HC03168: Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

Regeringens proposition 2024/25:168

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 juni 2025

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att fastighetsskatten på vindkraftverk ska höjas från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsskatt ska betalas bl.a. för sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som elproduktionsenheter. För elproduktionsenheter som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk är fastighetsskatten 0,2 procent av taxeringsvärdet. För övriga elproduktionsenheter är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet. Förslaget innebär att skattesatsen blir enhetlig för samtliga elproduktionsenheter.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

1

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

3

värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd, bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende

tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd, taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser

värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet,

b) 0,4 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

e)0,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan

elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.

Inom Finansdepartementet har promemorian Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk utarbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag är likalydande med propositionens. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/00114).

I en hemställan från Svensk Energi efterfrågas att avdragsrätten för fullgörandet av kvotplikten för elcertifikat ska ses över (Fi2007/09877). I hemställningar från Svensk Vindkraftförening, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Småkraftverkens Riksförening och Hälsinge Vindkraft efterfrågas ett klarläggande i fråga om uttagsbeskattning av vindkraftkooperativ (Fi2008/06243, Fi2008/06522 och Fi2009/01066). Svensk Vindenergi har i en hemställan begärt att medlemmar i vindkraftkooperativ ska undantas från uttagsbeskattningen avseende förbrukad el (Fi2009/01640). Backens Samfällighetsförening har i en hemställan begärt ändringar i bestämmelserna om fastighetstaxering (Fi2013/02879). I en hemställan från Villaägarnas Riksförbund efterfrågas ändringar i bestämmelserna om fastighetstaxering som innebär att tomträttshavare inte längre ska likställas med övriga småhusägare (Fi2014/01967).

I denna proposition behandlas promemorians förslag samt ovan nämnda hemställningar.

Lagrådet

Regeringen föreslår en ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt som innebär att fastighetsskatten på vindkraftverk höjs från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Förslaget i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4 Bakgrund och gällande rätt

När den lägre skattesatsen för vindkraftverk infördes bedömdes att den, Prop. 2024/25:168 i förhållande till det EU-rättsliga regelverket om statligt stöd, rymdes inom

kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse (prop. 2005/06:143 s. 33). I 3 § femte stycket lagen om statlig fastighetsskatt anges att det framgår av kommissionens förordning (EU) 2023/2831 att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket e föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse. Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att den aktuella bestämmelsen ska förstås på så sätt att skatt ska tas ut med den högre skattesatsen om 0,5 procent om en tillämpning av den lägre skattesatsen om 0,2 procent skulle leda till att takbeloppet för stöd av mindre betydelse överskrids. Det innebär att den lägre skattesatsen bara kan tillämpas så länge takbeloppet enligt kommissionens förordning inte överskrids (HFD 2019 not. 12). För en betydande andel av vindkraften tas fastighetsskatt därför ut med 0,5 procent av taxeringsvärdet.

5 Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

Regeringens förslag: Fastighetsskatten på vindkraftverk höjs från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat

sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget, däribland Affärsverket svenska kraftnät, Ekonomistyrningsverket (ESV), Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, Föreningen Sveriges Vatten- och vindkraftskommuner och -regioner, Länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands och Gävleborgs län, Naturvårdsverket, Skatteverket och SKGS. Många av dessa remissinstanser framhåller att det är viktigt att öka den lokala acceptansen för vindkraften och att syftet med förslaget är i linje med detta. Flera remissinstanser, bl.a. Affärsverket svenska kraftnät,

Prop. 2024/25:168 vindkraft i dag har en låg produktionskostnad i jämförelse med andra kraftslag, vilket gör kraftslaget konkurrenskraftigt även utan nedsatt

Energiföreningars Riksorganisation, Småkraftverkens Riksförening, Prop. 2024/25:168 Hälsinge Vindkraft och Svensk Vindenergi har hemställt om (se avsnitt 3).

Regeringen kommer heller inte att föreslå de ändringar av fastighetstaxeringslagen eller fastighetstaxeringsförordningen som Backens Samfällighetsförening och Villaägarnas Riksförbund har hemställt om (se avsnitt 3). Tillräckliga skäl saknas för att genomföra begärda ändringar. Regeringen vidtar därför ingen åtgärd med anledning av dessa hemställningar.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Affärsverket svenska kraftnät tillstyrker förslaget.

Regelrådet anser att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdandet är bristfällig. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att förslaget träder i kraft så snart som möjligt. Ändringar av fastighetsskatten bör dock ske vid ett årsskifte. Några särskilda hänsyn i övrigt till tidpunkten för ikraftträdandet bedöms inte vara nödvändigt. Lagändringen bör därför träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2026.

7Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen. Konsekvensanalysen har delvis justerats utifrån Regelrådets synpunkter.

