HC03154: Partipolitiska lotterier

Regeringens proposition 2024/25:154

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 april 2025

Elisabeth Svantesson

Erik Slottner (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslår regeringen lagändringar som innebär särskilda informationskrav för licenshavare som tillhandahåller lotterier till förmån för vissa partipolitiska organisationer. Kraven innebär bl.a. att information om licenshavaren eller en organisation som får stöd av licenshavaren ska lämnas vid tillhandahållandet av lotter och i kommersiella meddelanden om lotter.

I propositionen föreslås också lagändringar som innebär att lotterier som tillhandahålls av en licenshavare som själv är eller som ger stöd till vissa partipolitiska organisationer inte ska omfattas av de villkorslättnader i spelregleringen som gäller för andra allmännyttiga lotterier. Sådana lotterier kommer därmed inte längre att vara undantagna från spelskatt eller från spellagens kreditförbud och bonusbegränsning.

Ändringarna syftar bl.a. till att säkerställa att konsumenter får tydlig information om att de genom ett lottköp kan ge stöd till en partipolitisk organisation och att ta bort omotiverade villkorslättnader för partipolitiska lotterier.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

1

13.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1139) om

3

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1139) om skatt på spel.

4

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om spellagen (2018:1138)

dels att 14 kap. 8 och 9 §§ och 15 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 5 §, 14 kap. 4 a § och 15 kap. 3 a §, av följande lydelse.

2 kap.

5 §

Med partipolitiskt lotteri avses ett lotteri med licens enligt 6 kap. som tillhandahålls av en licenshavare som enligt sina stadgar är eller har till syfte att främja

1.ett parti, som har rätt till stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier, eller

2.en sidoorganisation till ett sådant parti.

14 kap.

4 a §

En licenshavare med licens enligt

6 kap. som enligt sina stadgar är, eller har till syfte att främja, ett parti som deltar eller har deltagit i ett val till riksdagen, region- eller kommunfullmäktige eller Europaparlamentet eller en sidoorganisation till ett sådant parti ska vid tillhandahållandet av spel enligt licensen lämna tydlig och framträdande information om partiets beteckning eller organisationens namn.

1Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Fysiska lotter som tillverkats före ikraftträdandet och som inte uppfyller kraven i 14 kap. 4 a § får tillhandahållas till den 1 april 2026.

3.Vid prövning av en ansökan om undantag från förbudet att erbjuda eller lämna kredit för insatser i ett spel som kommit in till spelmyndigheten före ikraftträdandet gäller 14 kap. 8 § i den äldre lydelsen.

7

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för insatser som tagits emot och utbetalningar som betalats ut före ikraftträdandet.

8

I juni 2023 beslutade Finansdepartementet att uppdra åt en sakkunnig att biträda departementet med att se över regleringen för partipolitiska lotterier (Fi2023/02035). Resultatet av uppdraget redovisades i februari 2024 i promemorian Partipolitiska lotterier (Ds 2024:3). I promemorian har två alternativa förslag lämnats, ett förslag som innebär att lotterier till förmån för partipolitiska verksamheter inte längre ska kunna få licens enligt spellagen (2018:1138) och ett förslag som innebär vissa förändringar av villkoren för tillhandahållandet av sådana lotterier. I denna proposition behandlas det sistnämnda förslaget. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2024/00925).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 december 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 8 och författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissen har det även gjorts en redaktionell ändring.

4Den svenska spelregleringen

Den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 i samband med att spellagen trädde i kraft och ett licenssystem infördes. På spelmarknaden finns en delmarknad för lotterier, se figur 1. Spel får tillhandahållas på lotterimarknaden med licens för spel för allmännyttiga ändamål eller licens för spel som är förbehållet staten. Därtill kan allmännyttiga organisationer tillhandahålla vissa lotterier som inte är licenspliktiga, s.k. registreringslotterier och frisektorslotterier.

