HC03160: Skolor mot brott

Regeringens proposition 2024/25:160

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 april 2025

Ulf Kristersson

Parisa Liljestrand (Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö.

Förslagen innebär följande:

• Bestämmelser om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte ska föras in i ett nytt kapitel i skollagen.

• Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en all- varlig våldssituation.

• Huvudmannen ska se till att åtgärder vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under tid då verksamheten pågår.

• Rektorn ska få besluta om undersökning av väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan eller till en skolaktivitet utanför skolenheten om det är befogat för att begränsa risken för brott, ordningsstörningar eller kränkningar eller för att upprätthålla säker- heten. En sådan undersökning ska endast få utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

• Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade

gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.

1

Prop. 2024/25:160 Propositionen innehåller även förslag till en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som innebär att sekretess ska gälla för uppgift som rör de beredskapsplaner för allvarliga vålds- och hotsituationer och det löpande arbete för sådan beredskap som huvud- männen ansvarar för.

Vidare bedömer regeringen att det i samtliga läroplaner bör göras ett tillägg som förtydligar att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för att lagar och andra föreskrifter som gäller i samhället ska följas.

Ändringarna i skollagen och offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

2

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2025:000) om

2.4Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

4.2Skolväsendets beredskap inför allvarliga

4.3Fritt tillträde till skolans område kan skapa

4.4Skolan saknar ändamålsenliga verktyg för att

4.6Det finns behov av att förmedla vikten av att följa

5.1Kort om skollagen, skolväsendet och huvudmän

5.2Termerna förskoleenhet och skolenhet definieras i

5.3Uppgifter inom skolväsendet kan i vissa fall läggas

5.4Skolans värdegrund regleras i skollagen och i

5.7När ett barn är i förskolan, skolan eller fritidshemmet går tillsynsansvaret över från barnets

7.1Skolan ska upprätta en beredskapsplan och bedriva

3

4

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2025:000) om ändring i skollagen (2010:800).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

5

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 1 kap. 12 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 6 a kap., av följande lydelse.

–inledande bestämmelser (1 kap.),

–huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

–barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

–kvalitet och inflytande (4 kap.),

–trygghet och studiero (5 kap.),

–åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

–säkerhetsarbete i brottsföre- byggande syfte (6 a kap.),

–skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

–förskolan (8 kap.),

–förskoleklassen (9 kap.),

–grundskolan (10 kap.),

–anpassade grundskolan (11 kap.),

–specialskolan (12 kap.),

–sameskolan (13 kap.),

–fritidshemmet (14 kap.),

–gymnasieskolan (15–17 a kap.),

–anpassade gymnasieskolan (18 och 19 kap.),

–kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

–fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

–distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

–entreprenad och samverkan (23 kap.),

–särskilda utbildningsformer (24 kap.),

–annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

–tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

–behandling av personuppgifter (26 a kap.),

–Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

(27 kap.),

–övriga bestämmelser (29 kap.).

6 a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

–tillämpningsområde (2 §),

–beredskap för allvarliga vålds- situationer och hot om allvarliga våldssituationer (3 §),

–tillträde till förskoleenheten eller skolenheten (4 §),

–undersökning av väskor och andra föremål (5–9 §§), och

–anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott (10 och 11 §§).

Tillämpningsområde

2 §

Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel för hela skolväsendet.

Vid tillämpningen av detta kapitel ska fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet jämställas med skol- enhet.

Beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer

3 §

Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet

1. finns en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation, och

2. bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att

7

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

10

Prop. 2024/25:160

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2025:000) om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 12 § skollagen (2010:800) i stället för lydelsen enligt lagen (2025:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

1kap. 12 §

Lagen är uppdelad i följande kapitel:

–inledande bestämmelser (1 kap.),

–huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

–barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

–kvalitet och inflytande (4 kap.),

–trygghet och studiero (5 kap.),

–åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

–säkerhetsarbete i brottsföre- byggande syfte (6 a kap.),

–skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

–förskolan (8 kap.),

–grundskolan (10 kap.),

–anpassade grundskolan (11 kap.),

–specialskolan (12 kap.),

–sameskolan (13 kap.),

–fritidshemmet (14 kap.),

–gymnasieskolan (15–17 a kap.),

–anpassade gymnasieskolan (18 och 19 kap.),

–kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

–fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

–distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

–entreprenad och samverkan (23 kap.),

–särskilda utbildningsformer (24 kap.),

–annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

–tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och ut- värdering (26 kap.),

–behandling av personuppgifter (26 a kap.),

–Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

(27 kap.),

–överklagande (28 kap.), och

–övriga bestämmelser (29 kap.).

11

Prop. 2024/25:160

2.3Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 5 och 10 §§ skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:160

2.4Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 18 kap. 13 a §, av följande lydelse.

18 kap.

13 a §

Sekretess gäller för uppgift som rör en sådan beredskapsplan som avses i 6 a kap. 3 § 1 skollagen (2010:800) eller sådant löpande arbete som avses i 6 a kap. 3 § 2 samma lag, om det kan antas att det allmännas möjligheter att före- bygga och hantera allvarliga våldssituationer och hot om all- varliga våldssituationer motverkas om uppgiften röjs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

14

Prop. 2024/25:160 synpunkter som har omhändertagits i avsnitt 10. Skolverket, Skol- inspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Almega utbildning, Idéburna skolors riksförbund, Sveriges Skolledare och Sveriges Lärare har lämnat synpunkter som behandlas i avsnitt 6, 7.1, 7.2, 8.2, 9.2, 9.3, 10.2, 13, 14 och 15. Kammarrätten i Stockholm har inga synpunkter på avsnitt 7, men Tidningsutgivarna, Journalistförbundet och Sveriges Lärare har lämnat synpunkter som behandlas i avsnitt 7.2. Tidningsutgivarna och Journalist- förbundet har bl.a. ifrågasatt om beredningskravet är uppfyllt för förslaget i det avsnittet. Även den frågan behandlas där. IMY har inga synpunkter.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 mars 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6, 9.2 och 9.3 samt i författnings- kommentaren. Regeringen följer Lagrådets synpunkter och förslag.

4 Det finns behov av ett stärkt och utvecklat säkerhetsarbete i skolan

Prop. 2024/25:160 brottslighet [Skr. 2023/24:68]). Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på området. Exempelvis beslutade regeringen den 7 mars 2024 kommitté- direktiv En förbättrad elevhälsa (dir. 2024:30). Tilläggsdirektiv till den utredningen har beslutats två gånger (dir. 2024:93 och dir. 2025:18). Därutöver har regeringen även tillsatt en utredning som haft i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap och ett effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan (dir. 2023:154 och dir. 2024:79). Utredningen lämnade sitt betänkande Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) den 29 januari 2025. Betänkandet är på remiss till den 14 maj 2025.

Med skola avses fortsättningsvis i denna proposition skolformerna förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux. Därutöver rör propositionen även förskolan och fritidshemmet.

Ofta görs skillnad på brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Skillnaden utgår som regel från en definition av säkerhet som den faktiska risken att utsättas för brott och trygghet som upplevelsen av den risken. Det brottsförebyggande arbetet syftar då till att öka säkerheten medan det trygghetsskapande arbetet tar sikte på människors upplevelser. Med säkerhetsarbete avses i denna proposition ett arbete med att bedöma vilka risker och sårbarheter som finns, hantera de identifierade riskerna och sårbarheterna och följa upp och utvärdera de genomförda åtgärderna. Propositionen är avgränsad till säkerhetsarbete i ett brottsförebyggande syfte.

4.1Ansvaret för säkerhetsfrågor i skolväsendet är inte tillräckligt tydligt

Alla barn, elever, lärare och annan skolpersonal har rätt att känna sig säkra och trygga i förskolan, skolan och fritidshemmet. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll och tryggheten i svensk skola minskar. Det visar bl.a. ett trygghetsindex för grundskolan som Utbildningsdepartementet tog fram 2024.

I dag finns bestämmelser i 5 kap. skollagen som handlar om trygghet och studiero (se avsnitt 5). I propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero anges att trygghet är ett vidare begrepp än säkerhet. Arbetet med trygghet i skolan innefattar ”såväl att skapa en säker miljö som att förebygga och motverka kränkningar och arbeta främjande med normer och värden” (prop. 2021/22:160 s. 42). Det finns dock inga tydliga regler för ett aktivt säkerhetsarbete i skolväsendet.

Inom brottsförebyggande arbete, eller brottsprevention som det också kallas, talar man ibland om universell, selektiv och indikerad prevention. Universell prevention innefattar generella åtgärder som riktar sig till alla individer eller platser. Selektiv prevention tar sikte på särskilda risk- grupper eller riskmiljöer och indikerad prevention syftar till att förhindra att individer som redan begått brott gör det igen eller att platser som är brottutsatta fortsätter att vara det (Skr. 2023/24:68). Såväl universell, som selektiv och indikerad prevention är relevant för skolväsendet.

18

Förutsättningarna för brottsförebyggande arbete ser olika ut inom skol- Prop. 2024/25:160 väsendet. Rapporten Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet

(Skolverket 2023:10) visar på behovet av att det brottsförebyggande arbetet är systematiskt och kontinuerligt. Brottsförebyggande arbete beskrivs ofta som åtgärder inriktade dels mot individers benägenhet att begå brott (social prevention), dels med syftet att påverka omständig- heterna i själva situationen som gör att individer väljer att begå brott (situationell prevention). För att förebygga brott i skolan behöver utöver socialpreventiva insatser även situationella åtgärder vidtas. Exempelvis har situationell prevention diskuterats både i Sverige och i andra länder i samband med de senaste årens våldsbrott i skolan, t.ex. möjligheterna till kamerabevakning.

Mot bakgrund av att det inte finns något uttalat ansvar för skolhuvud- männen i form av bestämmelser inriktade specifikt på säkerhetsarbete kan det finnas brister i det systematiska och kontinuerliga säkerhetsarbetet. Det finns alltså risk att vissa huvudmän och skolor inte tar säkerhetsfrågorna på tillräckligt stort allvar. Det finns därför behov av en reglering på om- rådet.

4.2Skolväsendets beredskap inför allvarliga våldssituationer är otillräcklig

Situationer med grovt våld i skolmiljö kan se olika ut och gärnings- personerna kan ha olika motiv. Säkerhetskultur handlar om en organisa- tions gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risker och säkerhetsfrågor. Säkerhetsarbetet kan bl.a. innefatta arbete som inriktas på att förhindra allvarliga våldssituationer som t.ex. skolattacker. I det avseendet kan säkerhetsarbetet innefatta bl.a. förebyggande planering, fysiska skyddsåtgärder såsom skalskydd (t.ex. låsta dörrar), analyser av risker och sårbarheter och en medvetandehöjning hos personal, t.ex. genom utbildning och övning.

Alla förskolor, skolor och fritidshem har inte ett tillräckligt utvecklat och aktivt säkerhetsarbete. Förskolor, skolor och fritidshem saknar, åt- minstone till del, beredskap för att agera om en allvarlig våldssituation inträffar i skolmiljön. Det framgår av en enkät som Skolsäkerhets- utredningen lät genomföra. Resultatet visar att en stor andel, omkring 30 procent, av de rektorer som svarade saknade en aktuell krisplan för sin skolenhet, som inkluderar situationer med väpnat våld. En stor andel av landets skolor har inte heller utbildat personalen inför allvarliga vålds- situationer. Vidare saknar många skolor larm- eller kommunikations- system som möjliggör snabb kommunikation med personalen vid en krissituation (SOU 2024:17).

Skolväsendets arbete med att förebygga, försvåra och förhindra all- varliga våldssituationer är således inte tillräckligt.

19

Trots att skolan inte är någon allmän plats har det under lång tid varit vanligt att svenska skolor har varit tillgängliga för alla, med olåsta dörrar och utan att besökare registreras eller kontrolleras på andra sätt. Av Skolsäkerhetsutredningens betänkande framgår att det finns olika perspek- tiv på skolans roll, dels att skydda elever och skolpersonal, dels intresset av en öppen och välkomnande skola (SOU 2024:17). På så sätt har svenskt skolväsende skilt sig från andra ur ett internationellt perspektiv.

Skolverket har också i rapporten Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet (Skolverket 2023) uttalat att avsaknaden av möjligheter att begränsa tillträdet eller ha kontroll över vilka som vistas där utgör ett problem i arbetet med att förebygga och förhindra brott.

Inom ramen för arbetet att förebygga brott och säkerhetsrisker är det relevant att analysera den fysiska miljön och hur utformandet av en plats påverkar förekomsten av brott eller andra säkerhetsrisker. Det visar inte minst de senaste årens våldshändelser på skolor eller i närheten av förskolor eller skolor. I dag finns det dock ingen skyldighet för förskolor eller skolor att göra sådana analyser eller vidta åtgärder för att begränsa tillträdet till verksamheterna för obehöriga personer.

