsgränsen potential att minska

25

Prop. 2024/25:25 den starka koncentration mot lågavlönade arbeten som tycks finnas inom ramen för reformen.

Arbetsförmedlingen, ESV och TCO avstyrker förslaget. Enligt Arbetsförmedlingen innebär en höjning av beloppsgränsen att dödviktskostnaderna för växa-stödet ökar och att det blir mindre kostnadseffektivt. Konjunkturinstitutet anser att den höjda beloppsgränsen behöver motiveras tydligare. Skatteverket efterfrågar resonemang om varför ökningen av den totala lönesumman i hela ekonomin mellan 2017 och 2025 är en lämplig beräkningsmetod.

Skälen för regeringens förslag: Av skäl som redogjorts för i avsnitt 5.1 finns anledning att förstärka växa-stödet för att på så vis underlätta för mindre företag att anställa. Genom att höja beloppsgränsen för vilken ersättning som omfattas av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna blir växa-stödet mer attraktivt för företag som vill anställa någon med en lön som överstiger 25 000 kronor per månad. Därmed kan fler arbetsgivare förväntas ta steget att anställa.

Beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen är därtill satt i ett fast belopp som bestämdes i 2017 års ekonomiska miljö. Liksom Tillväxtanalys anser regeringen att beloppsgränsen bör höjas för att kompensera för de löne- och prisökningar som skett sedan införandet. En höjning av beloppsgränsen från 25 000 kronor till 35 000 kronor motsvarar ungefär den sammanlagda ökningen av lönesumman i hela ekonomin under åren 2017–2025. Eftersom växa-stödet inte är begränsat till vissa branscher eller grupper på arbetsmarknaden är det en rimlig utgångspunkt att utgå från hur lönesumman utvecklats i hela ekonomin. Arbetsförmedlingen anser att höjningen av beloppsgränsen gör stödet mindre kostnadseffektivt. För att växa-stödet ska vara en effektiv åtgärd är det enligt regeringen dock centralt att villkoren för nedsättningen är sådana att de utgör tillräckliga incitament för företag att anställa. Därför bör beloppsgränsen höjas för att bättre avspegla rådande ekonomiska förutsättningar.

IFAU och Företagarna har föreslagit att beloppsgränsen ska indexeras. Regeringen anser dock att beloppsgränsen, av enkelhetsskäl, bör anges med ett fast belopp i lagtexten.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 5 § lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

Prop. 2024/25:25 endast en anställd som också är delägare och handelsbolag utan anställda och med högst två delägare.

Förslaget om utvidgat växa-stöd är avsett att träffa företag som antingen inte har några anställda eller högst en anställd. Uttrycket enmansföretag är därmed inte helt korrekt vid en utvidgning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda till att omfatta upp till två anställda. Det behöver därför införas ett uttryck för företag som ska omfattas av det utvidgade stödet. I promemorian föreslås att dessa företag ska kallas för växa-företag. Detta uttryck har tidigare använts vid den tillfälliga utvidgningen av nedsättningen som gällde för anställningar som påbörjades under perioden 1 juli 2021–31 december 2022.

I promemorian föreslås vidare att växa-stödet ska slopas för enskilda näringsidkare och att dessa därför inte ska anses utgöra växa-företag. Som skäl för förslaget anges att nedsättningen riskerar att skapa incitament att anställa i en företagsform som är mer riskfylld, och mindre lämplig, för företagaren. Ett flertal remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen, ESV, Företagarna, IFAU, LRF NSD, Statens jordbruksverk och TCO, riktar kritik mot förslaget, bl.a. på grund av det minskar neutraliteten mellan olika företagsformer och då enskild näringsverksamhet av olika skäl är en vanlig företagsform inom vissa sektorer. Regeringen, som instämmer i många av synpunkterna, anser att övervägande skäl talar för att enskilda näringsidkare även fortsättningsvis ska omfattas av växastödet.

Med växa-företag bör därför avses enskilda näringsidkare som bedriver verksamhet utan anställda, aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. Dessa verksamhetsformer bör även anses vara växa-företag om de har högst en anställd.

Skatteverket har anfört att benämningen växa-företag används i lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare, men där med en delvis annan definition. Som framgår ovan föreslås dock i denna proposition att även enskilda näringsidkare ska anses utgöra växaföretag. Därigenom kommer definitionen av växa-företag i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag och i lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare i huvudsak vara likalydande.

NSD och Småföretagarnas riksförbund anser att även gemensamt bedriven verksamhet i form av ett enkelt bolag bör omfattas av reglerna om växa-stöd. Skatteverket vill se en översyn av beloppsgränsen för sådana ersättningar till en och samma person som ska bortses från vid bedömningen av om ett företag har utbetalat avgiftspliktig ersättning. Dessa frågor faller dock utanför det aktuella lagstiftningsärendet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 3–6 §§ lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag och av rubriken till denna lag. Förslaget medför även ändringar i 6 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 1 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980), 2 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän

28

löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) samt 26 kap. 19 f § skatte- Prop. 2024/25:25 förfarandelagen (2011:1244).

5.4Krav på anställningen och verksamhetens omfattning i växa-företag

Regeringens förslag: Ett växa-företag ska anses bedriva verksamhet utan anställda om avgiftspliktig ersättning inte har getts ut sedan den 1 januari 2024, eller sedan verksamheten påbörjades, och fram till dess att anställningen påbörjas. Ett växa-företag ska anses bedriva verksamhet med högst en anställd om avgiftspliktig ersättning har getts ut till högst en anställd sedan den 1 januari 2024, eller sedan verksamheten påbörjades, och till dess att den andra anställningen påbörjas.

Ett växa-företag ska även anses bedriva verksamhet med högst en anställd om företaget den 1 januari 2024 inte hade några anställda för vilka ersättning getts ut men därefter anställer en första person som är fortsatt anställd när en andra person påbörjar sin anställning.

Utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifter ska gälla anställningar som påbörjats efter den 30 april 2024.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket anför att en fast bedömningstidpunkt

innebär att det blir olika långa kvalificeringsperioder för företag beroende på när växa-stödet används och att Skatteverkets utredningar skulle underlättas om det i stället infördes en rullande kvalificeringsperiod, exempelvis att man efter en viss period övergår till en kvalificeringsperiod som omfattar beskattningsåret och ett bestämt antal år bakåt i tiden. Skatteverket efterfrågar vidare ett klargörande av om det ska vara möjligt för t.ex. ett nystartat företag att kvalificera sig för växa-stöd, om växa-stöd tidigare (dvs. före den 1 januari 2024) använts av arbetsgivaren i en annan verksamhet.

Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Avsikten med den föreslagna utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda är att underlätta för företag som inte har någon anställd att anställa en ny person eller två nya personer och för företag som redan har en anställd att anställa ytterligare en person. Företag som kan komma i fråga för utvidgningen benämns växa-företag.

För att i möjligaste mån underlätta tolkningen av vad som avses med ett växa-företag som bedriver verksamhet utan anställda eller med högst en anställd bör reglerna kopplas till en omständighet som är relativt enkel att konstatera. Ett någorlunda enkelt och effektivt sätt kan vara att använda sig av en kvalificeringsperiod i likhet med det som gäller enligt de befintliga reglerna om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda. En sådan period bör inledas innan förslaget blev känt. På så sätt undviks risken för att arbetsgivare säger upp anställda för att kunna kvalificera sig för den utvidgade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Kvalificeringsperioden bör därför ta sin början den 1 januari 2024.

29

företag anställer sin första arbetstagare t.ex. den 1 januari 2025 löper Prop. 2024/25:25 kvalificeringsperioden från den 1 januari 2024 till denna dag. Om denna

första arbetstagare fortfarande är anställd när en andra arbetstagare anställs t.ex. den 1 juli 2025 uppfyller företaget villkoren för ett växa-företag. Om den först anställda arbetstagaren har slutat innan den 1 juli 2025 kan företaget inte få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den andra anställda arbetstagaren eftersom företaget vid tidpunkten för anställningen inte är ett växa-företag.

Som framgår av avsnitt 7 föreslås de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 2025. För att förslaget inte ska ha en återhållande verkan på nyanställningar i växa-företag i avvaktan på att reglerna träder i kraft bör dessa få tillämpas även på ersättning till personer som anställts mellan den

1 maj 2024 och ikraftträdandedagen. Det ska dock noteras att ändringarna tillämpas på ersättningar som getts ut efter den 1 januari 2025 och att företag därmed kan ta del av det utvidgade växa-stödet först efter detta datum.

Skatteverket efterfrågar ett klargörande av om det ska vara möjligt för ett nystartat företag att kvalificera sig för växa-stöd, om arbetsgivaren erhållit växa-stöd i en annan verksamhet före den 1 januari 2024. Enligt förslaget till ändring av 6 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag har arbetsgivaren inte rätt till nedsättning om denne redan har utgett ersättning som blivit föremål för särskild beräkning enligt nämnda lag eller enligt lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare, i en annan näringsverksamhet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 4 § lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

5.5Krav på att nedsättningen uppfyller villkoren för stöd av mindre betydelse

Regeringens bedömning: Nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt när växa-företag anställer en person bör, på samma sätt som gäller i dag för enmansföretag, bara få göras om nedsättningen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna

del.

Skälen för regeringens bedömning: Nedsättningen av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt när växa-företag anställer lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Det innebär att nedsättning, på samma sätt som gäller i dag för enmansföretag, bara får göras om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda (se avsnitt 4.2.2).

31

Prop. 2024/25:25 Den individuella beloppsmässiga begränsning som gäller för sådana stöd är 300 000 euro per företag under en period om tre år (se vidare avsnitt 6.1).

För företag inom jordbruks- eller fiskerisektorn gäller andra tillåtna stödnivåer (20 000 euro för jordbrukssektorn och 30 000 euro för fiskeri- och vattenbrukssektorn). Den högsta sammanlagda nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ett företag som anställer två personer under 24 månader uppgår till ca 356 000 kronor. Det innebär att företag inom jordbrukssektorn och fiskeri- och vattenbrukssektorn kan komma att överskrida de beloppsmässiga begränsningarna. Det betyder att dessa sektorer inte kommer att kunna dra nytta av utvidgningen av växa-stödet fullt ut.

Med hänsyn till befintliga ekonomiska bidrag som lämnas som stöd av mindre betydelse inom jordbruks- och fiskerisektorerna i Sverige bedöms nedsättningen rymmas inom de nationella taken för jordbruks- och fiskerisektorerna.

Det åligger stödgivande myndigheter att med ledning av uppgifter från stödmottagande företag kontrollera att det högsta beloppet för stöd av mindre betydelse inte överskrids. Ett företag ska således innan ett stöd av mindre betydelse beviljas lämna uppgift om andra stöd av mindre betydelse som det fått under de senaste tre åren. Förslaget om utvidgning förutsätter därför att den avgiftsskyldige lämnar sådana uppgifter för att Skatteverket ska kunna avgöra om nedsättning kan ges.

6Vissa anpassningar till EU:s regler om statligt stöd

6.1Bestämmelser på skatteområdet anpassas till det uppdaterade regelverket om stöd av mindre betydelse

Regeringens förslag: Skyldigheten för den som begär växa-stöd att lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som denne beviljats ska utvidgas till att också omfatta sådant stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Skyldighet ska avse sådant stöd som beviljats enligt förordningen under de tre senaste åren. Uppgiftsskyldigheten för den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och är ett företag och för fysiska personer som har rätt till regional skattereduktion och som har företag ska utvidgas på motsvarande vis.