Regelrådet anser att redovisningen av hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas är bristfällig. Regeringen anser att utvärderingar är viktiga, bl.a. för kunskapsuppbyggnad och för att granska att de önskvärda effekterna av reformer uppnås. Samtidigt är utvärderingar resurskrävande. En plan för utvärdering bör därför stå i proportion till förslagets omfattning och effekter. Regeringens bedömning är att förslaget

9

Prop. 2024/25:168 inte bör utvärderas enskilt utan ses som en samlad del av regeringens energipolitik vilken utvärderas regelbundet. Statens energimyndighet är ansvarig för den officiella statistiken inom tillförsel och användning av energi, energibalanser samt prisutveckling inom energiområdet.

Flera remissinstanser, bl.a. Regelrådet, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Länsstyrelsen i Skåne, efterfrågar en samlad bedömning av hur förslaget tillsammans med det aviserade stödet till kommuner baserat på fastighetsskatten för vindkraft påverkar nybyggnation av vindkraft. Länsstyrelserna i Västra Götaland, Jämtland och Norrbotten anser att konsekvensanalysen inte ger tillräckligt underlag för att remissinstanserna ska kunna ta ställning till förslaget. Regeringen är av uppfattningen att det underlag som efterfrågas av remissinstanserna är hur förslaget tillsammans med stödet på utgiftssidan till kommunerna kommer att påverka nybyggnationen av vindkraft. Förslaget i denna proposition gäller endast en höjning av fastighetsskatten för vindkraftverk. Konsekvensanalysen beskriver därför endast effekterna av det förslaget. När det gäller effekterna av regeringens samlade energipolitik och tillståndsprocesser så redogörs för dessa i budgetpropositionen.

Regelrådet anser att redovisningen av alternativa lösningar är bristfällig och saknar en uttrycklig redogörelse kring konsekvenserna av om ingen åtgärd vidtas. Att inte genomföra förslaget skulle innebära att de fördelar som uppnås med en enhetlig skattesats inte aktualiseras. En sådan alternativ lösning är alltså nollalternativet, dvs. det alternativa scenario som samtliga effekter i konsekvensanalysen beskrivs mot.

7.1Offentligfinansiella effekter

Till grund för beräkningen av de offentligfinansiella effekterna av förslaget ligger de samlade taxeringsvärdena för elproduktionsenheter vindkraft 2023. Taxeringsvärdena är uppräknade med 2025 års taxeringsnivåer. Dessutom är basen uppräknad utifrån förändringen av vindkraftsproduktion mellan 2023 och 2026 i Energimyndighetens kortsiktsprognos.

Den offentligfinansiella effekten av förslaget om att höja fastighetsskatten på vindkraftverk beräknas till 0,21 miljarder kronor. Eftersom fastighetsskatt är en avdragsgill kostnad för företagen uppstår en indirekt effekt på bolagsskattebasen när den minskar i motsvarande omfattning som kostnadsökningen. Den s.k. nettoeffekten av förslaget uppgår därför till 0,17 miljarder kronor 2026.

7.2Effekter för företagen

Det finns ungefär 840 aktörer som äger vindkraftverk i Sverige idag. Av den producerade vindenergin ägs 76 procent av privata bolag, drygt 3 procent av statligt ägda Vattenfall vindkraft och 3 procent av stora elförbrukare i industrin (resterande 9 procent ägs av kommuner och regioner och 12 procent av statliga utländska bolag). Regelrådet efterfrågar tydligare information om de berörda företagens storlek. Utifrån tillgänglig

information bedömer regeringen att det i regel handlar om små och

10

medelstora företag som åtnjutit den lägre skattesatsen och därmed får Prop. 2024/25:168 ökade skattekostnader med anledning av förslaget.

Förslaget innebär minskad administrativ börda för de företag som enligt nuvarande bestämmelser behöver säkerställa att summan av skattenedsättningen inte överskrider takbeloppet för stöd av mindre betydelse (s.k. de minimis-regler). För att få en uppfattning om storleken på den administrativa besparingen anser Regelrådet att ett antal företag som påverkas av förslaget skulle ha kunnat kontaktas. Enligt regeringens bedömning är det inte möjligt att kvantifiera hur stor den administrativa kostnaden har varit eftersom bördan varierar mellan företag och beror på vilken typ av övriga stöd företagen mottar. Eftersom den administrativa bördan kan variera beroende på företag skulle det inte vara möjligt att få en mer exakt uppskattning genom att kontakta ett antal företag. Enligt regeringens bedömning rör det sig dock om administrativa besparingar, om än mindre sådana, för de företag som berörs. För övriga företag är de administrativa kostnaderna oförändrade av förslaget.

Regelrådet påpekar att det inte framgår hur många företag som kommer få höjd fastighetsskatt till följd av förslaget. Det har inte varit möjligt att ta fram denna uppgift, vilket bl.a. beror på förändringar av takbeloppet för stöd av mindre betydelse. De nya reglerna innebär att det för närvarande saknas uppgifter om hur många företag som har rätt till den lägre skattesatsen.