4.4Skolan saknar ändamålsenliga verktyg för att uppfylla sitt tillsynsansvar

Brott och allvarligare ordningsstörningar i skolan och fritidshemmet ut- manar elevers rätt till en säker och trygg utbildning. Förekomst av brott och ordningsstörningar kan på sikt påverka förtroendet för skolan som samhällsinstitution.

Det finns lagstiftning som ger personal i skolan och fritidshemmet möjlighet att förhindra eventuell skada genom att personalen får vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Det finns också möjligheter att omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen.

Någon möjlighet att t.ex. undersöka väskor i syfte att förhindra in- förande eller användande av föremål i ordningsstörande eller kränkande syfte eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen finns dock inte i den befintliga regleringen. Skolor får visitera elevskåp under förutsättning att eleverna har klart för sig under vilka villkor de disponerar skåpen, dvs. det är huvudmannens skåp och inte elevens privata. Väskor som förvaras i elevskåp får däremot inte undersökas. Det innebär att elever kan förvara alkohol, narkotika och andra olagliga eller olämpliga föremål i väskor i skolan utan att skolans personal kan ingripa. Skolan och fritids- hemmet saknar alltså tillräckliga verktyg för att upprätthålla ordningen och säkerheten.

20

Barn och unga kan vara brottsoffer, men barn och unga kan också vara förövare. I dag har varken huvudmannen eller personalen på en skola eller ett fritidshem någon skyldighet att anmäla misstanke om brott. Skollag- stiftningen innehåller inte bestämmelser som specifikt tar sikte på hur skolan ska agera vid misstanke eller kännedom om att en elev gjort sig skyldig till brott. Den enda situation där det utifrån skollagen finns en reglerad skyldighet för skolan att göra en anmälan till polisen är om skolan har omhändertagit stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar eller andra vapen eller hälsofarliga varor från en elev. I så fall ska omhändertagandet skyndsamt anmälas och omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats.

Av betänkandet Skolor mot brott (SOU 2024:17) framgår att det finns en osäkerhet kring när polisanmälan av elever ska göras. Skolor gör också olika bedömningar av vilka brott som bör polisanmälas. Den 1 april 2025 trädde lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brotts- bekämpande myndigheterna i kraft. Enligt den lagen är bl.a. rektorer skyldiga att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter som behövs i den brottsbekämpande verksamheten till t.ex. Polismyndigheten. Den lagen syftar dock till att hjälpa polisen genom informationsdelning och inte att göra en polisanmälan i syfte att i skolan upprätthålla ordningen och respekten för lagen.

Det är förenat med svårigheter att kartlägga i vilken omfattning det förekommer att skolor anmäler misstänkta brott till polisen. I en enkät- undersökning som Skolsäkerhetsutredningen genomförde fick rektorer svara på hur stor andel av de tillfällen där man befarar att ett brott har begåtts på eller i anslutning till skolan som leder till en polisanmälan. Över hälften uppgav att man anmäler minst 75 procent av de brott man får kännedom om. Av dessa uppgav 36 procent av svarandena att man anmäler minst 90 procent av fallen. Det var 7 procent, av de som besvarade enkäten, som angav att man polisanmäler i 25–49 procent av fallen och 16 procent angav att mindre än 25 procent av fallen polisanmäls. Sett endast till förskoleklassen och grundskolan uppgav 48 respektive 49 procent av de svarande att man anmäler i minst 75 procent av fallen. Sett endast till gymnasieskolan angav 58 procent av de svarande motsvarande andel. För anpassade grund- och gymnasieskolan uppgav 50 respektive 63 procent att motsvarande andel anmäldes. Detta innebär alltså att många brott som begås i skolan inte anmäls (SOU 2024:17).

Underlåtelse att anmäla vid misstanke om brott riskerar att sända signalen att kriminalitet är accepterat, vilket i sin tur riskerar att urholka förtroendet för skolan som samhällsinstitution. Det innebär också att brottsoffer inte kan få upprättelse eftersom gärningspersonen inte ställs till ansvar för brottet.

21

av bl.a. väskor. I avsnitt 10 lämnas förslag om att brott som begås i skolan Prop. 2024/25:160 som huvudregel ska polisanmälas och i avsnitt 11 lämnas en bedömning

om att det i samtliga läroplaner bör göras ett tillägg som förtydligar att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för att lagar och andra föreskrifter som gäller i samhället ska följas. Dessförinnan lämnas en redogörelse för gällande rätt i avsnitt 5.

5Nuvarande reglering

Prop. 2024/25:160 kapitel. Exempelvis omfattar bestämmelserna i 6 kap. om åtgärder mot kränkande behandling även annan verksamhet som regleras i skollagen än skolväsendet bl.a. annan pedagogisk omsorg och internationella skolor (se 24 och 25 kap.). Därefter följer de s.k. skolformskapitlen som innehåller särskilda bestämmelser för respektive skolform och fritidshemmet (8–20 kap.). Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. och bestämmelser om överklagande finns i 28 kap.

I propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) har rege- ringen lämnat förslag på ändringar i skollagen som bl.a. innebär att grundskolan ska utökas och bli tioårig genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska enligt förslaget utökas med en ny första årskurs, så att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.

5.2Termerna förskoleenhet och skolenhet definieras i skollagen

I flera av skollagens bestämmelser används termerna förskoleenhet och skolenhet. De används t.ex. i samband med godkännande av utbildning med enskild huvudman och i samband med val av skola och mottagande i en vald skola. Med skolenhet avses av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skol- byggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad (1 kap. 3 § skollagen). För förskole- enhet finns en motsvarande definition. Av förarbetena till den aktuella bestämmelsen framgår att termerna avser skolan eller förskolan i fysisk bemärkelse, dvs. de byggnader, lokaler och utrymmen utomhus där huvud- mannen bedriver sin verksamhet. För att flera byggnader ska anses som en skolenhet krävs att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Byggnaderna i en skolenhet ingår också i samma administra- tiva enhet. Även verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad men som är nära knuten till enheten omfattas av begreppet skolenhet. Här avses t.ex. skolgårdar och idrottsplatser i nära anslutning till skolans byggnader. Detsamma gäller i fråga om termen förskoleenhet. I termen skolenhet ingår också verksamhet vid fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola (prop. 2009/10:165 s. 217 och 633).

5.3 Uppgifter inom skolväsendet kan i vissa fall läggas ut på entreprenad

huvudmannaskapet för uppgifter som utförs på entreprenad. De bestäm- Prop. 2024/25:160 melser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet gäller som

huvudregel även för uppgifter som utförs på entreprenad (23 kap. 2 § skol- lagen). Möjligheten att ingå entreprenadavtal där undervisning överlämnas på entreprenad till en enskild är i de flesta skolformer begränsad (se 23 kap. 11–17 §§ skollagen). Inom komvux får emellertid alla uppgifter, inklusive undervisning, överlämnas till en enskild utförare (23 kap. 8 § skollagen). När undervisning får överlämnas på entreprenad får även myndighetsutövning som hör till lärares undervisningsuppgift överlämnas till den enskilda utföraren (23 kap. 5 § skollagen), medan rektorns upp- gifter bara får överlämnas inom komvux och bara under vissa för ut- sättningar (23 kap. 6 § skollagen och 1 kap. 4 § förordningen [2011:1108] om vuxenutbildning). Uppgifter som inte är hänförliga till undervisning, exempelvis att erbjuda näringsriktiga skolmåltider, får också överlämnas till en enskild på entreprenad inom förskolan, förskoleklassen, fritids- hemmet, grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasieskolan och an- passade gymnasieskolan (23 kap. 10 § skollagen).

5.4Skolans värdegrund regleras i skollagen och i läroplanerna

Skolans värdegrund regleras främst i två portalparagrafer i 1 kap. skol- lagen. Enligt 1 kap. 4 § skollagen syftar utbildningen inom skolväsendet till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hem- men främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Bestämmelser om utformningen av utbildningen finns i 1 kap. 5 § skol- lagen. Där anges att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättig- heterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbild- ningen ska vidare vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Av 1 kap. 11 § skollagen framgår att det för varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skol- lagen. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läro- planer. Där utvecklas regleringen om värdegrunden som finns i skollagen,

se bl.a. förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan,

25

Prop. 2024/25:160 förskoleklassen och fritidshemmet och förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritidshemmet också meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan.

5.5Trygghet och studiero ska prägla skolmiljön

I 5 kap. skollagen finns bestämmelser om trygghet och studiero. Bestäm- melserna gäller i alla skolformer utom förskolan, om inget annat anges (2 §). Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen. Huvudmannen ska säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett före- byggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero (3 §).

För varje skolenhet ska det finnas ordningsregler som beslutas av rektorn. Ordningsreglerna och hur de följs ska regelbundet följas upp. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Ordningsreglerna ska utarbetas, följas upp och, vid behov, omarbetas under medverkan av eleverna (5 §).

Personalen får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är be- fogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. En sådan åtgärd får endast vidtas om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter (6 §).

I 5 kap. finns också bestämmelser om användning, omhändertagande och insamling av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning. Dessa bestämmelser gäller inte inom komvux.

I kapitlet finns även bestämmelser om disciplinära åtgärder, t.ex. bestämmelser om utvisning ur undervisningslokalen (7 §), tillfällig om- placering (12 §) och avstängning (14–21 §§). När det gäller avstängning får en elev stängas av helt eller delvis under en viss period om eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad (14, 15, 17 och 18 §§). I kapitlet finns också bestämmelser som anger att personal från elever får omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen (22–23 §§). Bestämmelserna om disciplinära åtgärder gäller inte förskoleklassen. Bestämmelserna om omhändertagande av föremål gäller inte heller i komvux.

5.6Barnen och eleverna ska ha en god arbetsmiljö

Utöver bestämmelserna om trygghet och studiero, som beskrivs i avsnitt 5.5, finns det i skollagen bestämmelser om arbetsmiljön i fråga om t.ex. lokaler och utrustning (bl.a. 2 kap. 35 §). När det gäller förskolan och

fritidshemmet finns det bestämmelser om gruppsammansättning och

26

Prop. 2024/25:160 huvudmän i arbetet med säkerhet och krisberedskap (18 § första stycket 6 förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk).

5.7 När ett barn är i förskolan, skolan eller fritidshemmet går tillsynsansvaret över från barnets vårdnadshavare till huvudmannen

Vårdnadshavares ansvar för sina barn regleras i föräldrabalken. Där anges bl.a. att vårdnadshavaren svarar för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnads- havaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämp- liga åtgärder vidtas (6 kap. 2 § andra stycket föräldrabalken). Det finns inga uttryckliga bestämmelser i skolans författningar om tillsynsansvaret för barn och elever. Av praxis från Högsta domstolen (t.ex. NJA 1984 s. 764) samt beslut från Skolinspektionen (dnr 41–2013:1861,

egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse Prop. 2024/25:160 (24 kap. 4 § brottsbalken).

5.8Barnkonventionen gäller som lag i Sverige

Enligt 1 § lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter gäller barnkonventionen som svensk lag. Med barn avses varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet (artikel 1). Artikel 3 behandlar prin- cipen om barnets bästa. Den innebär att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn, vare sig åtgärderna vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Staten är skyldig att ge barnet det skydd och den omvårdnad som behövs för barnets välfärd.

I artikel 28 erkänns barnens rätt till utbildning. Där anges bl.a. att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen.

6Ett nytt kapitel om säkerhetsarbete ska föras in i skollagen

Regeringens förslag: Det ska föras in ett nytt kapitel i skollagen, 6 a kap., med rubriken ”Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte”.

Om inte annat anges i respektive bestämmelse gäller det nya kapitlet för hela skolväsendet. Vid tillämpningen av bestämmelserna i kapitlet ska fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskole- enhet jämställas med skolenhet.

En följdändring ska göras i det förslag till ändring i skollagen som regeringen har lämnat i propositionen En tioårig grundskola och som innebär att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i de obligatoriska skolformerna. Följdändringen ska göras i den paragraf som innehåller en beskrivning av skollagens kapitel.

Det föreslås även ytterligare en lag som innebär att de nya paragrafer som föreslås i denna proposition och som omfattar förskoleklassen ska ändras när förslaget om en tioårig grundskola träder i kraft. Ändringarna innebär att ordet förskoleklassen stryks i dessa paragrafer.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår ett nytt kapitel i skollagen (2010:800), 5 a kap., med rubriken ”Säkerhetsarbete”. Utredningen föreslår inte någon bestämmelse om att fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskole- enhet ska jämställas med skolenhet vid tillämpningen av bestämmelserna i kapitlet. Utredningens förslag förhåller sig inte till förslaget om en tioårig grundskola.