Hänvisningar i skattelagstiftningen till kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse ska ändras så att hänvisning i

32

Prop. 2024/25:25 Vidare innebär den nya förordningen ökade krav på medlemsstaterna när det gäller övervakning och rapportering. Medlemsstaterna ska bl.a. se till att information om beviljat stöd av mindre betydelse från och med den 1 januari 2026 registreras i ett centralt register på nationell nivå eller unionsnivå. Detta kan komma att medföra behov av ytterligare anpassningar av svensk lagstiftning. Statskontoret har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur regeringen bör utforma en samlad myndighetsfunktion för elva uppgifter som rör statens arbete med vägledning, rapportering, kvalitetssäkring och registerföring av statsstöd, samt att möjliggöra kommissionens tillsyn av reglerna. Den 22 mars 2024 publicerade Statskontoret sin rapport Bättre stöd för statsstöd – Förslag till en samlad myndighetsfunktion för statens arbete med vägledning, rapportering, kvalitetssäkring och registerföring av statsstöd (dnr 2024:6). Statskontorets förslag bereds nu i Regeringskansliet och frågan om det centrala registret för stöd av mindre betydelse behandlas därför inte i denna proposition.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 67 kap. 32 § inkomstskattelagen (1999:1229), 26 kap. 19 f § samt 31 kap. 33 a och 33 c §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) och 9 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

Ändringarna av bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgift- Prop. 2024/25:25 erna för den först anställda bör tillämpas på ersättning som utges efter den

31 december 2024. I promemorian föreslås att för enskilda näringsidkare som anställt en person i näringsverksamheten före ikraftträdandet ska bestämmelserna i sin äldre lydelse tillämpas på ersättning som utges till den personen. Skälet till detta är att promemorian innehåller ett förslag om att slopa växa-stödet för enskilda näringsidkare. I denna proposition föreslås dock att växa-stödet även fortsättningsvis ska omfatta enskilda näringsidkare (se avsnitt 5.3). Någon sådan övergångsbestämmelse för enskilda näringsidkare som föreslås i promemorian behövs därför inte.

Förslaget om ändrad kvalificeringsperiod i avsnitt 5.4 innebär att det finns en risk att vissa enmansföretag som enligt nuvarande bestämmelser skulle haft rätt till fortsatt nedsättning av arbetsgivaravgifterna efter den

1 januari 2025 inte kvalificerar för fortsatt nedsättning. Avsikten med den ändrande kvalificeringsperioden är inte att enmansföretag som har en pågående första anställning som en gång uppfyllt förutsättningarna i lagen ska behöva kvalificera sig på nytt. För enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag som är enmansföretag och som har anställt en person före den 1 maj 2024 bör därför lagen i sin äldre lydelse tillämpas på ersättning som utges till denna person.

Som framgår av avsnitt 5.4 ska lagen i den nya lydelsen få tillämpas på ersättning till personer som anställts mellan den 1 maj 2024 och ikraftträdandedagen. Genom denna konstruktion får också företag som anställt en andra person efter den 30 april 2024 möjlighet att ta del av den föreslagna utvidgningen av växa-stödet. Det ska dock noteras att ändringarna tillämpas på ersättningar som ges ut efter den 31 december 2024 och att företag därmed kan ta del av det utvidgade växa-stödet först efter detta datum.

8Konsekvensanalys

Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen i promemorian uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (förordningen har upphävts den 6 maj 2024 och ersatts med förordningen [2024:183] om konsekvensutredningar). I remissvaret finner Regelrådet att redovisningen av behov av speciella informationsinsatser är bristfällig och efterfrågar ett resonemang om riktade informationsinsatser till enskilda näringsidkare. Eftersom propositionen inte innehåller något förslag som innebär att enskilda näringsidkare inte längre kan få växa-stöd är synpunkten inte längre relevant.

8.1 Syfte och alternativa lösningar

Prop. 2024/25:25 vilken ersättning som omfattas av nedsättningen höjs. Syftet med förslagen är att sänka anställningskostnaderna i mindre företag som vill anställa. Detta förväntas leda till fler anställda i dessa företag, ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

Det är naturligt att fortsätta satsningen på små företag som anställer sina första personer inom ramen för ett existerande regelverk. Det ökar transparensen och förenklar administrationen för företagen. Alternativa utformningar av förslaget har därför inte ansetts relevanta.

Om förslaget inte genomförs uteblir de förväntade effekterna på företagens kostnader, sysselsättningen och arbetslösheten.

Den nuvarande nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda redovisas som en skatteutgift i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2024 (skr. 2023/24:98). Förslaget innebär att skatteutgiften blir större när de nya reglerna trätt i kraft.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna till upp till två anställda föreslås tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024. Utöver de skäl som redogörs för i avsnitt 7 är bedömningen att inga andra hänsyn behöver tas vad gäller tidpunkten för ikraftträdande.

Skatteverket tar regelbundet fram material med information om nya skatte- och avgiftsregler. Utöver detta bedöms inga andra informationsinsatser behöva göras.

Konsekvenserna av förslagen att anpassa vissa bestämmelser på skatteområdet till det uppdaterade regelverket om stöd av mindre betydelse och kraven för transparensredovisning avseende vissa lättnader i beskattningen av personaloptioner redovisas i avsnitt 8.10.

8.2Offentligfinansiella effekter

I tabell 8.1 finns statistik från Skatteverket om nedsättningen av arbetsgivaravgiften för den först anställda som används som utgångpunkt i den offentligfinansiella analysen. År 2023 uppgick nedsättningen till ca 300 miljoner kronor och företagens samlade redovisade underlag till 1 400 miljoner kronor. I den offentligfinansiella analysen antas att samma belopp gäller för även för 2025.

