HC0325: Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda

Regeringens proposition 2024/25:25

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 oktober 2024

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan 2017 kan vissa s.k. enmansföretag få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget (s.k. växa-stöd). I propositionen föreslås dels att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utvidgas till att omfatta upp till två anställda, dels att beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjs till 35 000 kronor per månad.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utgör ett stöd av mindre betydelse enligt EU:s regler om statligt stöd. Den 1 januari 2024 trädde en ny EU-förordning om stöd av mindre betydelse i kraft. I propositionen föreslås vissa lagändringar som behövs för att anpassa svensk skattelagstiftning till den nya förordningen.

I propositionen föreslås även en möjlighet för Skatteverket att förelägga företag att komma in med vissa uppgifter som behövs för transparensredovisningen enligt statsstödsgodkännandet från kommissionen för det statliga stödet i form av lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna av bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna föreslås tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 december 2024. Utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna till upp till två anställda föreslås tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024.

1

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

4

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska ha följande lydelse.

3 §1

Fastighetsskatten utgör a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende småhusenhet till den del det avser värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd,

taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet,

b) 0,4 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk,

e) 0,2 procent av:

taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

6

Prop. 2024/25:25

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

6 §1

Bestämmelser om särskilda avdrag från den allmänna löneavgiften finns

i

–lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

–lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, och

–lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Prop. 2024/25:25

2.4Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

1kap. 1 §1

I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter).

Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Bestämmelser om särskilda avdrag från socialavgifterna finns i

–lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

–lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, och

–lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Prop. 2024/25:25

2.6Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 26 kap. 19 f § och 31 kap. 33 a och 33 c §§ ska ha följande

lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 37 kap. 13 §, och närmast före 37 kap. 13 § en ny rubrik av följande lydelse.

26kap. 19 f §1

1.uppgift om annat stöd som har beviljats utbetalaren under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i

– kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

– kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

2.uppgift om annat stöd som har beviljats utbetalaren under de tre senaste åren och som anses vara sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

14

Inom Finansdepartementet har promemorian Förslag om utvidgat växastöd – nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2024/01004).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 5 september 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

4Bakgrund och gällande rätt

4.1Nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda

Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (växastöd). Reglerna innebar att enskilda näringsidkare som inte hade haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställde en person efter den 31 mars 2016, bara skulle betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behövde alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna gällde till den del ersättningen inte översteg 25 000 kronor per månad. Anställningen skulle omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Nedsättning gavs enbart för den först anställda en gång. Om anställningen upphörde och en ny person senare anställdes kunde nedsättning alltså inte fås för den personen. Reglerna var avsedda att gälla t.o.m. den 31 december 2021 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.6).

Den 1 januari 2018 utökades växa-stödet till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. De nya reglerna omfattade anställningar som påbörjades tidigast den 1 april 2017 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). För att underlätta för fler enmansföretagare att våga ta steget att anställa en första person förlängdes den längsta tid som sådana företag hade rätt till nedsättning från 12 till 24 kalendermånader i följd. Denna förlängning tillämpades på anställningar som hade påbörjades efter den 28 februari 2018 (prop. 2018/19:99 s. 52 f.). Den 1 januari 2021 gjordes bestämmelserna om växa-stödet permanenta (prop. 2020/21:14 s. 15 f.).

19

18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget Prop. 2024/25:25 om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Av

den nya förordningen framgår att det totala stödbeloppet inte får överstiga takbeloppet under en period av tre år, se artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) 2023/2831. Det framgår vidare att treårsperioden bör ses över löpande och för varje nytt stöd av mindre betydelse måste hänsyn tas till det totala stöd av sådant slag som beviljats under de senaste tre åren, se skäl 11 i kommissionens förordning (EU) 2023/2831. Detta innebär att perioden som ska beaktas enligt den nu gällande förordningen är tre år tillbaka räknat från den tidpunkt då ett stöd av mindre betydelse beviljas.

För vissa sektorer gäller lägre individuella tak. För jordbrukssektorn gäller som huvudregel att det totala stödet av mindre betydelse inte får överstiga 20 000 euro under en period av tre beskattningsår, se artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, i lydelse enligt förordning (EU) 2019/316. På motsvarande sätt får det totala stödet av mindre betydelse som huvudregel inte överstiga 30 000 euro inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, se artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, i lydelse enligt förordning (EU) 2023/2391.

