HC03188: Ett grundavdrag i riskskatten

Regeringens proposition 2024/25:188

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 juni 2025

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett grundavdrag införs i lagen om riskskatt för kreditinstitut. Förslaget innebär att ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut ska göra ett grundavdrag från beskattningsunderlaget för riskskatt. Grundavdraget ska beloppsmässigt motsvara det gränsvärde för skattskyldighet som gäller för det aktuella beskattningsåret. Om ett kreditinstitut ingår i en koncern med flera kreditinstitut ska ett grundavdrag fördelas på de ingående kreditinstituten efter deras andel av koncernens sammanlagda beskattningsunderlag vid årets ingång.

För att inte motverka riskskattens syfte bör förslaget vara offentligfinansiellt neutralt. I propositionen föreslås därför även att skattesatsen för riskskatt ska höjas från 0,06 till 0,07 procent av beskattningsunderlaget vid årets ingång.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

1

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut.

3

Prop. 2024/25:188 det andra kreditinstitutet bedriver i Sverige. Beskattningsunderlaget ska även minskas med vissa efterställda skulder enligt lagen (2015:1016) om resolution (7 §).

Prop. 2024/25:188 eller kortare än tolv månader. För att ett kreditinstitut i den beskrivna situationen inte ska få samma grundavdrag oberoende av om beskattningsunderlaget ska minskas eller ökas i förhållande till beskattningsårets längd bör det i lagtexten förtydligas att justeringen ska göras efter att beskattningsunderlaget minskats med grundavdraget.

Några remissinstanser föreslår alternativa sätt att beräkna beskattningsunderlaget för riskskatt. Finansbolagens förening, Riksgälden och Riksbanken anser att förslaget bör justeras så att beräkningen grundas på ett genomsnitt av flera mätpunkter. Att utgå från en enda tidpunkt vid årets ingång medför enligt remissinstanserna en störning på räntemarknadens funktionssätt eftersom kreditinstituten inför beräkningsdagen tenderar att minska sin skuldsättning för att erhålla ett lägre beskattningsunderlag. Riksgälden bedömer även att grundavdraget kan förstärka denna störning eftersom de allra största kreditinstituten, som får betala mer skatt, får starkare incitament att minska skuldsättningen inför årsskiften. Även andra remissinstanser, däribland Kommuninvest och Länsförsäkringsbolagens förening, föreslår alternativa utformningar av riskskatten. Kommuninvests uppfattning är att undantag från tillämpningen av lagen ska göras för kooperativa föreningar eller för kreditmarknadsföretag. Länsförsäkringsbolagens Förening anser att ytterligare åtgärder krävs för att mindre, kundägda bolag som organiserat sig i en koncern inte ska drabbas oproportionellt av riskskatten. Föreningen anser även att skatten borde utformas för att bättre ta hänsyn till risk samt hänvisar till riksdagens tillkännagivande att utreda ett undantag för lokalt förankrad bankverksamhet (bet. 2021/22:SkU11, rskr. 2021/22:101). Regeringen konstaterar att de alternativa utformningar av skatten som föreslås av remissinstanserna i fråga om beräkningen av beskattningsunderlaget och skattskyldighetens omfattning faller utanför det aktuella lagstiftningsärendet.

Några alternativa lösningar för att eliminera tröskeleffekten bedöms inte finnas. NSD noterar att en likvärdig beskattning av alla kreditinstitut och en sänkt skattesats också skulle undvika de tröskeleffekter som motiverar det nu föreslagna grundavdraget. En sådan ändring skulle dock strida mot syftet med riskskatten, att beskatta kreditinstitut som i kraft av sin storlek riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället i händelse av en finansiell kris. Ett svenskt kreditinstitut, eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige, bör från beskattningsunderlaget således göra ett grundavdrag som motsvarar det gränsvärde för skattskyldighet som gäller för det aktuella beskattningsåret. Om flera kreditinstitut ingår i en koncern ska ett grundavdrag fördelas på de ingående kreditinstituten i proportion till deras andel av koncernens sammanlagda beskattningsunderlag.

ESV, NSD och Regelrådet har synpunkter på konsekvensanalysen. Dessa synpunkter bemöts i avsnitt 8.

Lagförslag

Förslaget medför ändring av 8 § och införandet av 7 a § lagen om riskskatt för kreditinstitut.