Tabell 8.1 Nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda

Miljoner kronor/kronor/antal/procent

38

I dag får ca 5 000 företag varje månad nedsatta arbetsgivaravgifter för den Prop. 2024/25:25 först anställda. Att utvidga nedsättningen så att den omfattar upp till två

anställda bedöms leda till att ca 3 800 företag per månad kan få nedsatta arbetsgivaravgifter för sin andra anställda. Bedömningen bygger på statistik från Skatteverket över hur den nuvarande nedsättningen används samt på statistik från SCB över hur många företag som varje år går från att ha noll till två respektive en till två anställda. Den genomsnittliga nedsättningen per företag och månad förväntas uppgå till ca 4 900 kronor, vilket innebär att den partiella effekten av att utvidga nedsättningen till upp till två anställda bedöms bli att skatteintäkterna på lång sikt minskar med ca 210 miljoner kronor per år.

För anställningar som gjordes under perioden 1 juli 2021 till 31 december 2022 var den nuvarande nedsättningen tillfälligt utvidgad till att omfatta upp till två anställda. Statistik från Skatteverket visar att det är betydligt färre företag som har utnyttjat möjligheten till nedsättning för två anställda än vad som bedömdes i propositionen Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda (prop. 2020/21:118). Den tillfälliga utvidgningen skedde dock i en ekonomisk miljö som präglades av covid-19-pandemin och små företags benägenhet att anställa nya personer var sannolikt lägre under denna period än vad den vanligtvis är. Därför lägger den aktuella offentligfinansiella bedömningen mer vikt vid hur små företag generellt tenderar att anställa och mindre vikt vid de senaste årens utfall för nedsättningen.

Att höja beloppsgränsen för vilken ersättning som omfattas av nedsättningen till 35 000 kronor per månad och anställd bedöms medföra att skatteintäkterna på sikt minskar med ca 40 miljoner kronor per år. Bedömningen utgår från lönerna hos de personer vars arbetsgivaravgifter sätts ner i dag. Ungefär hälften av de anställda som har växa-stöd har en lön som understiger 25 000 kronor i månaden. Hur lönerna fördelas över den nuvarande beloppsgränsen är svårbedömt, vilket bidrar till osäkerhet i den offentligfinansiella bedömningen.

I tabell 8.2 sammanfattas den offentligfinansiella effekten av förslagen i propositionen. År 2025 bedöms den sammanlagda offentligfinansiella bruttoeffekten uppgå till −0,09 miljarder kronor och nettoeffekten till −0,08 miljoner kronor. Skillnaden mellan brutto- och nettoeffekten utgörs av att skatteintäkterna från företagens vinster blir högre när företagens skattekostnader minskar. År 2026 och 2027 bedöms nettoeffekten uppgå till −0,19 respektive −0,25 miljarder kronor.

Alla företag förväntas inte anställa ytterligare en person omedelbart när de nya reglerna är på plats. Därför blir den offentligfinansiella effekten mindre initialt och ökar över tid.

Tabell 8.2 Offentligfinansiell effekt

Branschindelningen avser indelning enligt svensk näringsgrensindelning Prop. 2024/25:25 (SNI) på femsiffernivå.

Bedömningen är att i genomsnitt ca 3 800 företag per månad kan komma att få nedsatta arbetsgivaravgifter för sin andra anställda. Som framgår i avsnitt 8.2 pekar Skatteverkets statistik på att det är betydligt färre företag som har utnyttjat möjligheten till nedsättning för två anställda än vad som bedömdes när de tillfälliga reglerna infördes. Eftersom den tillfälliga utvidgningen gjordes i en ekonomisk miljö som präglades av pandemin görs dock bedömningen att fler företag kommer att utnyttja möjligheten med den föreslagna utvidgningen än utfallet för den tillfälliga utvidgningen indikerar.

Det finns ingen anledning att tro att egenskaperna hos de företag som bedöms få del av den föreslagna utvidgningen av nedsättningen skiljer sig åt i termer av bolagsform, branschtillhörighet och storlek jämfört med företag som fått nedsatta arbetsgivaravgifter 2023.

Skatteverket anser att det inte är tydligt i promemorian om fler företag kommer att vara berättigade till växa-stöd med förslaget. Eftersom det i statistiken från perioden då växa-stödet tillfälligt var utvidgat till att omfatta två anställda inte är möjligt att avgöra om ett företag fått nedsatta arbetsgivaravgifter för en eller två anställda finns det inget underlag som kan användas för att avgöra hur många ytterligare företag som kan komma att tillämpa regelverket när nedsättningen utvidgas. Det finns dock skäl att tro att företag som får växa-stöd för två anställda tidigare har fått växastöd för en anställd.

Företagens administrativa kostnader

Att anställa en person är förknippat med administrativa kostnader. Dessa utgörs både av initiala kostnader i form av nya administrativa rutiner och löpande kostnader när rutinerna utförs. Ansökan om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda sker via en extra ruta på arbetsgivardeklarationen. Vissa företag behöver också lämna in uppgifter till Skatteverket med anledning av att nedsättningen har utformats för att uppfylla kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse.

För att bedöma hur företagens administrativa kostnader påverkas av förslaget används den metod som Tillväxtverket rekommenderar (se Ekonomiska effekter av nya regler – Så beräknar du företagens kostnader). Kostnaden för att lämna uppgifter till Skatteverket i arbetsgivardeklarationen uppskattas till ca 23 kronor per uppgift, berört företag och månad. Beräkningen baseras på att det tar fem minuter att fylla i en uppgift på arbetsgivardeklarationen och att arbetet utförs av en person med 34 500 kronor i månadslön (avser en ekonomiassistent i privat sektor 2022). Förslaget innebär att den administrativa kostnaden för växaföretagen sammanlagt beräknas öka med ca 1,3 miljoner kronor per år. Beräkningen bygger på att 25 procent av företagen som får nedsättningen varje månad anställer två personer (jämfört med att tidigare inte haft någon anställd alls) och därmed behöver fylla i två nya uppgifter i arbetsgivardeklarationen. De resterande företagen antas anställa ytterligare en (1) person (jämfört med att tidigare haft 1 anställd).