Utöver de individuella taken för stöd av mindre betydelse finns även nationella tak att beakta. De nationella taken anger det ackumulerade stöd av mindre betydelse som under en period om tre beskattningsår får beviljas företag verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter samt av fiskeri- och vattenbruksprodukter. För Sveriges del är det enligt huvudregeln 79 184 750 euro för företag i jordbrukssektorn. För företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn gäller i stället ett tak på 7 544 000 euro.

Den nya förordningen innehåller även förändrade bestämmelser om övervakning och rapportering. Bland annat ska medlemsstaterna från och med den 1 januari 2026 se till att information om beviljat stöd av mindre betydelse registreras i ett centralt register på nationell nivå eller unionsnivå.

4.2.3Uppgifter om offentliggörande avseende lämnade stöd i form av lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

Reglerna om lättnader i beskattning av personaloptioner i 11 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) utgör ett statligt stöd och omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget. Stödet infördes år 2018 för att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner (se prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan

m.m.avsnitt 6.6). Stödet utvidgades 2022 (se prop. 2021/22:25). Stödet anmäldes till kommissionen för godkännande den 21 december 2016 och godkändes av kommissionen den 26 juni 2017 i statsstödsärende SA.47144. Stödet har därefter ersatts av ett nytt godkännande av kommis-

21

Författningstekniska frågorProp. 2024/25:25

Skatteverket anser att ett sätt att förtydliga växa-stödet skulle vara om det tydligare framgår av lagtexten att reglerna gäller för upp till två anställda och att det finns ett krav om att den först anställda är fortsatt anställd. Skatteverket anser också att det bör övervägas om det går att göra förtydliganden i förslaget till ändring av 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag, då definitionen av ett växaföretag i 4 § samma lag förutsätter att företaget inte har betalat ut avgiftspliktig ersättning till mer än en arbetstagare.

De författningsändringar som nu föreslås i dessa delar är likalydande med de tillfälliga bestämmelser om utvidgning av växa-stödet som gällde under perioden 1 juli 2021–31 december 2022 enligt lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare. Regeringen har dock förståelse för Skatteverkets synpunkter och även om frågorna inte ryms inom ramen för det aktuella lagstiftningsärendet är detta något som kan övervägas vid en eventuell framtida översyn av hela regelverket.

Skatteverket har också lämnat synpunkter på vissa bestämmelser där det inte föreslås någon ändring i sak i promemorian. Även dessa frågor faller utanför det aktuella lagstiftningsärendet, men kan bli föremål för överväganden vid en eventuell framtida översyn.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 3–6 §§ lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

5.2 Beloppsgränsen för vilken ersättning som omfattas höjs

Regeringens förslag: Beloppsgränsen för vilken ersättning som omfattas av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna höjs till 35 000 kronor per kalendermånad.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat

sig tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Ekobrottsmyndigheten, FAR, Företagarna, Konkurrensverket, LRF, NSD, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, Polismyndigheten, Skatteverket, Småföretagarnas Riksförbund, Statens jordbruksverk, Svenska taxiförbundet och Tillväxtverket. IFAU anser att det inte i sig är orimligt att höja beloppsgränsen men att regeringen bör överväga att koppla beloppsgränsen till inkomstbasbeloppet. Även Företagarna anser att beloppsgränsen bör indexeras och hade därtill velat se en höjning till åtminstone 40 000 kronor. Tillväxtanalys anser att det är rimligt att beloppsgränsen höjs för att kompensera för de löne- och prisökningar som skett sedan stödet infördes och de ökningar som kan förväntas ske under de kommande åren. LO framhåller att om växa-stödet, trots dess brister, finns kvar och utvidgas är det rimligt att beloppsgränsen höjs enligt förslaget. Enligt LO har höjningen av beloppsgränsen potential att minska

25

Prop. 2024/25:25 den starka koncentration mot lågavlönade arbeten som tycks finnas inom ramen för reformen.