29

Prop. 2024/25:160 Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Justitiekanslern, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Linköpings kommun och Svenskt Näringsliv. Även Statens skolinspektion tillstyrker förslaget och in- stämmer i utredningens beskrivning av samhällsutvecklingen men anser samtidigt att skolans grunduppdrag i flera delar utgör en brottsföre- byggande funktion i sig.

Academedia AB anser att det i de inledande bestämmelserna i det före- slagna kapitlet bör förtydligas att ansvaret för bestämmelserna placeras hos utföraren av utbildning.

Några remissinstanser anser att utredningens förslag till vissa delar är otydligt. Malmö kommun välkomnar ambitionen att tydligare reglera för- skolornas och skolornas ansvar i det brottsförebyggande arbetet, men anser att utredningen inte tillräckligt klart har visat hur den föreslagna regle- ringen kan bidra till just detta. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tar inte ställning till förslaget men konstaterar att flera av de bestämmelser som föreslås ingå i det föreslagna säkerhetskapitlet i skol- lagen har en överlappning med annan reglering, både i skollagen och i andra lagar, vilket kan innebära en otydlighet i hur arbetet ska genomföras och hur bestämmelserna ska tillämpas. SPSM påtalar också, i likhet med Sveriges Skolledare, att de bestämmelser som föreslås i kapitlet inte täcker in alla aspekter av säkerhetsarbete, såsom det ansvar och arbete som regleras i arbetsmiljölagen (1977:1160), vilket kan bidra till en otydlighet avseende vad säkerhetsarbete i skolan innebär. Sveriges Skolledare framför att tanken bakom skollagen vid dess införande var att enbart reglera sådant som var specifikt för skolan och skolans myndighets- struktur. Sveriges Skolledare anser att det finns stora fördelar med att behålla strukturen med speciallagstiftningar i stället för att skapa ett system med överlappande regler. Förbundet menar därför att regeringen bör överväga om frågan om säkerhetsarbete kan vara en sådan generell uppgift som bör gälla fler verksamheter än skolan och i stället borde regleras i exempelvis arbetsmiljölagen. Idéburna skolors riksförbund (ISR) är tveksamt till behovet av ett nytt kapitel i skollagen. Förbundet anser vidare att om ett nytt kapitel skulle bedömas nödvändigt så bör kapitlet kompletteras med andra aspekter av barns och elevers säkerhet, t.ex. skadevållande och olyckshändelser.

Flera remissinstanser anser att utredningens förslag kan infogas i redan befintliga kapitel i skollagen. Friskolornas riksförbund, som avstyrker förslaget, anser att det är onödigt att införa ett nytt kapitel i skollagen som endast handlar om det brottsförebyggande arbetet. Friskolornas riks- förbund anser att flera av utredningens förslag kan inrymmas i skollagens kapitel 5. Detta för att förenkla och inte ytterligare skapa nya regel- områden. Stockholms kommun anser också att det går att göra för- tydliganden i befintlig reglering och hänvisar till skollagens kapitel 5 och 6. Även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) anser att de föreslagna bestämmelsernas skiftande karaktär talar för att de kan delas upp och placeras i olika kapitel i skollagen.

Stiftelsen Tryggare Sverige anser att ett helt nytt kapitel borde tas fram som samlar alla olika säkerhetsfrågor som en modern skolverksamhet

30

omfattar. Stiftelsen anser vidare att ett sådant kapitel bör placeras som Prop. 2024/25:160 skollagens andra kapitel för att signalera säkerhetsfrågornas betydelse.

Prop. 2024/25:160 föras och hur bestämmelserna ska tillämpas. Sveriges Skolledare anser att regeringen bör överväga om frågan om säkerhetsarbete kan vara en sådan

Prop. 2024/25:160 eller bestämmelserna om tillträdesbegränsningar till skolans område som

med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen Prop. 2024/25:160 det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället

för fritidshem (14 kap. 2 och 7 §§ skollagen).

Öppen fritidsverksamhet regleras i 25 kap. skollagen. Till skillnad från fritidshemmet ingår öppen fritidsverksamhet inte i skolväsendet. Skolans läroplan gäller inte för öppen fritidsverksamhet, men kan ändå vara vägle- dande för verksamheten. Enligt förarbetena till lagen är den öppna fritids- verksamheten en enklare form av verksamhet än fritidshemmet och behö- ver inte erbjuda samma grad av omsorg och tillsyn, utan verksamheten ska vara mer anpassad till äldre barns behov (prop. 1993/94:11 s. 33 och prop. 2009/10:165 s. 530).

Regeringen kan konstatera att något beredningsunderlag för att låta öppen fritidsverksamhet ingå i de förslag som framgår av denna lagråds- remiss inte finns. Samtidigt kan det konstateras att elever i öppen fritids- verksamhet som bedrivs vid en skolenhet i många fall är samma elever som går i den eller de skolformer som bedrivs vid skolenheten. Det finns inte något som hindrar att elever i den öppna fritidsverksamheten vid en skolenhet också ingår i underlaget i arbetet med att säkerställa en bered- skap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga vålds- situationer som ska finnas på varje skolenhet (jfr förslaget i avsnitt 7). Det kan också konstateras att eleverna i den öppna fritidsverksamheten inte räknas som obehöriga till skolenhetens område (jfr förslaget i avsnitt 8). Det finns inte heller något som hindrar att det görs en polisanmälan för brott som begås i samband med den öppna fritidsverksamheten. Däremot finns ingen skyldighet för rektorn att anmäla sådana brott (jfr förslaget i avsnitt 10). I fråga om möjligheten att undersöka väskor eller andra föremål som en elev har med sig till skolenheten kan det dock konstateras att det inte är möjligt att genomföra en sådan undersökning i en öppen fritidsverksamhet (jfr förslaget i avsnitt 9). Regeringen utesluter inte att det kan finnas skäl att återkomma till frågan om öppen fritidsverksamhet bör omfattas av bestämmelserna om säkerhetsarbete i det föreslagna 6 a kap. när det gäller sådan öppen fritidsverksamhet som bedrivs på en skolenhet.

Följdändringar på grund av förslag i propositionen En tioårig grundskola

I 1 kap. 12 § skollagen finns en förteckning över skollagens innehåll. Det nya kapitlet, 6 a kap. om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte, bör läggas till i förteckningen. Som framgår av avsnitt 13 i denna lagråds- remiss föreslås detta och de andra förslagen i propositionen träda i kraft den 1 juli 2025.

I propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143), som be- slutades av regeringen den 13 mars 2025, lämnas också förslag om ändring av 1 kap. 12 § skollagen. Den ändringen, som föreslås träda i kraft den

1 juli 2026, är en följd av att regeringen föreslår att 9 kap. skollagen om förskoleklassen ska utgå och att skollagen ska vara uppdelad i 30 kapitel. För att inte den ändring som avser det nya kapitel 6 a ska upphävas när de ändringar som rör en tioårig grundskola träder i kraft, bör det göras en ändring i den ändringslag som föreslås i prop. 2024/25:143. Ändringen

innebär att det nya kapitlet, 6 a kap. om säkerhetsarbete i brottsföre-

37

Prop. 2024/25:160 byggande syfte läggs till i förteckningen över skollagens kapitel (se avsnitt 2.2).

Förslagen i avsnitten 9 och 10 i denna proposition omfattar även för- skoleklassen. I och med att förskoleklassen i den ovan nämnda proposi- tionen föreslås upphöra efter att förslagen i denna proposition föreslås träda i kraft, föreslås det i denna proposition även en ny lag om ändring i skollagen där det görs ändringar i sådana paragrafer som föreslås i denna proposition där skolformen förskoleklass anges i lagtexten. Ändringarna innebär att ordet ”förskoleklassen” i dessa paragrafer utgår när reformen om en tioårig grundskola träder i kraft (se avsnitt 2.3).

Prop. 2024/25:160 Skälen för regeringens förslag

Det behövs ett författningsreglerat krav på beredskapsplan och beredskap att hantera allvarliga våldssituationer

Situationer med grovt våld i skolmiljö kan se olika ut och gärnings- personerna kan ha olika motiv. Det förebyggande och främjande arbetet bör alltid vara i fokus. Förskolor, skolor och fritidshem måste också ha en beredskap för att dels kunna identifiera och hantera situationer som kan innebära risk för grovt våld, dels för att kunna agera om en allvarlig våldssituation inträffar i skolmiljön. Det ska i detta sammanhang upp- märksammas att komvux är en skolform inom skolväsendet (1 kap. 1 § skollagen) och att exempelvis begreppet skolenhet även omfattar komvux (1 kap. 3 § skollagen), se avsnitt 5. Med termen skola avses i denna proposition skolformerna förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux.

Skolväsendets beredskap inför allvarliga våldssituationer är generellt sett otillräcklig. Exempelvis visar en enkät som Skolsäkerhetsutredningen lät genomföra att en stor andel av de rektorer som besvarade enkäten, omkring 30 procent, saknade en aktuell krisplan för sin skolenhet som inkluderar situationer med väpnat våld. Enbart drygt hälften, 59 procent, uppgav att de har utbildat personalen i hur de ska agera i en krissituation med väpnat våld (SOU 2024:17). Detta tyder på att många skolor inte har en tillräcklig planering inför allvarliga våldssituationer. Det är även stor skillnad mellan olika skolor vad gäller sådan beredskap.

Regeringen anser att det finns ett ansvar att arbeta förebyggande men även att agera mot och förhindra våld som förekommer i förskolan, skolan och fritidshemmet. Tillsynsansvaret för barn och omyndiga elever övergår till förskole- eller skolenheten när barnen och eleverna vistas i verk- samheterna (se avsnitt 5.7). Skolpersonalen har dessutom befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar och andra ordnings- störningar (5 kap. 6 § skollagen). Personalen måste således vara beredd att agera på ett lämpligt sätt även vid lindrigare former av våld. Med allvarliga våldssituationer avses emellertid extraordinära händelser, dvs. vålds- situationer av sådant allvar att det krävs ett snabbt agerande för att skydda barn, elever och personal från en pågående våldsutövning. Det kan avse såväl riktade våldsdåd av den typ som kan betecknas som skolattacker som andra fall av våldsdåd i skolan, t.ex. väpnade uppgörelser som sker på eller i anslutning till skolans område. Att skolpersonal ska kunna hantera sådana händelser förutsätter att det vid varje skolenhet finns ett fungerande beredskapsarbete. Regeringen anser i likhet med utredningen och flera remissinstanser, däribland Polismyndigheten, Skolinspektionen, Stats- kontoret, Barnombudsmannen, Brå, Malmö, Skellefteå, Örebro m.fl. kommuner samt Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd såväl att det finns ett behov av att det sker ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap för att hantera allvarliga våldssituationer, som ett behov av att upprätta en beredskapsplan för sådana situationer.

Sigtuna kommun är positiv till ett införande av ett lagkrav på att det ska bedrivas ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera

allvarliga våldssituationer, men kommunen anser att det inte är tydligt vad

40

Prop. 2024/25:160 samhet ska bedrivas inom en skolenhet i en särskild byggnad. Skol- inspektionen anför också att utbildningen inom komvux inte behöver vara skolförlagd och att det alltså inte behöver finnas någon byggnad i vilken utbildningen bedrivs. Regeringen konstaterar att med entreprenad avses i skollagen att en huvudman sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet som huvud- mannen ansvarar för enligt skollagen samt att huvudmannen behåller huvudmannaskapet för uppgifter som utförs på entreprenad (23 kap. 2 §). Detta innebär att i de fall komvux bedrivs i en byggnad så kommer huvudmannen att ha det ansvar som föreslås i detta avsnitt. Eftersom syftet med arbetet att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga vålds- och hotsituationer handlar om att skydda personer som vistas i den fysiska miljön vid skolenheten konstaterar regeringen att de föreslagna kraven gäller där det finns en fysisk miljö att ta hänsyn till.

Sigtuna kommun anser att det för att öka trygghet och säkerhet för elever och skolpersonal krävs en mer robust och samhällelig beredskap, där skolan kan lita på att övriga samhället reagerar adekvat på signaler om hot och våld i skolan. Sveriges Skolledare anser att om lagstiftaren bedömer att konfliktnivån i samhället medför ökade risker för attacker generellt bör kanske en mer generell reglering genomföras som berör all samhällsviktig verksamhet. Regeringen instämmer i att hela samhället måste reagera på signaler om hot och våld. Brottslighet måste bekämpas med samhällets hela förmåga. Brottsförebyggande åtgärder är centrala för samhällets samlade arbete mot brottslighet och otrygghet och behöver vidtas inom de flesta samhällsområden. En rad aktörer kan bidra med olika brottsföre- byggande insatser på nationell, regional och lokal nivå, och en väl- fungerande samverkan är en central del i ett effektivt brottsförebyggande arbete. Exempelvis trädde den 1 juli 2023 lagen (2023:196) om kom- muners ansvar för brottsförebyggande arbete i kraft och den 1 april 2025 trädde lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i kraft. Den senare lagen innebär en uppgiftsskyldighet för ett stort antal statliga myndigheter, kommuner och regioner samt skolan. Regeringen beslutade vidare i oktober 2024 att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå från och med den

1mars 2025 ska ansvara för flera nya uppgifter. När det gäller skolattacker ska CVE ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar ärenden där det finns en oro för att en eller flera personer ska genomföra en skolattack, se 7 b § förordningen (2016:1201) med instruktion för Brottsförebyggande rådet och proposi- tionen Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism (prop. 2024/25:46, bet. 2024/25:JuU20, rskr. 2024/25:134).