41

Prop. 2024/25:25 Bedömningen av den administrativa kostnaden är gjord på en aggregerad nivå och syftar till att beskriva kostnaderna i genomsnitt mellan företag och över tid. För vissa företag är kostnaderna högre och för andra lägre. Kostnaderna kan också vara något högre initialt, men sjunka över tiden. Redan i dag är arbetsgivaravgifterna nedsatta för enmansföretag som anställer en första person och Skatteverket och andra myndigheter informerar därför redan nu löpande om detta. Därtill borde information om reglerna ingå i ekonomisk rådgivning till företag och vara inkluderad i deras lönesystem. Detta bidrar till att hålla nere de administrativa kostnaderna.

För företag vars först anställda är en person som uppfyller villkoren för vissa arbetsmarknadsstöd kan nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda påverka den totala subventionen för denne eftersom arbetsmarknadsstöd delvis eller helt baseras på faktiskt betalda arbetsgivaravgifter.

Konkurrensförhållanden m.m.

Förslaget att utvidga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställda innebär att växa-företag som anställer en andra person gynnas i förhållande till företag som redan har två anställda. Jämfört med i dag kan växa-företagen också få en större nedsättning av arbetsgivaravgifterna om de anställda har en lön som överstiger 25 000 kronor. För företag med liknande storlek men som inte omfattas av nedsättningen påverkar detta konkurrensförhållandena negativt. I synnerhet kan detta vara fallet för de allra minsta företagen. Som ESV skriver i sitt remissvar får t.ex. ett företag med två anställda växa-stöd, men inte företag med tre anställda.

Större företag har normalt sett lättare att hantera de risker som är förknippade med att anställa och förslaget kan därför förbättra konkurrensen mellan små och stora företag.

Alla branscher omfattas av de nya reglerna. Statistiken från Skatteverket visar därtill att nedsättningen i dag också förekommer i de flesta branscher. Den högsta sammanlagda nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ett företag som anställer två personer under 24 månader uppgår till ca 356 000 kronor. Detta är mer än den beloppsmässiga begränsningen för stöd av mindre betydelse som gäller för jordbrukssektorn (20 000 euro) och fiskeri- och vattenbrukssektorn (30 000 euro) och dessa sektorer kommer därför inte att kunna dra nytta av utvidgningen fullt ut. Trots detta bedöms påverkan på konkurrensförhållandena mellan branscher vara marginell. Med reglernas utformning spelar det inte heller någon roll om företagen bedrivs som aktiebolag, handelsbolag eller som enskild näringsverksamhet. Förslagets påverkan på konkurrensförhållandena i allmänhet bedöms sammantaget vara begränsad.

Reglerna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda riktar sig till små företag. Reglerna är därmed speciellt utformade för små företag.

Förslaget bedöms inte medföra andra kostnader för företagen, leda till behov av förändringar i företagens verksamhet eller påverka företagen i andra avseenden.

42

Några remissinstanser har synpunkter på analysen av sysselsättningseffekterna. Skatteverket framhåller att det finns en osäkerhet i effekterna med förslaget då det inte finns några studier som direkt undersöker växa-stödets effekter på sysselsättningen. Även IFAU konstaterar att det inte har gjorts någon systematisk utvärdering av hur växa-stödet använts. Tillväxtanalys bedömer att förslaget inte bidrar till att varaktigt höja sysselsättningen eller varaktigt minska arbetslösheten men konstaterar att förslaget skulle kunna ha vissa positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen om nedsättningen i högre grad riktades mot personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet saknar en diskussion om huruvida växa-stödet också ska fungera som ett stöd för personer som står längre från arbetsmarknaden.

Förslaget om att utvidga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda till att omfatta upp till två anställda innebär att ett företag som uppfyller regelverkets villkor får lägre kostnader. Nedsättningen gäller i som längst 24 månader. De lägre lönekostnaderna förväntas leda till en ökad efterfrågan på arbetskraft bland dessa företag. Det kan i sin tur på kort sikt leda till ökad sysselsättning och ett ökat antal arbetade timmar i ekonomin.

Det är svårt att bedöma både i vilken utsträckning företagens benägenhet att anställa ökar och storleken på sysselsättningseffekten. Tidigare utvärderingar av nedsättningar av socialavgifterna för vissa grupper i Sverige visade generellt sett på begränsade sysselsättningseffekter. Som IFAU och Skatteverket påpekar är föremålet för dessa utvärderingar dock inte växa-stödet utan andra typer av nedsatta arbetsgivaravgifter. Det bidrar, som Skatteverket framhåller, till att det finns osäkerheter i bedömningen av förslagets effekter. Utformningen av den föreslagna nedsättningen skiljer sig dock i flera avseenden från de utvärderade nedsättningarna. Den viktigaste skillnaden är att nedsättningen för den först anställda endast gäller vid nyanställning och inte vid befintliga anställningar, och därför är ett s.k. marginellt sysselsättningsstöd. Även om förslaget kan ge upphov till dödviktskostnader om nedsättningen ges för anställningar som ändå hade kommit till stånd torde den omständigheten att nedsättningen enbart omfattar nyanställningar innebära att åtgärden har högre kostnadseffektivitet än åtgärder som riktas mot alla anställda.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den första och andra anställda förväntas på kort sikt inte övervältras på de anställdas löner. Det gör att lönekostnaden för företagen minskar och efterfrågan på arbetskraft ökar. Växa-stödet riktar sig inte primärt till personer som står långt från arbetsmarknaden, men i den mån den ökade efterfrågan leder till ökade anställningar av sådana personer kan åtgärden bidra till varaktigt högre sysselsättning.