Arbetsförmedlingen, ESV och TCO avstyrker förslaget. Enligt Arbetsförmedlingen innebär en höjning av beloppsgränsen att dödviktskostnaderna för växa-stödet ökar och att det blir mindre kostnadseffektivt. Konjunkturinstitutet anser att den höjda beloppsgränsen behöver motiveras tydligare. Skatteverket efterfrågar resonemang om varför ökningen av den totala lönesumman i hela ekonomin mellan 2017 och 2025 är en lämplig beräkningsmetod.

Skälen för regeringens förslag: Av skäl som redogjorts för i avsnitt 5.1 finns anledning att förstärka växa-stödet för att på så vis underlätta för mindre företag att anställa. Genom att höja beloppsgränsen för vilken ersättning som omfattas av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna blir växa-stödet mer attraktivt för företag som vill anställa någon med en lön som överstiger 25 000 kronor per månad. Därmed kan fler arbetsgivare förväntas ta steget att anställa.

Beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen är därtill satt i ett fast belopp som bestämdes i 2017 års ekonomiska miljö. Liksom Tillväxtanalys anser regeringen att beloppsgränsen bör höjas för att kompensera för de löne- och prisökningar som skett sedan införandet. En höjning av beloppsgränsen från 25 000 kronor till 35 000 kronor motsvarar ungefär den sammanlagda ökningen av lönesumman i hela ekonomin under åren 2017–2025. Eftersom växa-stödet inte är begränsat till vissa branscher eller grupper på arbetsmarknaden är det en rimlig utgångspunkt att utgå från hur lönesumman utvecklats i hela ekonomin. Arbetsförmedlingen anser att höjningen av beloppsgränsen gör stödet mindre kostnadseffektivt. För att växa-stödet ska vara en effektiv åtgärd är det enligt regeringen dock centralt att villkoren för nedsättningen är sådana att de utgör tillräckliga incitament för företag att anställa. Därför bör beloppsgränsen höjas för att bättre avspegla rådande ekonomiska förutsättningar.

IFAU och Företagarna har föreslagit att beloppsgränsen ska indexeras. Regeringen anser dock att beloppsgränsen, av enkelhetsskäl, bör anges med ett fast belopp i lagtexten.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 5 § lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

Prop. 2024/25:25 endast en anställd som också är delägare och handelsbolag utan anställda och med högst två delägare.

Förslaget om utvidgat växa-stöd är avsett att träffa företag som antingen inte har några anställda eller högst en anställd. Uttrycket enmansföretag är därmed inte helt korrekt vid en utvidgning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda till att omfatta upp till två anställda. Det behöver därför införas ett uttryck för företag som ska omfattas av det utvidgade stödet. I promemorian föreslås att dessa företag ska kallas för växa-företag. Detta uttryck har tidigare använts vid den tillfälliga utvidgningen av nedsättningen som gällde för anställningar som påbörjades under perioden 1 juli 2021–31 december 2022.

I promemorian föreslås vidare att växa-stödet ska slopas för enskilda näringsidkare och att dessa därför inte ska anses utgöra växa-företag. Som skäl för förslaget anges att nedsättningen riskerar att skapa incitament att anställa i en företagsform som är mer riskfylld, och mindre lämplig, för företagaren. Ett flertal remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen, ESV, Företagarna, IFAU, LRF NSD, Statens jordbruksverk och TCO, riktar kritik mot förslaget, bl.a. på grund av det minskar neutraliteten mellan olika företagsformer och då enskild näringsverksamhet av olika skäl är en vanlig företagsform inom vissa sektorer. Regeringen, som instämmer i många av synpunkterna, anser att övervägande skäl talar för att enskilda näringsidkare även fortsättningsvis ska omfattas av växastödet.

Med växa-företag bör därför avses enskilda näringsidkare som bedriver verksamhet utan anställda, aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. Dessa verksamhetsformer bör även anses vara växa-företag om de har högst en anställd.

Skatteverket har anfört att benämningen växa-företag används i lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare, men där med en delvis annan definition. Som framgår ovan föreslås dock i denna proposition att även enskilda näringsidkare ska anses utgöra växaföretag. Därigenom kommer definitionen av växa-företag i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag och i lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare i huvudsak vara likalydande.