8

Regeringens förslag: Skattesatsen för riskskatt för kreditinstitut höjs från 0,06 procent till 0,07 procent av beskattningsunderlaget vid årets ingång, efter grundavdrag och eventuella justeringar i förhållande till beskattningsårets längd.

Promemorians förslag: överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian framgår inte att skatt ska betalas på beskattningsunderlaget efter grundavdrag och eventuella justeringar i förhållande till beskattningsårets längd.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Syftet med riskskatten är att stärka de offentliga finanserna för att därigenom skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader för samhället som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig. Genom att den offentliga skuldsättningen kan hållas på en låg nivå skapas ett bättre utgångsläge för Sverige att möta utmaningar och genomföra nödvändiga åtgärder i händelse av en finansiell kris (prop. 2021/22:26 s. 30). För att syftet med riskskatten inte ska motverkas av ett grundavdrag i skatten bör åtgärden vara offentligfinansiellt neutral. Det sagda innebär att skattesatsen bör höjas från nuvarande 0,06 procent till 0,07 procent för att kompensera för det skattebortfall som ett grundavdrag annars skulle leda till.

Mot bakgrund av införandet av den nya 7 a § bör lagtexten förtydligas för att undvika missförstånd om vad som avses med beskattningsunderlaget för riskskatt. För att grundavdraget ska få önskad effekt bör det tydligt framgå att riskskatt ska betalas på beskattningsunderlaget såsom det slutligen bestäms efter att underlaget har minskats med grundavdrag och eventuella justeringar gjorts i förhållande till beskattningsårets längd.

Lagförslag

Förslaget medför ändring av 9 § lagen om riskskatt för kreditinstitut.

7Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna del. Skälen för regeringens förslag: Förslagen i denna proposition lämnas

i enlighet med den avisering som gjordes i budgetpropositionen för 2025. Även förslagens ikraftträdande är i enlighet med aviseringen.

9

Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet har dock några synpunkter på konsekvensanalysen som redogörs för senare i detta avsnitt.

8.1Offentligfinansiella effekter

De offentligfinansiella effekterna av förslagen beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skatte- eller avgiftsreglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaserna tillåts påverkas av regeländringen. Makroekonomiska effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler beaktas tillsammans med andra finanspolitiska åtgärder i regeringens prognoser. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer.

Gränsvärdet för skattskyldighet för riskskatt 2026 bedöms uppgå till

197miljarder kronor. Om lika många koncerner betalar riskskatt 2026 som 2023 innebär det föreslagna grundavdraget i lagen om riskskatt att skattebasen minskar med ca 1 800 miljarder kronor.

I promemorian föreslås även att skattesatsen för riskskatten höjs från 0,06 procentenheter till 0,07 procentenheter. Den nya skattesatsen är kalibrerad så att den kompenserar för det skattebortfall som grundavdraget ger upphov till. Förslagen i promemorian har således sammantaget ingen effekt på de offentliga finanserna.

8.2Behov av informationsinsatser

Förslaget innebär att berörda kreditinstitut behöver få information om de nya skattereglerna. Det är ett fåtal aktörer som berörs. Utöver den information som Skatteverket bedömer är nödvändig att tillhandahålla bedöms inga speciella informationsinsatser krävas.

En plan för utvärdering bör stå i proportion till förslagets omfattning och effekter. Förslagets konsekvenser bedöms inte vara av sådan omfattning att en större utvärdering är nödvändig. Efter ikraftträdandet kan förslaget utvärderas genom en uppföljning av Regeringskansliet tillsammans med exempelvis relevanta myndigheter eller branschorganisationer för att analysera effekter i relation till syftet med förslaget och för att oförutsedda konsekvenser av förslaget ska kunna upptäckas.

10

Förslaget påverkar de kreditinstitut som betalar riskskatt. År 2023 betalade ca 30 företag, fördelade på nio koncerner, riskskatt. Bedömningen är att samma företag och koncerner kommer att betala riskskatt 2026. Företagen drivs som bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag eller är utländska bankers filialer i Sverige. Företagen är stora, eller tillhör stora koncerner. Därför bedöms ingen särskild hänsyn behöva tas till små företag vid reglernas utformning. Alla företag är verksamma inom den finansiella sektorn.