Sammantaget bedöms förslaget på lång sikt ha en svagt positiv effekt på sysselsättning.

43

utveckling och informationsinsatser beräknas till ca 2,7 miljoner kronor. Prop. 2024/25:25 Kostnaderna kan hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska

ramar.

Förslaget bedöms inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

8.8Förslagets förenlighet med EU-rätten

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt när växa-företag anställer lämnas som ett stöd av mindre betydelse enligt EU-rätten. Det innebär att förslaget inte behöver anmälas till och godkännas av kommissionen innan det kan träda i kraft.

8.9Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för den offentliga sektorn utöver de som beskrivits i avsnitt 8.2. Förslaget bedöms inte få några effekter för miljön.

8.10 Konsekvenser av förslaget att göra vissa anpassningar till EU:s regler om statligt stöd

Prop. 2024/25:25 uppgifter som företagen ska lämna om region och verksamhetsområde är därtill relativt oproblematiska att dels ta fram, dels offentliggöra. Detta förslag bedöms därför ha försumbar påverkan på företagens administrativa kostnader. Förslaget leder inte heller till någon märkbar påverkan för Skatteverkets verksamhet.

Den uppdatering av hänvisningar i vissa bestämmelser på skatteområdet som föreslås i propositionen bedöms inte ha några konsekvenser alls.

9Författningskommentar

9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

3 § Fastighetsskatten utgör a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende småhusenhet till den del det avser värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd,

taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet,

b) 0,4 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk,

e) 0,2 procent av:

taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.

För fastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag räknas in i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

46

Om fastighetsskatt och fastighetsavgift ska beräknas för skilda delar av Prop. 2024/25:25 fastigheten ska underlaget för beräkningen av fastighetsskatten utgöras av den del

av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket e föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

I paragrafen anges med vilken skattesats statlig fastighetsskatt påförs olika skattskyldiga fastigheter.

Hänvisningen i femte stycket ändras med anledning av att kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse trätt i kraft och ersatt den förordning som punkten i sin nuvarande lydelse hänvisar till.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

6 § Bestämmelser om särskilda avdrag från den allmänna löneavgiften finns i

–lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

–lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbets-givaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, och

–lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Bestämmelser om särskild beräkning av löneavgift finns i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för växa-företag.

Paragrafen, som är en upplysningsbestämmelse, innehåller hänvisningar till andra lagar med undantagsbestämmelser från lagen.

Ändringen i andra stycket innebär att uttrycket växa-företag ersätter det nuvarande uttrycket enmansföretag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

9.3Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

32 § Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse enligt

1.kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

47

Prop. 2024/25:25 2. kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

3.kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.

Med företag avses vid tillämpningen av denna paragraf detsamma som vid tillämpningen av de förordningar som anges i första stycket.

Av paragrafen framgår att den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse.

Hänvisningen i första stycket 1 ändras med anledning av att kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse trätt i kraft och ersatt den förordning som punkten i sin nuvarande lydelse hänvisar till.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

9.4Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

1 kap.

1 § I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter).

Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Bestämmelser om särskilda avdrag från socialavgifterna finns i

–lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

–lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, och

–lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Bestämmelser om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för växa-företag.

I paragrafen finns en beskrivning av lagens innehåll och hänvisningar till andra lagar.

Ändringen i femte stycket innebär att uttrycket växa-företag ersätter det nuvarande uttrycket enmansföretag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

48

9.5 Förslaget till lag om ändring i lagenProp. 2024/25:25 (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920)

om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

2 § Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ska betalas enligt

–2 kap. 27 § socialavgiftslagen (2000:980), eller

–5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för växaföretag.

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.

I paragrafen regleras bl.a. vad som utgör sådan avgiftspliktig ersättning som ska beaktas vid beräkning av det särskilda avdraget.

Ändringen i första stycket innebär att uttrycket växa-företag ersätter det nuvarande uttrycket enmansföretag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

9.6Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

26 kap.

19 f § Vid särskild beräkning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt enligt 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för växa-företag eller 5 § lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare ska utbetalaren lämna

1.uppgift om annat stöd som har beviljats utbetalaren under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i

– kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

– kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

– kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn,

2.uppgift om annat stöd som har beviljats utbetalaren under de tre senaste åren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens

Prop. 2024/25:25 artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, och

3.de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om särskild beräkning får göras.

I paragrafen finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet för utbetalare vid särskild beräkning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt enligt 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag och 5 § lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare.

Ändringarna innebär att hänvisningen till lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag anpassas till lagens nya författningsrubrik.

I andra punkten förs en ny bestämmelse in som innebär att utbetalarens uppgiftsskyldighet även gäller sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Uppgiftsskyldigheten avser stöd som har beviljats utbetalaren under de tre senaste åren, dvs. 36 månader räknat från den tidpunkt då arbetsgivardeklarationen lämnas in.

Bestämmelsen i andra punkten flyttas till den nya tredje punkten. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 6.1.

31 kap.

33 a § Den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och som är ett företag ska även lämna

1.uppgift om annat stöd som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i

– kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

– kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

– kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn,

2.uppgift om annat stöd som har beviljats företaget under de tre senaste åren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, och

3.de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion.

I paragrafen finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet för den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och som är ett företag.

I andra punkten förs en ny bestämmelse in som innebär att utbetalarens uppgiftsskyldighet även gäller sådant stöd av mindre betydelse som avses

i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023

50

om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska Prop. 2024/25:25 unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Uppgiftsskyldigheten

avser en period på tre år tillbaka, dvs. 36 månader räknat från den tidpunkt då inkomstdeklarationen lämnas in.