NSD och Småföretagarnas riksförbund anser att även gemensamt bedriven verksamhet i form av ett enkelt bolag bör omfattas av reglerna om växa-stöd. Skatteverket vill se en översyn av beloppsgränsen för sådana ersättningar till en och samma person som ska bortses från vid bedömningen av om ett företag har utbetalat avgiftspliktig ersättning. Dessa frågor faller dock utanför det aktuella lagstiftningsärendet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 3–6 §§ lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag och av rubriken till denna lag. Förslaget medför även ändringar i 6 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 1 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980), 2 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän

28

löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) samt 26 kap. 19 f § skatte- Prop. 2024/25:25 förfarandelagen (2011:1244).

5.4Krav på anställningen och verksamhetens omfattning i växa-företag

Regeringens förslag: Ett växa-företag ska anses bedriva verksamhet utan anställda om avgiftspliktig ersättning inte har getts ut sedan den 1 januari 2024, eller sedan verksamheten påbörjades, och fram till dess att anställningen påbörjas. Ett växa-företag ska anses bedriva verksamhet med högst en anställd om avgiftspliktig ersättning har getts ut till högst en anställd sedan den 1 januari 2024, eller sedan verksamheten påbörjades, och till dess att den andra anställningen påbörjas.

Ett växa-företag ska även anses bedriva verksamhet med högst en anställd om företaget den 1 januari 2024 inte hade några anställda för vilka ersättning getts ut men därefter anställer en första person som är fortsatt anställd när en andra person påbörjar sin anställning.

Utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifter ska gälla anställningar som påbörjats efter den 30 april 2024.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket anför att en fast bedömningstidpunkt

innebär att det blir olika långa kvalificeringsperioder för företag beroende på när växa-stödet används och att Skatteverkets utredningar skulle underlättas om det i stället infördes en rullande kvalificeringsperiod, exempelvis att man efter en viss period övergår till en kvalificeringsperiod som omfattar beskattningsåret och ett bestämt antal år bakåt i tiden. Skatteverket efterfrågar vidare ett klargörande av om det ska vara möjligt för t.ex. ett nystartat företag att kvalificera sig för växa-stöd, om växa-stöd tidigare (dvs. före den 1 januari 2024) använts av arbetsgivaren i en annan verksamhet.

Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Avsikten med den föreslagna utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda är att underlätta för företag som inte har någon anställd att anställa en ny person eller två nya personer och för företag som redan har en anställd att anställa ytterligare en person. Företag som kan komma i fråga för utvidgningen benämns växa-företag.

För att i möjligaste mån underlätta tolkningen av vad som avses med ett växa-företag som bedriver verksamhet utan anställda eller med högst en anställd bör reglerna kopplas till en omständighet som är relativt enkel att konstatera. Ett någorlunda enkelt och effektivt sätt kan vara att använda sig av en kvalificeringsperiod i likhet med det som gäller enligt de befintliga reglerna om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda. En sådan period bör inledas innan förslaget blev känt. På så sätt undviks risken för att arbetsgivare säger upp anställda för att kunna kvalificera sig för den utvidgade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Kvalificeringsperioden bör därför ta sin början den 1 januari 2024.

29

företag anställer sin första arbetstagare t.ex. den 1 januari 2025 löper Prop. 2024/25:25 kvalificeringsperioden från den 1 januari 2024 till denna dag. Om denna

första arbetstagare fortfarande är anställd när en andra arbetstagare anställs t.ex. den 1 juli 2025 uppfyller företaget villkoren för ett växa-företag. Om den först anställda arbetstagaren har slutat innan den 1 juli 2025 kan företaget inte få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den andra anställda arbetstagaren eftersom företaget vid tidpunkten för anställningen inte är ett växa-företag.

Som framgår av avsnitt 7 föreslås de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 2025. För att förslaget inte ska ha en återhållande verkan på nyanställningar i växa-företag i avvaktan på att reglerna träder i kraft bör dessa få tillämpas även på ersättning till personer som anställts mellan den

1 maj 2024 och ikraftträdandedagen. Det ska dock noteras att ändringarna tillämpas på ersättningar som getts ut efter den 1 januari 2025 och att företag därmed kan ta del av det utvidgade växa-stödet först efter detta datum.