I denna proposition behandlas partipolitiska lotterier, vilket är lotterier som tillhandahålls av en licenshavare som är eller ger stöd till vissa partipolitiska organisationer. Alla lotterier i figur 1 som får tillhandahållas av en allmännyttig organisation kan vara ett partipolitiskt lotteri.

9

5 Allmännyttiga lotterier

5.1 Förutsättningar för att tillhandahålla allmännyttiga lotterier

bedriva verksamhet som huvudsakligen tillgodoser ett sådant ändamål Prop. 2024/25:154 och, om det inte finns särskilda skäl, inte vägra någon inträde som medlem.

Dessutom ska föreningen eller trossamfundet ha ett behov av intäkter från spel för sin verksamhet (6 kap. 2 § spellagen). Denna förutsättning författningsreglerades i 1982 års lotterilag (1982:1011) och har sedan, med mindre ändringar, överförts till spellagen (prop. 2017/18:220 s. 305 och prop. 1993/94:182 s. 60). Skälet till att det infördes ett krav på behov av intäkter från lotterier för att få tillstånd var att utrymmet på lotterimarknaden bedömdes vara begränsat. Eftersom ett mycket stort antal ideella föreningar var mer eller mindre beroende av intäkter från lotterier bedömdes det vara nödvändigt att lotteriregleringen utformades så att det var möjligt att fördela det begränsade utrymmet mellan de ideella föreningarna. Den fördelningsnyckel som valdes var vilket behov av lotteriintäkter en förening ansågs ha (prop. 1981/82:170 s. 49). Av författningskommentaren framgår att i princip alla intäkter en förening har ska vägas in vid bedömningen av om en förening har behov av lotteriintäkter. Av kommentaren framgår dock att det är naturligt att behovsprövningen blir ganska schablonartad (prop. 2017/18:220 s. 305 läst tillsammans med prop. 1993/94:182 s. 60). Enligt Spelinspektionen anses behovskravet i normalfallet vara uppfyllt om den sökande föreningen kan visa att intäkterna från lotteriet kommer att användas för att finansiera verksamhet som bidrar till att värna det allmännyttiga ändamål som föreningen verkar för (Ds 2024:3 s. 68).

Det finns särskilda regler som syftar till att överskottet från ett allmännyttigt lotteri faktiskt tillfaller avsett allmännyttigt ändamål. Ett exempel på en sådan regel är det s.k. vinståterbetalningstaket, som innebär att värdet av vinsterna från ett lotteri som inte är bingo får uppgå till högst 50 procent av värdet av insatserna i spelet under samma tid (4 kap.

3 § spelförordningen [2018:1475]). För att få licens krävs också att det kan antas att lotteriet kommer att ge licenshavaren skälig avkastning och att denna kommer att användas för det allmännyttiga ändamålet (6 kap. 3 § 2 spellagen). I samband med införandet av detta krav uttalade regeringen att det är viktigt att överskottet av lotteriet kommer den ideella föreningen och det allmännyttiga ändamålet till del och inte hamnar hos olika mellanhänder och serviceföretag (prop. 1993/94:182 s. 62).

Vissa spel för allmännyttiga ändamål får tillhandahållas efter registrering hos en kommun (registreringslotterier). För det krävs att vissa villkor är uppfyllda, bl.a. att den juridiska personen huvudsakligen är verksam inom en kommun och att lotteriet endast tillhandahålls i den eller de kommuner där den juridiska personen är verksam (6 kap. 9 § spellagen). Det är även möjligt att för allmännyttiga ändamål tillhandahålla lotterier inom en viss kommun utan vare sig licens eller registrering, om vinsterna endast utgörs av varor och om insatser och vinster understiger vissa belopp, s.k. frisektorslotterier (3 kap. 5 § spellagen).