Bestämmelsen i den andra punkten flyttas till den nya tredje punkten. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

33 c § En person som avses i 67 kap. 35 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna

1.uppgift om annat stöd överstigande sammanlagt 150 000 kronor som har beviljats under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i

– kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

– kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

– kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn,

2.uppgift om annat stöd överstigande sammanlagt 150 000 kronor som har beviljats under de tre senaste åren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, och

3.de övriga uppgifter om sådant stöd som avses i 1 och 2 som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om uppgiftsskyldighet och är en följd av att regional skattereduktion lämnas som ett stöd av mindre betydelse (se 67 kap. 35 § första stycket inkomstskattelagen [1999:1229]).

I andra punkten förs en ny bestämmelse in som innebär att uppgiftsskyldigheten även gäller sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Uppgiftsskyldigheten avser en period på tre år tillbaka, dvs. 36 månader räknat från den tidpunkt då inkomstdeklarationen lämnas in.

Bestämmelsen i nuvarande andra punkten flyttas till den nya tredje punkten.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

37 kap.

13 § Skatteverket får förelägga den som har lämnat uppgift om utnyttjande av sådan personaloption som avses i 11 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) att lämna uppgift om

1.regionen, vilken anges på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS), och

51

villkoren för ett växa-företag enligt 4 § första stycket 1 a, 2 a eller 3 a Prop. 2024/25:25 enligt första punkten, eller ha högst en arbetstagare, dvs. uppfylla villkoren

för ett växa-företag enligt 4 § första stycket 1 b, 2 b eller 3 b enligt andra punkten. Andra punkten är inte tillämplig om arbetsgivaren under perioden har en arbetstagare som slutar sin anställning. Detta gäller även om den som slutar sin anställning omedelbart ersätts av någon annan. Arbetsgivaren kan även komma i åtnjutande av den särskilda beräkningen enligt lagen om villkoren som följer av tredje punkten är uppfyllda. Här regleras situationen att arbetsgivaren vid inledningen av kvalificeringsperioden inte har några arbetstagare alls men under denna period anställer en arbetstagare. För att punkten ska vara tillämplig krävs således att arbetsgivaren under hela kvalificeringsperioden uppfyller villkoren för ett växa-företag, först enligt 4 § första stycket 1 a, 2 a eller 3 a och därefter enligt 4 § första stycket 1 b, 2 b eller 3 b. När arbetsgivaren under kvalificeringsperioden har anställt en person ska det vara samma person som gör att arbetsgivaren uppfyller 4 § första stycket 1 b, 2 b eller 3 b i slutet av denna period. I likhet med vad som gäller för andra punkten är tredje punkten inte tillämplig om arbetsgivaren under kvalificeringsperioden anställer en person och under denna period ersätter denne med en annan person.

Följande exempel illustrerar tillämpningen av de tre punkterna. Om en arbetsgivare t.ex. inte har några anställda under perioden 1 januari 2024– 31 december 2024 och anställer sin första arbetstagare den 1 januari 2025 ska rätten till nedsättning prövas enligt första punkten. Om en arbetsgivare har en arbetstagare under samma period och anställer ytterligare en arbetstagare den 1 januari 2025 ska rätten till nedsättning för den andra anställda prövas enligt andra punkten. Saknar en arbetsgivare anställda under exempelvis perioden 1 januari–31 maj 2024 och anställer en person den 1 juni 2024 och därefter ytterligare en person den 1 januari 2025 ska rätten till nedsättning för den andra anställda prövas enligt tredje punkten. Om det i stället antas att arbetsgivaren i det senaste exemplet anställer den första personen den 1 januari 2025 och den andra personen den 1 februari 2025 gäller följande. I förhållande till den första personen löper kvalificeringsperioden från den 1 januari 2024 fram till anställningen den 1 januari 2025 och arbetsgivaren måste under denna period uppfylla villkoren enligt första punkten. I förhållande till den andra personen löper kvalificeringsperioden från den 1 januari 2024 fram till anställningen den 1 februari 2025 och arbetsgivaren måste under denna period uppfylla villkoren enligt tredje punkten.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 5.3.

4 § Med ett växa-företag avses i denna lag

1. en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet och som

a)inte är skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättning till arbetstagare enligt socialavgiftslagen (2000:980) eller löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

b)har en sådan skyldighet som avses i a men som gäller ersättning till högst en arbetstagare,

2. ett aktiebolag som bedriver rörelse och som

a)inte är skyldigt att betala arbetsgivaravgifter på ersättning till arbetstagare enligt socialavgiftslagen eller löneskatt enligt lagen om särskild löneskatt på

avsedd. Tredje stycket innebär att även ett aktiebolag som är skyldigt att betala avgifter eller löneskatt på grund av ersättning till två anställda i vissa fall kan vara ett växa-företag. Det förutsätter att en av de anställda också är delägare i bolaget eller närstående till delägaren. Ersättning till en sådan person ska inte beaktas vid bedömningen av om aktiebolaget uppfyller villkoren för ett växa-företag enligt första stycket 2 a och b. Ett aktiebolag som har en skyldighet att betala avgifter eller skatt på grund av ersättning till tre eller fler arbetstagare kan aldrig vara ett växa-företag eftersom förevarande stycke bara kan tillämpas på ersättning till endast en person som är delägare i ett aktiebolag eller närstående till delägaren.

54

Undantaget i tredje stycket gäller på motsvarande vis för företag som Prop. 2024/25:25 bedriver verksamhet utomlands. Det innebär att ersättning som i den

utländska verksamheten getts ut till endast en person som äger andelar i ett aktiebolag eller motsvarande utländsk juridisk person eller är närstående till en sådan person inte ska beaktas vid bedömningen av om bolaget uppfyller villkoren för ett växa-företag enligt andra stycket.

Fjärde stycket motsvarar delvis nuvarande tredje stycket. Ändringen innebär att uttrycket växa-företag ersätter det nuvarande uttrycket enmansföretag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1, 5.3 och 5.4.