Regeringen anser dock att arbetet mot allvarligt våld i skolan behöver stärkas ytterligare. Enligt regeringens uppfattning behövs det i skollagen införas en reglering med tydliga krav på beredskap att hantera allvarliga våldssituationer i förskolan, skolan och fritidshemmet. Den nuvarande regleringen i skollagen ställer inte tydliga krav på att dessa verksamheter ska ha sådan beredskap att hantera allvarliga våldssituationer som dagens situation kräver. Verksamheter i skolväsendet har en mängd uppgifter och begränsade resurser. Det finns därmed en risk att uppgifter som inte är tydligt reglerade kommer längre ner i prioritetsordningen. Regeringen

42

avser dessutom kompensera kommunerna för att huvudmännen ska kunna Prop. 2024/25:160 prioritera säkerhetsarbetet (se avsnitt 14).

Almega utbildning och SKR anser att planen i skollagstiftningen ska benämnas på ett annat sätt än beredskapsplan eftersom uttrycket beredskap är allmänt förknippat med beredskap inför kris eller höjd beredskap inför krig. Regeringen konstaterar att förslaget innebär att huvudmannen ska se till att det bedrivs ett löpande arbete med att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer och anser att det då också är lämpligt att benämna planen beredskapsplan för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer.

Brå lyfter fram vikten av att alla skolor har krisberedskapsplaner som innefattar krisberedskapsarbete generellt. Sveriges Skolledare anser att det är avgörande att arbetet med den föreslagna beredskapsplanen samordnas med den krisplan som huvudmännen föreslås få i uppgift att ta fram i enlighet med regleringen i promemorian En modern krisreglering för verksamheter på skolområdet (U2024/02201), som bereds inom Regeringskansliet. Regeringen konstaterar att de förslag som lämnas i den promemorian avser fredstida krissituationer och höjd beredskap. Som regeringen återkommer till i avsnitt 7.2 är det något annat än den bered- skap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga vålds- situationer som behandlas i detta avsnitt.

Sammantaget föreslår regeringen att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet finns en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation. Det ska vidare på varje förskole- och skolenhet bedrivas ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer. Det ska vara huvud- mannen som ska se till att ett sådant löpande arbete bedrivs.

Beredskapsplanen och beredskapen ska även inkludera hot om allvarliga våldssituationer

Stiftelsen Tryggare Sverige anser att det är otillräckligt att bara förbereda sig för våldssituationer. Stiftelsen anser att det utifrån ett brottsföre- byggande perspektiv också måste finnas en beredskap för hotsituationer. Regeringen instämmer i att beredskapen även bör inkludera hot om allvarliga våldssituationer. Exempel på hot om allvarliga våldssituationer som kan uppstå i en förskola eller en skola kan vara då någon uttrycker en avsikt att genomföra en sprängning, en beväpnad attack eller hot om att på andra sätt skada enskilda eller grupper av barn, elever eller personal. Ett sådant hot kan uppstå genom att det yttras direkt av någon, som i muntliga eller skriftliga hot, eller indirekt, genom vad som kan uppfattas av kropps- språk eller symboliska gester. Att inkludera hot om allvarliga vålds- situationer i det löpande beredskapsarbetet kan bidra till att viktiga delar av arbetet inte förbises och kan i förlängningen leda till att allvarliga våldssituationer avvärjs.

Regeringen föreslår därför att både beredskapsplanen och det löpande arbetet för att säkerställa en beredskap ska ta sikte på såväl allvarliga våldssituationer som hot om allvarliga våldssituationer.

43

Prop. 2024/25:160 bestämmelse som gjordes av myndigheter och domstolar under pandemin. Organisationerna avstyrker vidare förslaget att tystnadsplikten ska inskränka rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Tidnings- utgivarna anför att det finns ett starkt behov av att säkerställa att det går att slå larm när uppmärksammade brister i en beredskapsplan inte åtgärdas. Journalistförbundet har en liknande synpunkt. Förbundet anser vidare att det saknas en analys av hur meddelarskyddet på den privata sidan påverkas av förslaget om tystnadsplikt i skollagen. Enligt 5 § lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter gäller inte meddelarskyddet om det finns en lagstadgad tystnadsplikt som skyddar uppgifterna. Den föreslagna tystnadsplikten i skollagen kommer därmed enligt Journalist- förbundet att inskränka meddelarfriheten i privata skolor. Journalist- förbundet lyfter också att det enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden uppställs förhållandevis hårda krav för att en anställd ska få rapportera om missförhållanden till en myndighet. Såväl Tidningsutgivarna som Journalistförbundet ifrågasätter

Prop. 2024/25:160 (2 kap. 1 §). Enligt 12 § förordningen (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) meddela närmare föreskrifter om sådana risk- och sårbarhetsanalyser. Enligt definitionen i MSB:s föreskrifter (MSBFS 2015:5) om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser är en samhällsviktig verksamhet en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:

–Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

–Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

Utbildning är enligt MSB:s lista med viktiga samhällsfunktioner en viktig samhällsfunktion utan huvudsaklig hemvist i en beredskapssektor. Det kan vidare konstateras att även om en sådan allvarlig våldssituation som en beredskapsplan enligt förslaget i avsnitt 7.1 ska innefatta planering för riktar sig mot skolan som en viktig samhällsfunktion, så kan en skolattack som exempelvis utförs av en ensamagerande person sällan i sig leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Även om skolverksamheten är mycket viktig är den inte heller normalt nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skade- verkningarna blir så små som möjligt. Pandemin, som Tidningsutgivarna uppger föranledde tillämpning av 18 kap. 13 § OSL, var dock en fredstida kris i den mening som avses i bestämmelsen och som berörde inte bara hela det svenska samhället utan även andra länder. En sådan allvarlig våldssituation som en beredskapsplan enligt förslaget i avsnitt 7.1 ska innefatta planering för, är således i många fall inte en sådan situation som statliga myndigheter, kommuner eller regioner är skyldiga att upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för enligt ovan nämnda regleringar. En sådan beredskapsplan som avses i avsnitt 7.1 innefattar således enligt rege- ringens uppfattning inte en planering och förberedelse för en fredstida krissituation, utan för situationer som är väl så allvarliga, men som inte är att anses som fredstida krissituationer. Regeringen bedömer därför i motsats till Tidningsutgivarna och Journalistförbundet att 18 kap. 13 § OSL i normalfallet inte kan tillämpas när det gäller sådana beredskaps- planer som en huvudman enligt förslaget i avsnitt 7.1 ska se till att det finns för varje förskole- eller skolenhet. Detta innebär att det inte finns ett tillräckligt sekretesskydd för sådana beredskapsplaner på det sätt som utredningen har förutsatt.

Även om innehållet i en beredskapsplan behöver vara känt inom en förskola, skola eller ett fritidshem kan det enligt regeringens uppfattning i en offentlig förskola, skola eller ett fritidshem finnas behov av att kunna sekretessbelägga beredskapsplanen eller delar av den i förhållande till utomstående i större utsträckning än vad som är möjligt enligt nuvarande bestämmelser i OSL.

Nedan behandlas först frågan om en ny sekretessbestämmelse och sedan frågan om det behövs en ny bestämmelse om tystnadsplikt i skollagen för den som är eller har varit verksam i enskild verksamhet och slutligen

48

frågan om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör inskränkas Prop. 2024/25:160 eller inte.

Det behövs en ny sekretessbestämmelse

Möjligheten att hantera en allvarlig våldssituation och undvika att personal, barn och elever i förskolan, skolan eller fritidshemmet kommer till skada i en allvarlig våldssituation kan som anförts motverkas om uppgifter i en beredskapsplan röjs. Det finns således ett befogat intresse av att skydda uppgifterna i en sådan plan. Det finns samtidigt ett intresse av insyn i skolhuvudmäns arbete med att vara förberedda för sådana situationer. Med hänsyn till de stora skador och förluster som kan bli resultatet av om uppgifter i en beredskapsplan används av en potentiell gärningsperson för att exempelvis planera och utföra en skolattack anser dock regeringen att detta intresse i första hand bör bevakas av tillsyns- myndigheterna. Vid en avvägning mellan intresset av sekretess och intresset av insyn anser således regeringen att det förstnämnda intresset väger tyngre.

Begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar får endast göras om det krävs med hänsyn till vissa angivna ändamål, bl.a. intresset av att förebygga eller beivra brott (2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen). En beredskapsplan ska enligt förslaget i avsnitt 7.1 ange de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig vålds- situation. Syftet är att åtgärderna ska minska risken för att barn, elever eller personal skadas eller dödas, dvs. syftet är att förebygga brott. Även syftet med en ny sekretessbestämmelse i OSL för uppgifter i sådana beredskapsplaner är att förebygga brott.

En ny bestämmelse om sekretess för uppgifter om en sådan beredskaps- plan som avses i avsnitt 7.1 bör utformas med bestämmelsen om sekretess till skydd för uppgifter i en risk- och sårbarhetsanalys enligt 18 kap. 13 § OSL som förebild. Sistnämnda bestämmelse gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. Den bestämmelsen är försedd med ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. presumtionen är att uppgifterna är offentliga och det är bara om viss angiven skada kan antas uppkomma vid ett röjande av uppgifterna som det gäller sekretess. Regeringen bedömer att ett sådant skaderekvisit är en lämplig avvägning mellan insyns- respektive sekretess- intresset även när det gäller uppgifter om eller i beredskapsplaner.

Formuleringen att ”sekretess gäller för uppgift som hänför sig till” som finns i 18 kap. 13 § OSL är en formulering som i OSL innebär att sekretessen följer med om uppgiften lämnas till en annan myndighet. Regeringen bedömer att det kan finnas behov av sekretess för beredskaps- planer även hos andra myndigheter, bl.a. hos Polismyndigheten, t.ex. om en skola vill samråda om innehållet i en beredskapsplan. Då beredskaps- planer kommer att finnas både hos kommunala och fristående skolor, förskolor och fritidshem räcker det dock inte att sekretessbestämmelsen konstrueras så att sekretessen följer med till en annan myndighet. Detta

beror på att sekretessen inte kommer att gälla hos t.ex. fristående skolor

49

Prop. 2024/25:160 och därmed inte kan följa med från sådana skolor. Sekretessbestämmelsen behöver därför i stället konstrueras så att den gäller hos alla myndigheter som kan komma att ta del av uppgifter som rör beredskapsplaner och löpande arbete med beredskap oavsett om det är fråga om en beredskaps- plan eller ett löpande arbete med beredskap hos en kommunal, statlig eller enskild verksamhet. Detta kan åstadkommas genom att sekretessen ska gälla för uppgift som rör viss närmare angiven verksamhet.

Frågan är då hur denna verksamhet ska preciseras i sekretess- bestämmelsen. Förslaget i avsnitt 7.1 består av två delar. Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet finns en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Huvudmannen ska också se till att det på varje förskole- och skolenhet bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer. Kravet på beredskap innefattar dels ett krav på att utbilda och öva i enlighet med beredskapsplanen, dels ett kontinuerligt arbete för att identifiera säkerhetsrisker och sårbarheter, att åtgärder vidtas för att minska dessa samt att beredskapsplanen uppdateras vid behov. Även uppgifter om det sistnämnda arbetet kan behöva omfattas av sekretess. Regeringen anser därför att sekretess bör gälla för uppgift som rör en sådan beredskapsplan som avses i avsnitt 7.1 eller sådant löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga vålds- situationer och hot om allvarliga våldssituationer som avses i samma avsnitt, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera sådana situationer eller hot motverkas om uppgiften röjs.

Som framgår ovan syftar den nya sekretessbestämmelsen till att före- bygga brott. Bestämmelser om sekretess till skydd främst för intresset av att förebygga eller beivra brott finns i 18 kap. OSL. Regeringen anser att den nya sekretessbestämmelsen bör placeras efter bestämmelsen i 18 kap. 13 § OSL om sekretess för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer.