5.2Regelverket för allmännyttiga lotterier

Som framgår av figur 1 i avsnitt 4 kan ett statligt ägt bolag också få licens för att tillhandahålla vissa typer av lotterier. Sådana lotterier tillhandahålls

11

Prop. 2024/25:154 då med licens för statligt spel (5 kap. spellagen) och benämns i det följande statliga lotterier. Regelverken för allmännyttiga lotterier och statliga lotterier är i stort sett likalydande. Det finns dock tre betydande villkorslättnader för allmännyttiga lotterier som statliga lotterier inte har. Dessa tre villkorslättnader redogörs för i det följande.

5.2.1Undantag från spelskatt

I samband med omregleringen av spelmarknaden infördes spelskatten, som bl.a. ersatte den tidigare lotteriskatten. Spelskatten regleras i lagen (2018:1139) om skatt på spel. Ord och uttryck i den lagen har samma betydelse som i spellagen. Enligt 1 § lagen om skatt på spel ska spelskatt betalas till staten för sådant licenspliktigt spel som tillhandahålls av en licenshavare enligt spellagen. Av 2 § följer dock att lotterier till förmån för allmännyttiga ändamål som tillhandahålls med licens enligt 6 kap. spellagen undantas från spelskatt. Det innebär att allmännyttiga lotterier inte beskattas enligt lagen, oavsett om spelet tillhandahålls med stöd av en licens enligt 6 kap. 2 §, en registrering enligt 6 kap. 9 § eller utan vare sig licens eller registrering enligt 3 kap. 5 § spellagen.

För övriga licenspliktiga spel, inklusive statliga lotterier, tas spelskatt ut med 22 procent av behållningen. Behållningen utgörs av skillnaden mellan de sammanlagda insatserna och de sammanlagda utbetalningarna (6, 7 och 9 §§ lagen om skatt på spel).

Undantaget från spelskatt för allmännyttiga lotterier infördes i två steg. År 1986 slopades skatten för varuvinster för samtliga lotterier. Ändringen hade i första hand betydelse för de ca 1 000 idrottsföreningar som vid denna tid anordnade varulotterier. Varulotterierna stod för en liten andel av den totala lotterivinstskatten och som skäl till ändringen angavs att den kunde förenkla för idrottsföreningar, folkrörelsen och Skatteverket (prop. 1985/86:46 s. 3 och 4). Tre år senare infördes undantaget från skatt på penningvinster, eftersom regeringen ansåg att de administrativa kostnaderna för folkrörelsen och Skatteverket inte stod i rimlig proportion till de belopp som förväntades flyta in (prop. 1987/88:141 s. 31 och 32).

I samband med omregleringen av spelmarknaden 2019 bibehölls skatteundantaget för allmännyttiga lotterier. I förarbeten pekade regeringen på vikten av att värna finansieringen av allmännyttiga ändamål och de ideella organisationernas möjligheter att fortsatt finansiera sina verksamheter via överskott från spelverksamhet. En skatt på de ideella organisationernas behållning från spel skulle enligt regeringen innebära en direkt inskränkning i organisationernas möjligheter att finansiera sin verksamhet. Regeringen uttalade vidare att en skatt på de ideella organisationernas spelverksamhet skulle slå ojämnt och drabba de mindre organisationernas ideella verksamheter oproportionerligt hårt och att skatteundantaget kunde säkerställa de små och medelstora organisationernas finansiering (prop. 2017/18:220 s. 244).

spelet. Kreditförbudet för licenshavare infördes eftersom deltagare i spel Prop. 2024/25:154 och lotterier kan frestas att spela långt över sin ekonomiska förmåga om

kredit erbjuds (prop. 1993/94:182 s. 37). När kreditförbudet 2002 utvidgades till att även omfatta ombud för den som anordnar lotteriet anfördes samma skäl (prop. 2001/02:153 s. 24).

Spelinspektionen får medge undantag från förbudet när det gäller lotterier till förmån för allmännyttiga ändamål som tillhandahålls med licens enligt 6 kap. spellagen. Ett sådant undantag får dock endast medges om krediten avser köp av lotter för en viss tid och det sammanlagda kreditbeloppet uppgår till högst 1/40 prisbasbelopp.