5 § På ersättning som utges till en anställd som får avgiftspliktig ersättning i ett växa-företag ska under längst 24 kalendermånader i följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen (2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §.

Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen till den anställde uppgår till högst 35 000 kronor per kalendermånad.

Paragrafen reglerar innebörden av den särskilda beräkningen av arbetsgivaravgifterna.

Ändringarna i första stycket innebär att bestämmelsen tillämpas på ersättning som utges till en anställd som får avgiftspliktig ersättning i ett växa-företag, i stället för som hittills på ersättning som utges till den anställde som först får avgiftspliktig ersättning i ett enmansföretag.

Om en arbetsgivare som har rätt till nedsättning för två personer anställer flera än två och de första ersättningarna ges ut samma dag, kan nedsättningen endast utnyttjas för två av dessa nyanställda. De två personer som arbetsgivaren har bedömt som de två första anställda ska även kommande månader anses som första och andra anställd. Nedsättningen kan inte tillämpas på ersättningar till personer som anställs utöver dessa två eftersom företaget vid dessa anställningar inte uppfyller villkoren i 4 § för ett växa-företag.

Ändringen i andra stycket innebär att beloppsgränsen för den särskilda beräkningen höjs från 25 000 kronor till 35 000 kronor. Det innebär att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna endast får användas på den del av löneunderlaget som inte överstiger 35 000 kronor per kalendermånad.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1, 5.2 och 5.3.

6 § Bestämmelserna i 5 § gäller inte

1.växa-företag enligt 4 § 1 om anställningen avser en person som under kalenderåret eller något av de tre föregående kalenderåren är eller har varit anställd

ien annan näringsverksamhet som, direkt eller indirekt, bedrivs eller har bedrivits av samma arbetsgivare eller någon närstående till arbetsgivaren, eller

2.växa-företag enligt 4 § 2 och 3

a)om anställningen avser en person som under kalenderåret eller något av de tre föregående kalenderåren är eller har varit anställd i en annan näringsverksamhet som, direkt eller indirekt, bedrivs eller har bedrivits av samma arbetsgivare eller någon närstående till en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger del i växaföretaget, eller

b)om anställningen avser en person som under kalenderåret eller något av de tre föregående kalenderåren är delägare eller företagsledare i växa-företaget enligt

Prop. 2024/25:25 Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller om arbetsgivaren redan har utgett ersättning som blivit föremål för särskild beräkning enligt denna lag, eller enligt lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare, i en annan näringsverksamhet.

Paragrafens första stycke begränsar personkretsen som omfattas av bestämmelserna i 5 §. Ändringen i första stycket innebär att det nya uttrycket växa-företag ersätter det nuvarande uttrycket enmansföretag.

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelserna om särskild beräkning inte är tillämpliga om arbetsgivaren redan har utgett ersättning som blivit föremål för särskild beräkning, enligt denna lag eller enligt lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare, i en annan näringsverksamhet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 5.3.

9 § Särskild beräkning enligt 5 § får göras bara om beräkningen uppfyller villkoren för att utgöra stöd av mindre betydelse enligt

1.kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

2.kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

3.kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.

Av paragrafen framgår att nedsättningen lämnas som ett stöd av mindre betydelse.

Hänvisningen i första punkten ändras med anledning av att kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse trätt i kraft och ersatt den förordning som punkten i nuvarande lydelse hänvisar till.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2.Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

3.För arbetsgivare som har anställt en person i näringsverksamheten före den

1maj 2024 gäller dock lagen i den äldre lydelsen för ersättning som utges till den personen.

anställningar som skett efter den 30 april 2024 tillämpas dock både Prop. 2024/25:25 utvidgningen från en till två anställda och den höjda beloppsgränsen för

vilken ersättning som omfattas av stödet. Som framgår av första punkten gäller det sistnämnda för ersättningar som getts ut efter den 1 januari 2025.

Följande exempel illustrerar tillämpningen av första och andra punkten. En arbetsgivare anställer en första person den 1 mars 2024 och en andra person den 1 juli 2024. Eftersom anställningen av den första personen skett före den 1 maj 2024 gäller lagen i sin tidigare lydelse för denna person. På ersättning som efter den 31 december 2024 ges ut till nämnda person ska därmed beloppsgränsen på 25 000 kronor tillämpas. På ersättning som efter den 31 december 2024 ges ut till den andra personen som anställts ska däremot bestämmelserna i sin nya lydelse, och därmed den nya högre beloppsgränsen på 35 000 kronor, tillämpas. Arbetsgivarens rätt till nedsättning för den andra personen gäller från det att de nya reglerna träder i kraft, dvs. den 1 januari 2025, och som längst i 24 kalendermånader i följd.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

57

Prop. 2024/25:25

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

6 §1

Bestämmelser om särskilda avdrag från den allmänna löneavgiften finns

i

–lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

–lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, och

–lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Prop. 2024/25:25

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

1kap. 1 §1

I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter).

Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Bestämmelser om särskilda avdrag från socialavgifterna finns i

–lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

–lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, och

–lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Prop. 2024/25:25

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 26 kap. 19 f § och 31 kap. 33 a och 33 c §§ ska ha följande

lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 37 kap. 13 §, och närmast före 37 kap. 13 § en ny rubrik av följande lydelse.

26kap. 19 f §1

1.uppgift om annat stöd som har beviljats utbetalaren under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i

– kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

– kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

2.uppgift om annat stöd som har beviljats utbetalaren under de tre senaste åren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-09-24

Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Kerstin Calissendorff samt justitierådet Johan Danelius

Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda

Enligt en lagrådsremiss den 5 september 2024 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

2.lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

3.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

4.lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

5.lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

6.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

7.lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Sanja Moraca Roos och departementssekreteraren Peter Nowén Wirkkala.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

74

Prop. 2024/25:25

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 2024

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Carlson, Rosencrantz, Dousa

Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar proposition Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda

75