Som nämns ovan kan det finnas ett behov av att samråda med t.ex. Polismyndigheten om innehållet i en beredskapsplan och därmed lämna ut uppgifter om beredskapsplanen. Det kan inte antas att ett sådant utlämnande av uppgifter i samband med ett samråd kring beredskaps- planen motverkar det allmännas möjligheter att förebygga och hantera allvarliga våldssituationer eller hot om sådana situationer. Skaderekvisitet är då inte uppfyllt och sekretess hindrar inte att uppgifter lämnas ut i ett sådant fall. Någon sekretessbrytande bestämmelse behövs därför inte.

Frågan om den befintliga tystnadsplikten hos fristående förskolor och skolor ska utökas får behandlas i samband med den generella frågan om insyn i sådana förskolor och skolor

Som framgår av avsnitt 5 får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem (2 kap. 5 § skol- lagen). Vidare kan enskilda utförare i vissa fall också anlitas av en huvudman på entreprenad för att utföra uppgifter inom skolväsendet (se

23 kap. skollagen), vilket är särskilt vanligt förekommande inom komvux.

50

Prop. 2024/25:160 komvux. Regeringen anser att frågan huruvida uppgifter i en sådan beredskapsplan som avses i avsnitt 7.1 och i löpande arbete med beredskap ska ha särskilt skydd hos fristående förskolor och skolor, och om ett sådant skydd i så fall ska ha formen av sekretess eller tystnadsplikt samt sammanhängande frågor om meddelarfrihet får behandlas i samband med behandlingen av nämnda betänkande och den anslutande promemorian Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet (U2024/01169). Betänkandet och promemorian bereds i Regeringskansliet. Regeringen föreslår således i denna proposition inte någon ny bestämmelse om tystnadsplikt i skollagen.

Den tystnadsplikt som följer av den föreslagna nya sekretessbestämmelsen ska inte inskränka den grundlagsfästa rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt (3 kap. 1 § OSL). Detta innebär att den föreslagna sekretessbestämmelsen inte bara innebär en inskränkning i rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen utan även en inskränkning av yttrande- friheten enligt regeringsformen.

OSL innehåller bestämmelser om begränsningar av den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sådana bestämmelser har placerats sist i rele- vant kapitel i OSL när det är fråga om sådan tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser. Enligt förarbetena till OSL bör som grundprincip gälla att stor återhållsamhet alltid iakttas vid prövningen av om det ska göras undantag från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Om det är fråga om bestämmelser om absolut sekretess kan det finnas större anledning att överväga undantag från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter än i andra fall. Detsamma gäller i viss mån sekretess- bestämmelser som är försedda med ett omvänt skaderekvisit, dvs. bestämmelser som är konstruerade utifrån att en presumtion för sekretess ska gälla på så vis att sekretess gäller om det inte står klart att uppgifterna kan lämnas ut utan att röjande leder till viss angiven skada eller men. Det bör också beaktas om uppgiften har lämnats av en enskild i en förtroende- situation eller om uppgiften hänför sig till myndighetsutövning. Som utgångspunkt bör rätten att meddela och offentliggöra uppgifter in- skränkas i fallet som avser en förtroendesituation, medan denna rätt i stället bör ha företräde när det är fråga om uppgifter som hänför sig till myndighetsutövning (prop. 1979/80:2 Del A s. 111–112).

Den nya sekretessbestämmelsen avser inte verksamhet som innefattar myndighetsutövning mot enskild och föreslås i likhet med bestämmelserna om sekretess gällande säkerhets- och bevakningsåtgärd (18 kap. 8 § OSL) och risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer (18 kap. 13 § OSL) vara försedd med ett rakt skaderekvisit. Enligt MSB:s föreskrifter ska en kommun senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med en risk- och sårbarhetsanalys som avser fredstida kriser och höjd beredskap till länsstyrelsen. Sekretessen

enligt 18 kap. 13 § gäller inte bara hos kommunen utan också hos

52

Prop. 2024/25:160 uppfylls kan variera stort mellan olika ärendetyper. Detta är enligt utskottet naturligt med hänsyn till ärendetypernas skiftande karaktär och variationen är förenlig med bestämmelserna i regeringsformen. Även när det gäller beredning av brådskande ärenden har utskottet understrukit kravet på bl.a. väl avvägda tidsfrister. Utskottet har anfört att det är en utgångspunkt att normala rutiner inte åsidosätts under längre tid och i större omfattning än nödvändigt. Särskilt viktigt har utskottet menat att det är att följa beredningskravet i regeringsformen när det gäller ärenden som kan komma att få stor betydelse för många människor, företag eller föreningar, som rör grundläggande fri- och rättigheter eller som kan innebära ett stort ekonomiskt risktagande för staten. Utskottet har också påpekat att beredningen i vissa lägen kan behöva avvika från gängse rutiner, men behovet av brådskande beredning borde åtminstone i viss utsträckning kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap (bet. 2023/24:KU10 s. 53, 56 och 57).

Regeringen konstaterar att utredningen har utgått från att 18 kap. 13 § OSL skulle ge ett skydd som regeringen bedömer att den inte gör. Regeringens förslag till ny sekretessbestämmelse medför samma skydd som utredningen har utgått från redan finns. Det betänkande i vilket utredningen gjorde sin bedömning remitterades den 14 mars till den 14 juni 2024, dvs. i tre månader. Det förslag som regeringen lämnar utgör endast en komplettering av utredningens förslag för att den effekt som utredningen ville uppnå också ska uppnås. Regeringen konstaterar också att de myndigheter och organisationer som beretts tillfälle att yttra sig över förslaget tillstyrker eller inte har några synpunkter på det, förutom Tidningsutgivarna, Journalistförbundet och Sveriges Lärare. Som fram- går ovan har dessa organisationers synpunkter beaktats.

Mot bakgrund av den masskjutning som inträffade vid den kommunala vuxenutbildningen i Örebro den 4 februari 2025 anser regeringen att det är angeläget att förslaget att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenheter dels finns en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid allvarliga våldssituationer eller hot om allvarliga våldssituationer, dels bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer samt den förslagna anslutande sekretess-bestämmelsen genomförs så snart som möjligt. Med hänsyn till att del-betänkandet har remitterats i tre månader och att det ifrågasatta förslaget enbart kompletterar utredningens förslag samt har samma syfte som utredningens bedömning gör regeringen bedömningen att ärendet har beretts på ett sådant sätt att det kan läggas till grund för lagstiftning.

54

Prop. 2024/25:160

8Tillträde till förskolor, skolor och fritidshem ska begränsas

8.1Problembild och nuvarande reglering

Trots att förskolan, skolan eller fritidshemmet inte är någon allmän plats har det under lång tid varit vanligt att svenska skolor har varit tillgängliga för alla, med olåsta dörrar och utan att besökare registreras eller kontrol- leras på andra sätt. Som framgår av avsnitt 4.3 kan dock avsaknaden av möjligheter att begränsa tillträdet eller ha kontroll över vilka som vistas där utgöra ett problem i arbetet med att förebygga och förhindra brott. Regeringen lämnar i avsnitt 8.2 förslag som innebär att tillträdet till skolan ska begränsas. Det ska där uppmärksammas att begreppet skolenhet även innefattar fritidshemmet (se avsnitt 6). Först lämnas dock en redogörelse för gällande rätt.

Det finns i dag inget krav på att förskolor och skolor ska ha fastställda regler för vilka som får vistas på verksamhetens område. Allmänheten har dock inte fritt tillträde till skolor, förskolor eller fritidshem eftersom dessa inte är allmän eller offentlig plats.

Den som obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats kan dömas för olaga intrång (4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken). I propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång anges att skolor och förskolor inkluderas i begreppet byggnad och att skolgårdar under vissa förutsättningar kan inkluderas i uttrycket annan liknande plats, t.ex. om och när allmänheten inte har fritt tillträde dit och det är angeläget att platsen ska kunna fredas mot obehöriga (prop. 2021/22:194 s. 21).

JO har i ett beslut från 2022 (JO 2022/23 s. 458, dnr 730-2020) uttalat att när det gäller skollokaler och skolgårdar finns det ingen särskild reglering av allmänhetens rätt till tillträde. Det finns därför inget som hindrar att en skola har regler för när t.ex. besök tillåts. Om någons tillträde till en skola behöver begränsas eller förbjudas kan beslut om tillträdes- begränsning fattas. Enligt JO är det en uppgift för huvudmannen att fatta sådana beslut, men JO ser inte något hinder mot att rätten att fatta sådana beslut delegeras till t.ex. rektorn. JO konstaterar vidare i beslutet att det inte finns något som hindrar att en skola har förhållandevis restriktiva regler för när besök av t.ex. föräldrar tillåts. Reglerna får dock inte ut- formas på ett sätt som omöjliggör sådan samverkan med och information till vårdnadshavare och föräldrar som skolan enligt skolförfattningarna ska ansvara för. Naturligtvis får reglerna inte heller utformas på ett sätt som skulle strida mot kraven på iakttagande av saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen.

Alla myndigheter måste dessutom vara tillgängliga för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas samt

vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att de ska kunna

55

Prop. 2024/25:160 ISR accepterar förslaget, men påpekar att det inte är helt enkelt att avgöra vem som är obehörig.

Skälen för regeringens förslag

Obehöriga personers tillträde till förskolor, skolor och fritidshem ska begränsas

Alltför många brott sker i dag i skolmiljö och det brottsförebyggande arbetet i förskola, skola och fritidshem behöver stärkas och utvecklas. Med skola avses i denna proposition förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Skolenhet innefattar de nämnda skolformerna och fritidshemmet (se avsnitt 6).

Alla huvudmän behöver arbeta med s.k. situationell prevention för att förebygga att brott begås av personer som inte har ett befogat intresse att vistas i verksamheten, dvs. som huvudmannen bedömer inte har giltiga skäl att besöka förskolan, skolan eller fritidshemmet. Situationell preven- tion handlar bl.a. om att beakta hur den fysiska miljön och utformandet av en plats kan bidra till att begränsa förekomsten av brott eller andra säkerhetsrisker (se avsnitt 4). En viktig del är att det finns tillträdes- begränsningar. Det kan t.ex. handla om lås, grindar och upplysningar om att obehöriga inte äger tillträde till enheten. Regeringen bedömer att det mot bakgrund av de senare årens omvärldshändelser med bl.a. våld och skjutningar, är nödvändigt med tillträdesbegränsningar för att upprätthålla en trygg och säker verksamhet för barn, elever och personal. Av en enkät- undersökning genomförd av Skolsäkerhetsutredningen framgår att endast drygt två tredjedelar av de skolor som deltog i undersökningen hade rutiner för att kontrollera vilka utomstående som besöker skolan. Mindre än hälften av skolorna angav att de hade någon form av tillträdes- begränsningar för utrymmen i skolan där elever vistas.

Regeringen anser därför att det finns ett behov av att begränsa obe- hörigas tillträde till förskolor, skolor och fritidshem och framhåller liksom Barnombudsmannen att en begränsning av obehörigas tillträde till en förskole- eller skolenhet skulle minska risken för att barn och unga utsätts för våldsdåd eller andra typer av brottsliga gärningar. Som Göteborgs kommun påpekar skapar en reglering om tillträdesbegränsning en tydlighet gentemot det omgivande samhället som innebär att det är personal i skolan som avgör vilka som får vistas inom skolområdet. Till skillnad från SPSM, Malmö kommun, SKR, Friskolornas riksförbund, ISR och Föräldra- alliansen Sverige bedömer regeringen att om huvudmannen vidtar åt- gärder för att begränsa tillträde till enheten så kommer det att få betydelse

iarbetet med att förebygga brott och säkerhetsrisker i förskole-, skol- och fritidshemsmiljöer. Skolinspektionen konstaterar, till skillnad från Stock- holms och Linköpings kommuner, att personal på skolor inte alltid känner till möjligheten som finns att avvisa obehöriga personer från skolans område. Regeringen delar Skolinspektionens bedömning att det finns behov av att i skollagen förtydliga huvudmannens ansvar att värna förskole- respektive skolenheten som en plats för personal, barn och elever samt andra personer som har ett befogat intresse av att besöka verksam-

58heten.

Prop. 2024/25:160 finns t.ex. krav på att vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som be- hövs för att verksamheten ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot

brottsbalken). I propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot Prop. 2024/25:160 hemfridsbrott och olaga intrång framförs att Lagrådet vid införandet av

regleringen om olaga intrång anfört att våld måste få brukas för att föra ut en person som tränger sig in också i andra fall än när det gäller någons bostad. Som exempel på lokaler som bör komma i fråga nämndes bl.a. enskilda arbetsrum, andra arbetsplatser och skolsalar (prop. 2021/22:194 s. 9). Personal i förskolan, skolan eller fritidshemmet har dock ingen skyldighet att agera i nödvärn. De kan vid behov exempelvis ringa polisen.