Möjligheten att medge undantag från kreditförbudet infördes ursprungligen i 1994 års lotterilag och gällde då för alla typer av lotterier. Bakgrunden till det var att vissa lotterianordnare hade börjat övergå till att anlita servicebolag som skickade lotten med post till lottköparen tillsammans med en faktura. Dessa lotter deltog i dragningen även om fakturan inte betalats. Regeringen bedömde att upplägget i och för sig innebar en form av köp på kredit, men att det snarare framstod som ett alternativt betalningssätt än som ett sätt att göra det möjligt för den som inte hade råd att spela. Regeringen ansåg inte heller att försäljningsmetoden innebar en sådan risk för spelmissbruk som hade motiverat införandet av kreditförbudet. För regeringen framstod det därmed som i det närmaste uteslutet att det förelåg en risk för ett upprepat och oplanerat spelande. De skäl som motiverat införandet av kreditförbudet kunde enligt regeringen därför inte åberopas när lotter skickades till lottköparen tillsammans med en faktura (prop. 2004/05:3 s. 19).

I samband med omregleringen av spelmarknaden 2019 överfördes en justerad version av undantaget till spellagen. Undantaget begränsades till allmännyttiga lotterier och till ett sammanlagt kreditbelopp om högst 1/40 prisbasbelopp. Det motiverades med att det vid tillämpningen visat sig att krediterna blivit förhållandevis stora (prop. 2017/18:220 s. 154).

5.2.3Undantag från bonusbegränsningen

Enligt 14 kap. 9 § första stycket spellagen får en licenshavare endast vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel erbjuda eller lämna bonus. Med bonus avses en rabatt eller liknande ekonomiskt incitament som är direkt kopplat till spelet (2 kap. 3 § 3 spellagen). Bonusbegränsningen infördes för att förhindra ohälsosamt spelande. Ett totalt förbud ansågs dock väl långtgående och oproportionerligt. Med beaktande av behovet av kanalisering, och för att underlätta nya aktörers tillträde till den svenska spelmarknaden, ansågs det vara rimligt att låta en licenshavare erbjuda en bonus vid det första speltillfället (prop. 2017/18:220 s. 155).

Enligt 14 kap. 9 § andra stycket spellagen får licenshavare som enbart tillhandahåller spel med licens enligt 6 kap. spellagen erbjuda och lämna bonus även vid andra tillfällen. Undantaget infördes den 1 januari 2023. I samband med det framhölls att den typ av spel som de allmännyttiga organisationerna tillhandahåller generellt sett anses vara spel med låg risk att utveckla spelproblem bl.a. eftersom det är frågan om låga insatsmöjlig-

heter per lott, och det i de flesta fall rör sig om långsammare spel med låg

13

Prop. 2024/25:154 vinståterbetalningsnivå. Vidare framhölls att det inte hade framkommit att de premier som många av lotterierna under en lång tid använt sig av bidragit till ett osunt spelande. Regeringen bedömde därför att det inte fanns behov av att begränsa bonusar för spel av det aktuella slaget. Som skäl för att inte samtliga spel med liknande risknivå skulle omfattas av undantaget framhölls att allmännyttig ideell verksamhet ska ges goda förutsättningar för att erhålla finansiering genom intäkter från spel (prop. 2021/22:242 s. 94 och 95).

5.3Utvecklingen av lotterier som finansieringskälla för allmännyttig verksamhet

Omsättningen på den svenska spelmarknaden har ökat efter omregleringen 2019. Delmarknaden för lotterier har dock inte utvecklats på samma sätt. De allmännyttiga lotterierna hade år 2019 en nettoomsättning, dvs. omsättning efter utbetalda vinster, om 3 413 miljoner kronor. År 2023 var motsvarande siffra 3 602 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 5,5 procent. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån uppgick dock inflationen 2019–2023 till 4,3 procent, vilket innebär att ökningen i realiteten var mer begränsad.