Regelrådet påpekar att konsekvensanalysen inte innehåller information om förslagets eventuella påverkan på de berörda företagens intäkter. Det förklaras av att förslaget inte påverkar företagens intäkter.

Förslaget innebär att skattesatsen för elproduktionsenheter blir enhetlig. Visserligen försämrar skattehöjningen incitamenten att investera i vindkraft för de företag som annars åtnjutit en lägre skattesats men den sammanlagda effekten av förslaget i kombination med stödet till kommunerna bedöms kunna ha positiva effekter för vindkraftsutbyggnaden. Mängden vindkraft i elsystemet påverkar elpriserna på så sätt att en stor andel vindkraft sänker årsmedelpriset och ökar volatiliteten. Mängden installerad eller planerad vindkraft kan därför påverka konkurrenssituationen på elmarknaden och investeringsviljan i annan ny elproduktion.

Regelrådet anser att redovisningen av påverkan på konkurrens är bristfällig för att konsekvensanalysen inte mer utförligt beskriver de sammanlagda effekterna av skattehöjningen och det aviserade stödet på utgiftssidan. Denna konsekvensanalys beskriver endast effekterna av förslaget om höjd fastighetsskatt. Regelrådet anser även att redovisningen av åtgärder för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter är bristfällig. Det har inte vidtagits några särskilda åtgärder för att begränsa förslagets kostnader.

7.3Effekter för kommuner och regioner

Ungefär 9 procent av den installerade effekten vindkraft ägs av kommuner och regioner, i regel kommunala energibolag. Förslaget innebär försämrad

11

Prop. 2024/25:168 lönsamhet för kommunala ägare som tidigare betalat 0,2 procent av taxeringsvärdet.

Det aviserade stödet till kommuner för vindkraftsanläggningar ger kommuner med installerad vindkraft intäkter. Stödet stärker kommuners incitament att tillstyrka vindkraftsutbyggnad.

7.4Effekter för miljön

Förslaget leder till minskad lönsamhet för de vindkraftsanläggningar som träffas av höjningen och därmed minskade incitament att investera i ny vindkraft. Det är framför allt småskaliga anläggningar som betalar den lägre skattesatsen så förslaget påverkar främst incitamenten att investera i småskalig vindkraftsproduktion. Det aviserade stödet till kommunerna

skulle däremot kunna stärka incitamenten att tillstyrka vindkraftsutbyggnad och i förlängningen på marginalen leda till mer fossilfri elproduktion.

Omställningen av Sveriges utsläpps- och energiintensiva sektorer, inte minst basindustri och transport, mot lägre växthusgasutsläpp kommer att kräva konvertering från fossila bränslen till el. Ökad elektrifiering innebär ökad efterfrågan på el. Utbyggnad av elproduktion är därför en förutsättning för omställning mot fossilfrihet i andra branscher. Denna indirekta effekt på utsläppen är inte möjlig att kvantifiera.

7.5Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuellt tillkommande kostnader för Skatteverket kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Regelrådet finner redovisningen av behovet av speciella informationsinsatser bristfällig. Regeringen bedömer att det inte finns behov av särskilda informationsinsatser, utöver de som Skatteverket normalt vidtar med anledning av ändrad lagstiftning.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte ha någon inverkan.

7.6Övriga effekter

Förslaget har ingen effekt på sysselsättning, inflation eller den ekonomiska jämställdheten.

12

Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

3 § Fastighetsskatten utgör a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende småhusenhet till den del det avser värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd,

taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet,

b) 0,4 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.

För fastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag räknas in i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Om fastighetsskatt och fastighetsavgift ska beräknas för skilda delar av fastigheten ska underlaget för beräkningen av fastighetsskatten utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

I paragrafen regleras bl.a. de olika skattesatserna för fastighetsskatt. Ändringen i första stycket innebär att den särskilda fastighetsskatte-

satsen för elproduktionsenheter som utgörs av taxeringsenheter med vindkraftverk tas bort. Sådana taxeringsenheter omfattas i stället av den generella skattesatsen för elproduktionsenheter på 0,5 procent av taxeringsvärdet.

I nuvarande femte stycket anges att det av kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse framgår att skillnaden mellan den fastighetsskatt som föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som föreskrivs

för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraft-

13

Prop. 2024/25:168 verk kan utgöra stöd av mindre betydelse. Stycket tas bort till följd av den höjda fastighetsskatten för vindkraftverk.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

14

Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsverket, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet, Skatteverket, SKGS, Statens energimyndighet, Svenskt Näringsliv, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening och Umeå universitet.

Yttranden har dessutom kommit in från Föreningen Svenskt Landskapsskydd, Inlandskommunerna, Norrbottens kommuner, SKR och Wallenstam.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Fastighetsägarna och Tillväxtverket.

16