Regeringen noterar också att om det finns risk för att obehöriga försöker tränga sig in kan väktare anlitas. Bestämmelser om väktare finns i lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Det är vidare möjligt att ansöka hos Polismyndigheten om att få använda sig av ordningsvakter enligt lagen (2023:421) om ordningsvakter. Ordningsvakter ska som huvudregel an- vändas på platser dit allmänheten har tillträde. Det finns dock platser där ordningsvakter bör kunna användas även om allmänheten inte har tillträde dit, exempelvis på ambassader, Migrationsverkets boenden och på vissa platser på sjukhus eller hos socialtjänsten (jfr prop. 2022/23:91 s. 83).

Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för hur huvudmän, förskolor, skolor och fritidshem kan arbeta för att begränsa obehöriga personers tillträde till en förskole- eller skolenhet. Materialet kan bl.a. ge huvudmännen stöd i upprättandet av rutiner och riktlinjer för besök. Stödmaterialet kan även handla om hur den fysiska miljön kan anpassas för att begränsa tillträdet samt tydliggöra och markera enheten och hur förskolor, skolor och fritidshem kan agera om obehöriga personer behöver avvisas.

9Skolan ska kunna besluta om undersökning av bland annat väskor

9.1Problembild och nuvarande reglering

Som framgår av avsnitt 4.4 har personal i skolan och fritidshemmet enligt skollagen en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränk- ningar eller andra ordningsstörningar och möjligheter att omhänderta före- mål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen. Skolans personal får visitera elevskåp under förutsättning att eleverna har klart för sig under vilka villkor de disponerar skåpen, dvs. att det är huvudmannens skåp och inte elevens privata. Väskor som förvaras i elevskåp får däremot inte undersökas. Det innebär att elever kan förvara alkohol, narkotika och andra olagliga eller olämpliga föremål i väskor i skolan utan att skolans personal kan ingripa. Skolan och fritidshemmet saknar alltså tillräckliga verktyg för att upprätthålla ordningen och säkerheten. Regeringen lämnar i avsnitt 9.2 förslag som avser att åtgärda detta. Först lämnas dock nedan en redogörelse för gällande rätt.

63

Prop. 2024/25:160 Skydd mot kroppsvisitation

Regeringsformen

Enligt regeringsformen (RF) är var och en gentemot det allmänna skyddad mot kroppsvisitation (2 kap. 6 § första stycket RF). Med kroppsvisitation avses enligt förarbetena till regeringsformen undersökning av en persons kläder eller av något som denne har med sig, t.ex. en handväska (prop. 1975/76:209 s. 147). Skyddet mot kroppsvisitation får endast be- gränsas genom lag (2 kap. 20 § första stycket RF). En sådan begränsning får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demo- kratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nöd- vändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 § RF). Enligt förarbetena innebär bestämmelsen att lagstiftaren nog- grant ska redovisa sina syften, när en fri- och rättighetsinskränkande lag beslutas (prop. 1975/76:209 s. 153). Riksdagens ombudsmän (JO) har uttalat att oavsett om personalen på en skola öppnar en elevs väska eller om väskan på uppmaning av personalen frivilligt öppnas av eleven själv så att personalen kan se vad som förvaras i den måste åtgärden vara att bedöma som en kroppsvisitation i den mening som avses i regerings- formen (se JO 2004/05 s. 337, dnr 1924-2002).

Europakonventionen

I lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna anges att konventionen gäller som lag i Sverige. Av 2 kap. 19 § RF framgår att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av konventionen. Enligt Europakonventionen har var och en rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens (artikel 8.1). Åtnjutandet av denna rättighet får inte inskränkas annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till bl.a. den allmänna säkerheten, förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter (artikel 8.2). En begränsning av en konventionsrättighet kan aldrig vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle om det inte också är proportionellt i förhållande till det eftersträvade målet med lagstiftningen.

Barnkonventionen

Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättig- heter, den s.k. barnkonventionen, gäller enligt lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter som svensk lag. I artikel 28 erkänns barnens rätt till utbildning. Där anges bl.a. att kon- ventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen. Enligt artikel 16.1 i barnkonventionen får inget barn utsättas för god-

64

tyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem Prop. 2024/25:160 eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder

och sitt anseende. Stadgandet innebär inte ett absolut förbud mot ingrepp i privatlivet, men sådana ingrepp måste ha stöd i lag. I artikeln anges inte några särskilda syften som kan utgöra godtagbara skäl att inskränka rätten. Syftet måste vara förenligt med barnkonventionen i övrigt, men det finns ett visst utrymme för respektive stat att bedöma vilka syften som in- skränkningar kan godtas för (SOU 2020:63).

Rättegångsbalken och lagen om unga lagöverträdare

I rättegångsbalken (RB) och lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) regleras när kroppsvisitation får ske vid misstanke om brott. Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, får kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller som kan användas för att utföra en genomsökning på distans. Kroppsvisitation får även ske på annan än skälig misstänkt under vissa förutsättningar (28 kap. 11 § första stycket RB).

Om någon är misstänkt för att före femton års ålder ha begått ett brott får, om det finns särskilda skäl, kroppsvisitation företas mot den unge enligt bestämmelserna i 28 kap. RB (36 § LUL). Tvångsmedel bör an- vändas restriktivt mot personer under 15 år och i allmänhet bör det finnas misstanke om allvarligare brott eller brottslighet av större omfattning (prop. 1983/84:187 s. 29). Det kan noteras att det i betänkandet Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare föreslås att det inte längre ska ställas krav på särskilda skäl för kroppsvisitation avseende barn under femton år (SOU 2024:93). Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Enligt 28 kap. 11 § tredje stycket RB avses med kroppsvisitation en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Definitionen i rättegångs- balken är enligt uttalanden i förarbetena avsedd att vara vägledande för tolkning och tillämpning av begreppet kroppsvisitation även i annan lag- stiftning än rättegångsbalken (prop. 1993/94:24 s. 37). Med uttrycket ”andra föremål” avses föremål avsedda att förvara andra föremål i, t.ex. plånböcker, kartonger och fodral och även bagagelådor och barnvagnar med mera. Det avgörande är att det rör sig om ett föremål som den som ska undersökas har med sig. Begreppet kroppsvisitation omfattar under- sökning av föremål oavsett om de är öppna, stängda, låsta eller på annat sätt tillslutna (prop. 1993/94:24 s. 40 ff.).

För att man ska kunna säga att någon har med sig ett föremål krävs att personen har egendomen under sin fysiska kontroll (prop. 1993/94:24 s. 42). Att någon tillfälligt ställt ner föremålet på marken utesluter inte kroppsvisitation. Det krävs emellertid att man kan peka ut en bestämd person som innehavare av föremålet. Herrelösa föremål eller föremål där det är osäkert vem av flera personer som föremålet tillhör kan inte under- sökas inom ramen för en kroppsvisitation. Äganderätten till ett visst föremål har emellertid ingen betydelse för möjligheten till kroppsvisitation (prop. 1993/94:24 s. 42).

65

Prop. 2024/25:160 Omhändertagande av föremål

Som beskrivs i avsnitt 5 finns bestämmelser om trygghet och studiero i skollagens kapitel 5. Där finns också bestämmelser om under vilka om- ständigheter föremål får omhändertas. Personal får från en elev om- händerta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säker- heten i utbildningen. Föremål som annan personal än rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning har omhändertagit ska, om det inte omedelbart kan lämnas tillbaka, utan onödigt dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en sådan handledare för prövning av när föremålet ska lämnas tillbaka (5 kap. 22 §).

Bestämmelserna om omhändertagande av föremål omfattar hela skol- väsendet utom förskola och kommunal vuxenutbildning (komvux). I förarbetena anges att det inte är föremålet i sig utan sättet på vilket det används i skolan som utgör grunden för omhändertagandet. Sådana före- mål kan beroende på kontexten exempelvis vara mobiltelefoner, leksaker, knivar, pyrotekniska attiraljer, kemikalier, verktyg eller berusningsmedel. Bestämmelsen ger inte någon rätt till kroppsvisitation. Detta medför att en rektor eller en lärare inte kan omhänderta ett föremål som är dolt i t.ex. en väska eller ett klädesplagg (prop. 2006/07:69 s. 15 f).

Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska som huvudregel återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Undantag finns dock om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig före- mål eller om det med hänsyn till ett föremåls beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det. I sådana fall behöver inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om om- händertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om föremålet kan antas bli förverkat enligt viss straffrättslig lagstiftning ska detta skyndsamt anmälas till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats (5 kap. 23 §). Som exempel på sådana föremål kan nämnas narkotika, dopningsmedel, vapen och knivar.

I förarbeten har uttalats att ett elevskåp bör kunna genomsökas om det finns anledning att tro att ett föremål som används störande eller utgör en fara för säkerheten på skolan har placerats där. Dessa utrymmen anses inte som privata utan har vanligtvis ställts till elevernas förfogande för för- varing av böcker och andra för skolarbetet nödvändiga hjälpmedel. För att det ska vara möjligt att kunna genomsöka den typen av förvarings- utrymmen måste dock eleverna på ett tydligt sätt få klart för sig vilka regler som gäller för användningen av skåpen och att skolledningen förfogar över dubblettnycklar. Eventuella väskor som förvaras i skåpen får dock inte öppnas (prop. 2006/07:69 s. 16 f).

66

Regeringens förslag: Om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller upprätthålla säkerheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasie- skolan eller kommunal vuxenutbildning, ska väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten få undersökas. En sådan undersökning ska få genomföras endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omstän- digheter.

En sådan undersökning som avser ett obestämt antal elever ska endast få utföras efter beslut av rektorn. Rektorn ska inte få uppdra åt någon annan att fatta ett sådant beslut. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller personer som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften.

En rektor ska också under ovan angivna förutsättningar få besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten. En rektor ska även få uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta och utföra sådana undersökningar.

För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller för- skoleenhet gäller vad som anges om rektorn i stället huvudmannen.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningens förslag är begränsat till högstadiet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Utredningen använder formuleringen skolans område i stället för skolenhet. Utredningen föreslår att rektorn ska kunna besluta om undersökning av väskor en viss dag och att undersökningar ska få genomföras om det är nödvändigt för att begränsa allvarligare ordnings- störningar eller upprätthålla säkerheten. Utredningen föreslår att en under- sökning, om det inte möter hinder, ska utföras av personal som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften. Utredningen föreslår vidare att under- sökningen ska få omfatta väskor och andra föremål som eleven har eller har haft med sig.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Det gäller bl.a. Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse (SiS), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Staffanstorps och Sunds- valls kommuner, Sveriges Skolledare, Stiftelsen Tryggare Sverige och Svenskt Näringsliv.

SPSM anser att det finns ett glapp i att skolor har rätt att omhänderta föremål som kan vara störande, göra andra otrygga eller vara en fara för säkerheten, men att personalen inte har några medel för att undersöka väskor och liknande i förebyggande syfte för att hitta sådana föremål. SPSM välkomnar förslaget om uppdrag till Statens skolverk om att förbereda skolor, inklusive utbildning av personal och stöd. Insatserna behöver enligt SPSM uppmärksamma att elever med funktionsned-

67

Prop. 2024/25:160 sättningar kan ha särskilda behov både inför och under genomförandet av

Prop. 2024/25:160 särskilt utsedda personerna ska namnges eller om det räcker att peka ut personer med viss titel. ISR avstyrker fortfarande förslaget då det enligt föreningen är för omfattande och innebär en alltför stor inskränkning i elevers personliga integritet. Det bör enligt ISR:s mening stipuleras tydligare och mer distinkta krav för när en undersökning ska få göras, t.ex. i tydligt hotfulla situationer eller i övrigt när det har framkommit att det

Prop. 2024/25:160 Begränsningar i skyddet mot kroppsvisitation får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (2 kap. 21 § RF). De flesta av de bestämmelser i nuvarande lagstiftning som medför rätt att utföra kroppsvisitation t.ex. vid flygplatser, domstolar och riksdagen, har motiverats med att åtgärden har ansetts nödvändig för att i vissa fall förhindra att det begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Syftet med det kan i förlängningen vara att skydda grundläggande demokratiska principer såsom offentligheten vid domstolsförhandlingar eller beslutande politiska församlingar. Kroppsvisitation har också ansetts befogad som ett straffprocessuellt tvångsmedel för att utreda brott eller för att kontrollera personer eller besökande till personer som är frihetsberövade av olika skäl. Det finns sedan den 1 juli 2023 bestämmelser om kroppsvisitation även på utbildningsområdet. Då trädde lagen (2022:1011) om in- och utpasserings- kontroller vid högskoleprovet i kraft. I den lagen finns bestämmelser om kontroller med kroppsvisitation av provdeltagare vid inpassering till eller utpassering från en lokal där högskoleprovet genomförs (in- och utpasseringskontroller). Ändamålet med sådana kontroller är att motverka att fusk sker vid högskoleprovet genom användning av elektroniskt hjälp- medel. I propositionen In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet utvecklas skälen för att sådana kontroller är ett sådant angeläget och godtagbart ändamål i ett demokratiskt samhälle som kan motivera en begränsning av regeringsformens skydd mot kroppsvisitation. De skäl som anförs är bl.a. att högskoleprovet är ett viktigt urvalsinstrument till högre utbildning och att syftet med in- och utpasseringskontroller är att värna högskoleprovets legitimitet i utbildningssystemet och därmed en andra chans för individer att studera vidare. Vidare anförs att syftet med sådana kontroller är att förebygga och motverka brott, då konstaterat fusk och brottslighet vid högskoleprovet, tillsammans med annat fusk, t.ex. forskningsfusk, i förlängningen kan leda till minskat förtroende för universitets- och högskolesektorn (prop. 2021/22:155 s. 29–31).