Skatteverket efterfrågar ett klargörande av om det ska vara möjligt för ett nystartat företag att kvalificera sig för växa-stöd, om arbetsgivaren erhållit växa-stöd i en annan verksamhet före den 1 januari 2024. Enligt förslaget till ändring av 6 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag har arbetsgivaren inte rätt till nedsättning om denne redan har utgett ersättning som blivit föremål för särskild beräkning enligt nämnda lag eller enligt lagen (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare, i en annan näringsverksamhet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 4 § lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.

5.5Krav på att nedsättningen uppfyller villkoren för stöd av mindre betydelse

Regeringens bedömning: Nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt när växa-företag anställer en person bör, på samma sätt som gäller i dag för enmansföretag, bara få göras om nedsättningen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna

del.

Skälen för regeringens bedömning: Nedsättningen av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt när växa-företag anställer lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Det innebär att nedsättning, på samma sätt som gäller i dag för enmansföretag, bara får göras om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda (se avsnitt 4.2.2).

31

Prop. 2024/25:25 Den individuella beloppsmässiga begränsning som gäller för sådana stöd är 300 000 euro per företag under en period om tre år (se vidare avsnitt 6.1).

För företag inom jordbruks- eller fiskerisektorn gäller andra tillåtna stödnivåer (20 000 euro för jordbrukssektorn och 30 000 euro för fiskeri- och vattenbrukssektorn). Den högsta sammanlagda nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ett företag som anställer två personer under 24 månader uppgår till ca 356 000 kronor. Det innebär att företag inom jordbrukssektorn och fiskeri- och vattenbrukssektorn kan komma att överskrida de beloppsmässiga begränsningarna. Det betyder att dessa sektorer inte kommer att kunna dra nytta av utvidgningen av växa-stödet fullt ut.

Med hänsyn till befintliga ekonomiska bidrag som lämnas som stöd av mindre betydelse inom jordbruks- och fiskerisektorerna i Sverige bedöms nedsättningen rymmas inom de nationella taken för jordbruks- och fiskerisektorerna.

Det åligger stödgivande myndigheter att med ledning av uppgifter från stödmottagande företag kontrollera att det högsta beloppet för stöd av mindre betydelse inte överskrids. Ett företag ska således innan ett stöd av mindre betydelse beviljas lämna uppgift om andra stöd av mindre betydelse som det fått under de senaste tre åren. Förslaget om utvidgning förutsätter därför att den avgiftsskyldige lämnar sådana uppgifter för att Skatteverket ska kunna avgöra om nedsättning kan ges.

6Vissa anpassningar till EU:s regler om statligt stöd

6.1Bestämmelser på skatteområdet anpassas till det uppdaterade regelverket om stöd av mindre betydelse

Regeringens förslag: Skyldigheten för den som begär växa-stöd att lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som denne beviljats ska utvidgas till att också omfatta sådant stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Skyldighet ska avse sådant stöd som beviljats enligt förordningen under de tre senaste åren. Uppgiftsskyldigheten för den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och är ett företag och för fysiska personer som har rätt till regional skattereduktion och som har företag ska utvidgas på motsvarande vis.

Hänvisningar i skattelagstiftningen till kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse ska ändras så att hänvisning i

32

Prop. 2024/25:25 Vidare innebär den nya förordningen ökade krav på medlemsstaterna när det gäller övervakning och rapportering. Medlemsstaterna ska bl.a. se till att information om beviljat stöd av mindre betydelse från och med den 1 januari 2026 registreras i ett centralt register på nationell nivå eller unionsnivå. Detta kan komma att medföra behov av ytterligare anpassningar av svensk lagstiftning. Statskontoret har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur regeringen bör utforma en samlad myndighetsfunktion för elva uppgifter som rör statens arbete med vägledning, rapportering, kvalitetssäkring och registerföring av statsstöd, samt att möjliggöra kommissionens tillsyn av reglerna. Den 22 mars 2024 publicerade Statskontoret sin rapport Bättre stöd för statsstöd – Förslag till en samlad myndighetsfunktion för statens arbete med vägledning, rapportering, kvalitetssäkring och registerföring av statsstöd (dnr 2024:6). Statskontorets förslag bereds nu i Regeringskansliet och frågan om det centrala registret för stöd av mindre betydelse behandlas därför inte i denna proposition.