Regelrådet finner att delaspekten förslagets effekter för företagens kostnader och intäkter är bristfällig och efterfrågar ytterligare beräkningar för att visa på hur kostnaderna på olika sätt påverkar företag beroende på om företaget hamnar över gränsvärdet eller inte. Förslaget påverkar inte bedömningen av om ett kreditinstitut är skattskyldigt eller inte. Kreditinstitut med skulder under gränsvärdet är således opåverkade av förslaget. Av de kreditinstitut som betalar riskskatt kommer vissa kreditinstitut betala mer skatt än i dag, medan andra kommer att betala mindre. För kreditinstitut med relativt sett höga beskattningsunderlag kommer effekten av den höjda skattesatsen överstiga den skattelättnad som grundavdraget ger upphov till. För kreditinstitut med relativt sett lägre beskattningsunderlag är konsekvenserna de omvända. Bedömningen är att fyra kreditinstitut kommer att betala mer i skatt än med dagens regler medan fem institut kommer att betala mindre.

Dagens regler innebär att det finns en betydande tröskeleffekt för kreditinstitut som går från att ha skulder under gränsvärdet till att vid ingången av nästa beskattningsår ha skulder som överstiger gränsvärdet (se avsnitt 5). Förslaget i promemorian innebär att denna tröskeleffekt tas bort. Regelrådet saknar en redovisning av delaspekten konsekvenser om ingen åtgärd vidtas. Om ingen åtgärd vidtas kommer tröskeleffekten att finnas kvar. Någon ytterligare redovisning av denna delaspekt bedöms därför inte nödvändig.

Kreditinstitutens kostnader för att hantera riskskatten utgörs av löpande kostnader för att administrera skatten och kostnader för de resurser som krävs för att sätta sig in i förändringar av skattereglerna. Grundavdraget innebär att ytterligare en uppgift ska tas hänsyn till och inkluderas i kreditinstitutens arbete med att sammanställa beskattningsunderlaget. De kreditinstitut som är skattskyldiga för riskskatt bedriver en omfattande och komplex verksamhet och har flera regelverk att förhålla sig till. Förutom skatteregler gäller det t.ex. Finansinspektionens tillsynsregelverk ur såväl ett institutionsperspektiv som ett systemperspektiv och Riksgäldens regler för insättningsgarantin och för att hantera banker i kris. Den omständighet att ett grundavdrag införs i riskskatten samtidigt som skattesatsen ändras bör i detta sammanhang endast ha en försumbar effekt på företagens administrativa kostnader, både ur ett skatteperspektiv och ur ett sammantaget perspektiv. Det bedöms inte meningsfullt att kvantifiera förändringen i de administrativa kostnaderna med utgångspunkt i Tillväxtverkets regelräknare.

11

ESV skriver i sitt remissvar att promemorian hade kunnat problematisera förslagets effekter på prisbildning och konkurrens mer utförligt och skriver vidare att förslaget kan leda till högre priser för kreditgivning, särskilt som det är ledande kreditinstitut som kommer få betala mer skatt. Förslaget påverkar enskilda kreditinstitut i begränsad omfattning. Sammantaget har förslaget omfördelande effekter och är offentligfinansiellt neutralt. Bedömningen är därför att det är rimligt att analysen av förslagets effekter på prisbildning och konkurrens är relativt kortfattad.

Förslaget innebär att de största kreditinstituten får betala högre skatt än med dagens regler. Som Riksbanken skriver i sitt remissvar är dock skillnaden i procentsats liten och den extra kostnaden utgör en mycket liten andel av storbankernas årliga vinster. Samtidigt får andra kreditinstitut lägre skatt. Hur skattekostnader övervältras, dvs. om företagen kompenserar för dem genom högre priser, lägre kostnader i övrigt eller lägre avkastning på eget kapital, är en empirisk fråga och beror till stor del på hur konkurrenssituationen ser ut på marknaden. Även om kostnadsökningen för den första gruppen företag gör att de höjer, eller vill höja, sina priser bör kostnadssänkningen för den andra gruppen medföra att de kan sänka sina. Det omfördelande inslaget mellan berörda företag bör kunna bidra till att priserna på finansiella tjänster sammantaget inte ändras med anledning av förslaget.