Utredningen föreslår att syftet med att införa en möjlighet till begränsad kroppsvisitation i skolan i form av undersökning av väskor och liknande ska vara att det är nödvändigt för att begränsa risken för allvarligare ordningsstörningar eller upprätthålla säkerheten. Frågan om orden ”nöd- vändigt” och ”allvarliga” ska användas i lagtexten berör det krav på proportionalitet som i 2 kap. 21 § RF kommer till uttryck genom kravet på att en begränsning aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. Regeringen återkommer till frågan om proportionalitetsbedömningen nedan. Här behandlas endast de före- slagna ändamålen. Regeringen delar utredningens bedömning att de angivna ändamålen att begränsa ordningsstörningar i skolan och att upprätthålla säkerheten i skolan är ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Regeringen noterar vidare att det inte är möjligt att dra en skarp gräns mellan vad som kan anses utgöra risk för en ordnings- störning och vad som kan anses syfta till att upprätthålla säkerheten. En konstaterad risk för att det kan inträffa en ordningsstörning kan i vissa fall också innebära en fara för säkerheten. Att elever förvarar brandfarliga varor som smällare i skolan kan exempelvis både innebära en fara för säkerheten och utgöra en risk för ordningsstörningar.

72

Prop. 2024/25:160 uttryckts för de allra yngsta eleverna och att problematiken med nollning och exempelvis införsel av alkohol vid skolavslutning inte förekommer i komvux – åtminstone inte i sådan grad att det är motiverat att överväga att införa en möjlighet till kroppsvisitation. Regeringen anser, i likhet med Skolinspektionen och IES att en sådan begränsning kan medföra en risk för att äldre elever utnyttjar yngre elever för att exempelvis smuggla in olika oönskade eller olagliga föremål, eftersom de vet att yngre elevers väskor inte får undersökas. Skolinspektionen anser att det av detta skäl bör övervägas om förslaget bör omfatta hela grundskolan och fritidshemmet. Regeringen konstaterar att många förskoleklasser ingår i samma skolenhet som en grundskola och att resonemanget därmed även är relevant för förskoleklassen. Även Linköpings kommun skulle gärna se att förslaget också omfattar andra skolformer eller årskurser än det lagda förslaget, främst vuxenutbildningen och grundskolans mellanstadium. Academedia AB anser att bestämmelsen även bör omfatta komvux med hänvisning till bestämmelsernas signalvärde. Regeringen anser att alla obligatoriska skolformer, dvs. förskoleklassen grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, och de frivilliga skolformerna för ung- domar, dvs. gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, bör omfattas av ovan nämnda skäl. Även fritidshemmet, som ingår i skolväsendet, bör av samma skäl omfattas. När det gäller komvux ska beaktas att den skol- formen vänder sig till vuxna. Regeringen delar utredningens uppfattning att problematiken med nollning och skolavslutning inte förekommer i komvux på motsvarande sätt som i skolformer som har ungdomar som elever. Det kan dock även i komvux komma tips om att det exempelvis finns risk för att olagliga föremål tas med till eller förvaras i utbildnings- lokalerna. Att det sannolikt finns mycket färre situationer när en under- sökning av väskor och liknande kan vara befogad i komvux anser inte regeringen bör beaktas genom att utesluta komvux från tillämpnings- området för en ny bestämmelse om sådana undersökningar, utan genom att i bestämmelsen föra in ett krav på proportionalitetsbedömning (se mer om detta nedan). Detta innebär att regeringen anser att den nya bestäm- melsen bör omfatta alla ovan nämnda skolformer och fritidshemmet.

Som framgår av avsnitt 3 har bl.a. Skolinspektionen och SKR fått yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss, vars förslag i sak överensstämmer med förslaget i rutan. Skolinspektionen ser positivt på att förslaget nu omfattar fler skolformer och fritidshem. Myndigheten anser dock att det behövs ett förtydligande av hur förslaget förhåller sig till komvux som bedrivs på entreprenad eftersom den utbildning som bedrivs hos entre- prenörer inte har någon naturlig koppling till skolenhetsbegreppet. SKR har inga synpunkter på att regeringen föreslår att fler årskurser och skol- former ska omfattas av förslaget än vad utredningen föreslår, men ställer sig frågande till om detta har utretts i tillräcklig omfattning, särskilt avseende komvux. SKR anser i detta sammanhang att det är otydligt om en rektor får utse en person för att genomföra undersökningar om utbildningen sker på entreprenad av ett företag. Regeringen noterar att övriga myndigheter och organisationer som har beretts tillfälle att yttra sig över utkastet till lagrådsremiss inte har haft några synpunkter. Regeringen anser att det finns ett tillräckligt underlag för att kunna föreslå att alla skolor, inklusive komvux ska omfattas av den föreslagna regleringen.

74

Regeringen återkommer nedan till de efterfrågade förtydligandena av- Prop. 2024/25:160 seende komvux.

Regeringen anser, liksom utredningen, att det endast ska vara möjligt att genomföra en undersökning av en väska eller ett liknande föremål som tillhör en elev. Det är främst eleverna som har anledning att komma in på skolans område. Det framstår inte som rimligt att införa möjlighet att kontrollera väskor som tillhör skolpersonalen, vårdnadshavare eller andra tillfälliga besökare som har anledning att befinna sig på skolområdet. Mot bakgrund av att skolan inte är en allmän plats ska obehöriga som inte har anledning att vistas på skolan avvisas (se avsnitt 8). Det finns då inte an- ledning att leta igenom någon väska eftersom personen överhuvudtaget inte ska befinna sig på området. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att det endast ska vara väskor och andra föremål som tillhör elever som får undersökas.

En väska måste åtminstone kunna antas tillhöra en viss person för att undersökning ska kunna ske av väskan. Det kan förekomma vissa svårig- heter att slå fast vem en väska tillhör, när det rör väskor som placerats i skolans allmänna utrymmen. Äganderätten till väskan bör inte ha någon betydelse. Herrelösa väskor som hittas inne på skolan, där man inte kan utreda vem väskan tillhör, får dock inte undersökas enligt den föreslagna regleringen. En sådan väska får i stället hanteras enligt befintlig lag- stiftning som t.ex. lagen (1938:121) om hittegods. Uppkommer misstanke om att en kvarlämnad väska innehåller något farligt ska Polismyndigheten kontaktas.

Sammantaget bedömer regeringen att en befogenhet att i skolan, fritids- hemmet eller i komvux vid behov genomföra undersökningar av elevers väskor och andra liknande föremål i syfte att förebygga och begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar, brott och säkerhetsrisker är sådana angelägna och godtagbara ändamål i ett demokratiskt samhälle som kan motivera en begränsning av regeringsformens skydd mot kropps- visitation. Lagrådet anför att när det gäller motverkande av orosstörningar och kränkande behandling är skälen för en sådan inskränkning inte lika starka som när det gäller syftena att förebygga brott och upprätthålla säkerheten. Med hänsyn till att i vart fall allvarliga ordningsstörningar många gånger kan sägas utgöra ett hot mot säkerheten och med beaktande av det grundläggande krav på proportionalitet som alltid gäller för åtgärder av detta slag motsätter sig Lagrådet ändå inte de angivna ändamålen.

En befogenhet att inom skolväsendet undersöka väskor och liknande måste utformas så att den blir proportionerlig

Utredningen föreslår att en undersökning endast ska få göras om det är nödvändigt för att begränsa risken för allvarligare ordningsstörningar eller upprätthålla säkerheten. Frågan är då vad som avses med nödvändigt. Det begreppet har olika betydelser i olika författningar. Exempelvis innebär ordet ”nödvändigt” i den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om nödvändigt utlämnande av uppgift att det krävs att utlämnandet är en nödvändig förutsättning för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra ett visst åliggande. Enbart en bedömning att effektiviteten i myndighetens handlande nedsätts

genom en föreskriven sekretess får alltså inte leda till att sekretessen

75

Prop. 2024/25:160 åsidosätts (prop. 1979/80: 2 Del A s. 465 och 494). När det gäller kravet i artikel 6.3 EU:s dataskyddsförordning att syftet med en behandling av

21 § RF att begränsningen aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med Prop. 2024/25:160 hänsyn till det ändamål som har föranlett den.

När och var och av vem ska en undersökning av väskor eller liknande få utföras?

Utredningen föreslår att ett beslut om undersökning av väskor eller liknande ska avse en viss dag. Göteborgs kommun framhåller att förslaget om att beslutet ska gälla en viss dag, samt att elever och vårdnadshavare ska informeras på förhand inte helt möter de behov som uppstår i skolan. Detta är något som Academedia AB samt Sollentuna och Täby kommuner också lyfter fram. Regeringen anser att situationer då det kan vara befogat att undersöka en väska kan uppkomma plötsligt samt vara av den karak- tären att en avisering i förväg inte är lämplig, t.ex. om personalen får information om att det pågår försäljning av narkotika, alkohol eller tobak på skolan och att vissa elever förvarar det som säljs i sina ryggsäckar i sina elevskåp. Enligt utredningens bedömning bör det inte införas någon möjlighet att besluta om undersökning av enskilda elevers väskor, efter- som en sådan ordning i praktiken skulle innebära att elever blir föremål för ett straffprocessuellt tvångsmedel, parallellt med befintlig reglering i RB och LUL. Regeringen håller med om att det är viktigt att en möjlighet för skolans eller fritidshemmets personal att kunna genomföra under- sökning av väskor inte får innebära att reglerna om kroppsvisitation i straffrättslig reglering kringgås. Som redovisats i avsnitt 9.1 finns bestäm- melser i RB och LUL om när kroppsvisitation får ske vid misstanke om brott. Det krävs bl.a. anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa och kroppsvisitation får användas mot en misstänkt som är under 15 år endast om det finns särskilda skäl för tvångsåtgärden. Brottsutredande uppgifter bör förbehållas myndigheter som har ett sådant uppdrag, som Polismyndigheten. Regeringen vill dock understryka att undersökning av väskor i skolan och fritidshemmet inte ska göras i syfte att utreda brott. I stället ska undersökning i vissa fall kunna ske om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Ansvaret för att det inte före- kommer ordningsstörningar och att säkerheten kan upprätthållas ligger på skolan och fritidshemmet. Det är därför rimligt att det i dessa verksamheter ges möjligheter att i vissa fall genomföra undersökningar när det finns an- ledning att anta att en elev har med sig ett oönskat föremål in på skolområdet. Redan i dag får exempelvis skolan öppna och gå igenom elevskåp i sådana situationer och det finns redan i dag en reglering i skollagen som innebär om ett föremål som omhändertas kan antas bli förverkat enligt vissa bestämmelser i brottsbalken, narkotikastrafflagen eller vapenlagen ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Regeringen delar således Sigtuna och Göteborgs kommuners uppfattning att det ska vara möjligt för rektorn att besluta om att undersöka en elevs väska vid en konkret misstanke att väskan innehåller föremål som inte är tillåtna i skolan eller fritidshemmet.

Utredningen föreslår vidare att rektorn inte får uppdra åt någon annan

att fatta ett beslut om undersökning av väskor och liknande. Regeringen

77

Prop. 2024/25:160 anser att detta är befogat när det är fråga om att t.ex. inför en skolstart eller skolavslutning besluta om att alla elevers väskor ska undersökas eller, om

Prop. 2024/25:160 tionen mellan elever och personal. Regeringen anser att det kan före- komma i enskilda fall, men anser också att en sådan befogenhet generellt

Prop. 2024/25:160 bedriver verksamhet som avses i skollagen eller annan utbildnings- verksamhet (utbildningsanordnare) diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.

Undersökning av väskor och andra föremål måste således genomföras på ett sätt som inte utgör diskriminering eller upplevs som kränkande för eleverna. Rektorn kan, t.ex. när skäl finns inför en skolstart eller skol- avslutning, fatta ett beslut om väskundersökning som omfattar samtliga elever. Att kontrollera samtliga väskor och andra föremål som tillhör elever på en skola kan dock innebära stora praktiska svårigheter. Detta gäller särskilt för skolor med ett stort antal elever. Det måste i dessa fall finnas en möjlighet att utföra undersökning av väskor stickprovsvis. Flera remissinstanser, som BO, DO och Region Jönköpings län understryker vikten av en enhetlig, icke-diskriminerande och icke godtycklig rätts- tillämpning. DO anför att stereotypa föreställningar om olika grupper kan medföra risk för diskriminering som har samband med framför allt kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktions- nedsättning vid stickprovskontroller. Regeringen vill understryka att rektorn och de personer som utses att besluta och genomföra under- sökningarna måste förhålla sig till den reglering som finns om diskrimi- neringsförbud. Det är således av yttersta vikt att rektorn tillser att stick- provskontroller och även andra kontroller sker på ett icke-diskriminerande sätt.

Det kan innebära särskilda svårigheter att undersöka väskor när det gäller vissa grupper av elever. MFD har framhållit att ”det finns stora skillnader mellan den ordinarie skolan och anpassade skolan vad gäller arbetssätt, storlek och organisering, vilket kommer att innebära olika förutsättningar att utföra det arbete som föreslås i betänkandet”. Myndig- heten anser vidare att det saknas resonemang i betänkandet om att en möjlighet att undersöka väskor skulle kunna upplevas som integritets- kränkande specifikt för elever med funktionsnedsättning. Täby kommun har vidare lyft att elever som har ett normbrytande beteende, en neuro- psykiatrisk funktionsnedsättning eller en kombination av dessa, kan påverkas negativt om skolan fattar beslut om att undersöka väskor då det skulle kunna leda till att dessa elever inte vill komma till skolan. Regeringen instämmer i att hänsyn kan behöva tas till vissa elever i vissa situationer. Det betyder dock inte att skolan ska avstå från att vidta nöd- vändiga åtgärder på grund av att en elev har en funktionsnedsättning. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när gäller möjligheten att besluta om undersökning av väskor och andra föremål enligt regeringens förslag (se närmare nedan). Som SPSM anfört i sitt remissyttrande behöver sådana insatser uppmärksamma att elever med funktionsnedsättningar kan ha särskilda behov både inför och under genomförandet av åtgärden, såsom anpassad information, bemötande och förhållningssätt. SPSM bör därför involveras i uppdraget.

82

Prop. 2024/25:160 inte vill låta sin väska undersökas och vilka följder det blir om ett otillåtet föremål påträffas. Som regeringen påpekar ovan bör det framgå tydligt av

skolan. I fritidshemmet måste alltså andra åtgärder vidtas om en elev Prop. 2024/25:160 vägrar att låta sin väska eller andra föremål undersökas. Det kan inte heller

här bli tal om våld eller tvång (jfr ovan), utan den som är utsedd att få undersöka väskor kan t.ex. tillkalla en kollega med samma befogenhet eller rektorn för att försöka förmå eleven att visa sin väska. Vägrar eleven ändå kan vårdnadshavare kontaktas. Finns misstanke om föremål som kan vara farliga för säkerheten i skolan som t.ex. knivar eller vapen bör i stället polisen kontaktas.

I gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxen- utbildning får huvudmannen eller rektorn enligt 5 kap. 17 § första stycket skollagen besluta att stänga av en elev helt eller delvis bl.a. om eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad (p. 1), eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande (p. 3), eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling (p. 4), eleven kan antas ha begått en brottslig hand- ling inom skolans område (p. 5) eller elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero (p. 6). Rege- ringen bedömer att en vägran att låta en väska eller ett annat föremål undersökas kan inverka negativt på övriga elevers trygghet och studiero och att förutsättningar för att stänga av eleven då finns. Huvudmannen eller rektorn får besluta att avstängningen ska gälla omedelbart (5 kap.

17 § andra stycket skollagen).

Disciplinära åtgärder, i form av t.ex. avstängning av en elev, bör även kunna vidtas om ett otillåtet föremål påträffas vid en undersökning. Avstängning skulle t.ex. kunna bli aktuellt om en kniv eller något annat vapen påträffas och elevens agerande gör att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad.

Regeringen återkommer i avsnitt 9.3 till frågan om att vissa föremål som påträffas vid undersökning ska kunna omhändertas.

Ett beslut att undersöka väskor eller liknande ska inte kunna överklagas

Enligt 41 § förvaltningslagen (2017:900) gäller som huvudregel att ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Om det i annan författning finns särskilda regler om vilka beslut som får eller inte får överklagas, har de företräde framför förvaltningslagens huvudregel (4 § förvaltningslagen). I 28 kap. skollagen finns särskilda bestämmelser om överklagande. I kapitlets olika bestäm- melser räknas ett antal beslut upp, som får överklagas. Kapitlet avslutas med en bestämmelse (28 kap. 18 §) som stadgar att andra beslut enligt skollagen än som anges i kapitlet får överklagas bara om överklagande får ske enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Enligt 13 kap. 2 § den lagen får beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund, vissa beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, vissa beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett kommunalförbund och vissa beslut av revisorer överklagas.

Regeringen föreslår en reglering som innebär att rektorn ges en möjlig- het att i vissa fall besluta om undersökning av väskor som avser ett obestämt antal elever. En rektor får också utse personer som i den löpande

verksamheten får besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers

87

Prop. 2024/25:160 väskor. Sådana beslut är ett beslut om ett tvångsmedel, om än inget straff- processuellt sådant. När det gäller annan lagstiftning som ger möjlighet till kroppsvisitation i ett förebyggande syfte, som till t.ex. lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler, lagen (2022:1011) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet och lagen (2010:294) om säker- hetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och regioner, så gäller att beslut om kroppsvisitation inte får överklagas. Vidare kan nämnas att beslut om omhändertagande av föremål enligt 5 kap. 22 och 23 §§ skollagen inte är sådana överklagbara beslut som räknas upp i 28 kap. skollagen. Regeringen anser mot denna bakgrund, i likhet med utredningen, att beslut av rektorn eller särskilt utsedda personer om undersökning av väskor inte ska kunna överklagas. Ingen remissinstans har haft några invändningar i denna del. I enlighet med skollagens systematik med ett eget kapitel för frågor om överklagande, behövs ingen uttrycklig lagregel med ett överklagandeförbud. I stället får det anses framgå av 28 kap. 18 § skollagen.

Det bör tas fram ett stödmaterial

Som flera remissinstanser, bl.a. Eskilstuna och Gotlands kommuner, Läns- styrelsen i Hallands län, Region Jönköpings län, Föräldraalliansen, Almega Utbildning och Sveriges Lärare påpekar är det viktigt att det tas fram tydliga riktlinjer. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för tillämpning av här föreslagna bestämmelser. Polismyndigheten och SPSM bör involveras i arbetet.

Skellefteå, Sollentuna och Uddevalla kommuner, Sveriges Lärare och IES påtalar att det är viktigt att skolpersonal erbjuds utbildning och kompetensutveckling. Huvudmannen har en skyldighet att se till att all personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skol- väsendet (2 kap. 34 § andra stycket skollagen). Det är upp till rektorn att avgöra behovet av utbildning eller kompetenshöjande insatser för de personer som utses.

9.3Vissa föremål som påträffas vid undersökning ska kunna omhändertas och viss dokumentation ska ske

Regeringens förslag: Vid en undersökning av väskor eller liknande ska föremål som påträffas omhändertas av rektorn om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Sådana föremål får också omhändertas av en person som rektorn har utsett att utföra undersökningen.

Ett omhändertaget föremål ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen har tagit med sig föremål som har kunnat befaras komma till användning för ordningsstörningar, kränkningar, brott eller för att hota säkerheten eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet

lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare informerats om

88

Prop. 2024/25:160 vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Undantag finns dock om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål eller om det med

Prop. 2024/25:160 omhändertagandet ska anmälas till Polismyndigheten eftersom det kan antas att föremålet kan bli förverkat. För att det inte ska råda något tvivel om till vem ett föremål ska lämnas tillbaka och för att hanteringen ska kunna granskas i efterhand bör omhändertagandet dokumenteras. Det bör dock gälla ett undantag. Om omhändertagandet sker under lektionstid och föremålet lämnas tillbaka vid lektionens slut bör omhändertagandet inte behöva dokumenteras.

Regeringen föreslår således att det ska finnas en skyldighet att doku- mentera att ett föremål har omhändertagits även när det har skett i samband med undersökning av väskor. Liksom vid omhändertagande enligt 5 kap. skollagen bör en dokumentationsskyldighet inte gälla om omhänder- tagandet sker under lektionstid och föremålet återlämnas till eleven efter lektionens slut.

Även utförande av en undersökning av väskor eller liknande ska dokumenteras

Som framgår av avsnitt 9.2 kommer ett beslut av rektorn eller särskilt utsedda personer om att utföra en undersökning av väskor eller likande inte att kunna överklagas. Regeringens avsikt är vidare att minska administrationen i skolan. Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid lämnade i mars 2025 förslag som syftar till att minska den administrativa bördan för att frigöra tid för planering och undervisning, se betänkandet Tid för undervisningsupp- draget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet (SOU 2025:26). Trots detta anser regeringen att det finns starka skäl som talar för att i fråga om undersökning av väskor och andra föremål införa ett krav på att utförandet av undersökningen ska dokumenteras. Dessa är att de föreslagna bestämmelserna om undersökning av väskor och andra föremål utgör inskränkningar i grundlagsskyddet mot kroppsvisitation och att det är angeläget att utförandet av undersökningen kan kontrolleras i efterhand. Ett krav på dokumentation har en stor betydelse ur rättssäkerhetssynpunkt. Ett sådant krav klargör att rektorn eller en person som är utsedd av rektorn för uppgiften före en undersökning måste ta ställning till om förutsättningarna för undersökningen är uppfyllda, dvs. om det sker för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Ett krav på dokumentation medför också en önskvärd möjlighet till kontroll i efterhand av t.ex. om det är en behörig person som har utfört undersökningen och om väskunder- sökningen har varit proportionerlig. I fråga om vilken dokumentation som krävs bör det inte behövas några omfattande eller djupgående beskriv- ningar. Innehållet måste dock vara så pass utförligt att det möjliggör en meningsfull kontroll och uppföljning av åtgärden.

Regeringen föreslår därför att även själva utförandet av undersökningen ska dokumenteras. Det bör ingå i dokumentationen vem eller vilka som har utfört undersökningen. På så sätt kan det kontrolleras att det är rektorn eller en eller flera av rektorn utsedda personer som gjort undersökningen. Det bör vidare dokumenteras när och varför undersökningen görs och omständigheterna kring händelsen. På så sätt kan det kontrolleras om grunden för undersökningen är uppfylld, dvs. om det sker för att begränsa

risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att

92

upprätthålla säkerheten. Det bör även anges vems väska eller föremål som Prop. 2024/25:160 har undersökts. Om undersökningen avser ett obestämt antal elevers

väskor eller liknande bör man dock bara behöva ange vems väska eller föremål som har undersökts om ett föremål i väskan omhändertas.

Det är samtidigt viktigt att hålla nere den administrativa bördan för skolpersonalen. Det bör därför inte finnas några formkrav på hur doku- mentationen ska göras och det bör räcka med kortare anteckningar. Det bör inte heller finnas något som hindrar att dokumentationen av utförandet av undersökningen och dokumentationen av omhändertagandet görs samlat.

I sammanhanget påminner regeringen om att viss dokumentation även kan behöva göras i förhållande till förvaltningslagen. Av 29 kap. 10 § skollagen framgår vilka bestämmelser som ska tillämpas vid ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt skollagen hos en kommun, en region eller en enskild huvudman. Det gäller bl.a. 31 § om dokumentation av beslut, 32 § om motivering av beslut, 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut.

SKR anser att både rektorns beslut om att undersöka elevers väskor och den utsedda personens beslut att undersöka väskor behöver dokumenteras. Regeringen anser att det får ankomma på rektorn att avgöra i vilken utsträckning förvaltningslagen ställer krav på dokumentation utöver de bestämmelser om dokumentation som här föreslås i skollagen. Som nämns i avsnitt 9.2 avser regeringen att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial. Detta bör även avse de dokumentationskrav som kommer att finnas. Som nämns ovan bör det enligt dokumentationskravet i skollagen räcka med kortare anteckningar.

Uppgifter som dokumenteras kan i vissa fall omfattas av sekretess

De uppgifter som dokumenteras kan i vissa fall omfattas av sekretess en- ligt 23 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Enligt den bestämmelsen gäller sekretess i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan bl.a. för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

10Brott som begås i skolan ska som huvudregel anmälas till Polismyndigheten