NSD skriver i sitt remissvar att det generellt sett inte finns några belägg för att olikheter i beskattning leder till förbättrad konkurrens. Inlåsningseffekter och konsumenters dåliga kundrörlighet på bankmarknaden har tidigare setts som förklaringar till brister i konkurrensen på bankmarknaden. Enligt Konkurrensverket finns det dock vissa tecken på att konkurrensen på finansmarknaden har förbättrats de senaste åren. Förslaget i denna promemoria bedöms inte påverka konkurrensen på bankmarknaden i någon betydande utsträckning, men det omfördelande inslaget skulle på marginalen dock kunna bidra till att förbättra konkurrensen.

8.5Effekter för kommuner och regioner

Kommunsektorns (kommuner och regioner) totala låneskuld finansieras till knappt 60 procent via Kommuninvest. Kommuninvest ägs av sammanlagt 296 kommuner och regioner. Förslaget innebär att Kommuninvest kommer att betala mindre i skatt än med dagens regler.

8.6Övriga effekter

Det bedöms inte meningsfullt att utreda förslagets fördelningseffekter eller effekter för den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor. Förslaget bedöms inte leda till några effekter på sysselsättningen.

12

Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut

7 a § Ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut ska från beskattningsunderlaget göra ett grundavdrag som beloppsmässigt motsvarar det gränsvärde för skattskyldighet som gäller för det aktuella beskattningsåret.

Om kreditinstitutet ingår i en koncern med flera kreditinstitut ska ett grundavdrag fördelas mellan de ingående kreditinstituten och göras av respektive kreditinstitut i proportion till dess andel av kreditinstitutens sammanlagda beskattningsunderlag.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ett nytt grundavdrag. Av första stycket framgår att ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut från det beskattningsunderlag som beräknats enligt 7 § ska göra ett grundavdrag som beloppsmässigt motsvarar det gränsvärde för skattskyldighet som gäller för det aktuella beskattningsåret. Gränsvärdet

fastställs av regeringen i förordning för respektive beskattningsår.

I andra stycket regleras hur grundavdraget ska fördelas när ett kreditinstitut ingår i en koncern med flera kreditinstitut. Vad som avses med koncern framgår av 3 §. I dessa fall ska ett grundavdrag fördelas mellan de ingående kreditinstituten och göras av respektive institut i förhållande till dess andel av kreditinstitutens sammanlagda beskattningsunderlag. Precis som i 7 § avses i fråga om beskattningsunderlaget förhållandena vid årets ingång. Om två kreditinstitut ingår i samma koncern och har ett beskattningsunderlag beräknat enligt 7 § på 200 respektive 80 miljarder kronor bör således, om grundavdraget uppgår till 192 miljarder kronor för det aktuella beskattningsåret, avdrag göras enligt följande. Kreditinstitutet med skulder på 200 mdkr får ett grundavdrag på 137 mdkr (200/[200+80]*192) och det andra kreditinstitutet får ett grundavdrag på 55 mdkr (80/[80+200]*192).

Övervägandena finns i avsnitt 5.

8 § Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska beskattningsunderlaget, beräknat enligt 7 och 7 a §§, justeras i motsvarande mån.

I paragrafen regleras hur beskattningsunderlaget ska justeras vid förlängda eller förkortade beskattningsår, se författningskommentaren till 8 § i prop. 2021/22:6, s. 85. Med anledning av den nya 7 a § förtydligas i bestämmelsen att det är beskattningsunderlaget efter grundavdrag som ska justeras i förhållande till beskattningsårets längd.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

9 § Riskskatt ska betalas med 0,07 procent av beskattningsunderlaget beräknat enligt 7–8 §§.

Prop. 2024/25:188 beskattningsunderlaget efter grundavdrag och eventuella justeringar i förhållande till beskattningsårets längd.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

14

Förslag till lag om ändring i lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut

Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

7 §

Beskattningsunderlaget för ett svenskt kreditinstitut utgörs av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång.

Beskattningsunderlaget för ett utländskt kreditinstitut utgörs av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång, hänförliga till

1.skulder till ett svenskt kreditinstitut som ingår i samma koncern som kreditinstitutet,

3.skulder som avses i 21 kap. 15 § 2 a, 2 b, 3 a och 3 b lagen (2015:1016) om resolution.

9 §

Riskskatt ska betalas med 0,06 Riskskatt ska betalas med 0,07 procent av beskattningsunderlaget. procent av beskattningsunderlaget.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Lagen tillämpas för första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

16

Prop. 2024/25:188

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 2025

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Forssmed, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Rosencrantz, Dousa.

Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar proposition Ett grundavdrag i riskskatten

19