Sett i ett större och längre perspektiv har lotterimarknaden utvecklats från enklare varulotterier med såväl insatssom vinstbegränsningar till dagens penninglotterier där spelarna kan vinna miljonbelopp. I samband med olika regeländringar och införandet av de allmännyttiga lotteriernas villkorslättnader i spelregleringen har regeringen återkommande framhållit att ett av de politiska målen för spelmarknaden är att värna ideell verksamhet och ge goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erbjuda finansiering genom intäkter från spel. Syftet med flertalet av de angivna ändringarna har också uttryckligen varit att förbättra möjligheterna att finansiera ideell verksamhet genom intäkter från spel (se bl.a. prop. 1987/88:141 s. 15 och 16, prop. 1993/94:182 s. 21, 22 och 24, prop. 2002/03:93 s. 16 och 17, prop. 2017/18:220 s. 244 och 259 och prop. 2021/22:242 s. 93). Det har även beaktats att många organisationer i hög grad är beroende av lotteriintäkter för att kunna bedriva sin verksamhet samt att samhället har begränsade resurser att lämna ekonomiskt stöd åt den verksamhet som de allmännyttiga organisationerna bedriver (prop. 1981/82:170 s. 43).

5.4Information om lotteriets förmånstagare

Enligt 14 kap. 4 § spellagen ska en licenshavare hålla all relevant information om spelet, inklusive spelets vinstmöjligheter och regler, lättillgänglig för spelare. Det kan t.ex. handla om information om hur spelet fungerar, dess vinstförutsättningar och risker. Vidare bör spelarna få information om vart de kan vända sig för rådgivning vid problemspelande (prop. 2017/18:220 s. 150, 151 och 323). Om en licenshavare på eget initiativ kontaktar en konsument via telefon i syfte att ingå ett distansavtal om spel

14

ska konsumenten i början av samtalet bl.a. informeras om licenshavarens Prop. 2024/25:154 identitet (14 kap. 8 § samma lag).

I spellagen finns dock inte något krav på att i samband med marknadsföring av spel till förmån för allmännyttiga ändamål informera om spelets förmånstagare i de fall denna är en annan aktör än licenshavaren. Att vid marknadsföring utelämna information om spelets förmånstagare skulle dock kunna anses strida mot förbudet mot vilseledande marknadsföring i marknadsföringslagen (2008:486). Av 10 § tredje stycket i den lagen följer att en näringsidkare inte får utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen Ökad insyn i partiernas finansiering – ett utbyggt regelverk (prop. 2017/18:55) tillkännagav riksdagen för regeringen att det är rimligt att lottköpare får tydlig information om ett lotteri anordnas för att finansiera partipolitisk verksamhet (bet. 2017/18:KU19, rskr. 2017/18:153). Vid omregleringen av spelmarknaden valde dock regeringen att inte införa ett sådant krav och hänvisade till att Spelinspektionen skulle få möjligheter att meddela föreskrifter om detta (prop. 2017/18:220 s. 119).

Med stöd av bemyndigandet i 16 kap. 10 § 1 spelförordningen har Spelinspektionen reglerat vilken information som, utöver vad som framgår av

14 kap. 4 § spellagen, ska hållas lättillgänglig för spelaren. Av myndighetens föreskrifter och allmänna råd följer att vid tillhandahållande av lotteri med licens enligt 6 kap. spellagen ska spelare bl.a. erhålla information om licenshavarens namn. På fysiska lotter ska information om licenshavare och, i förekommande fall, uppgift om förmånstagare anges på ett tydligt och framträdande sätt. Uppgiften om licenshavaren ska alltid finnas på själva lotten. Uppgiften om förmånstagaren får hållas tillgänglig på annat sätt än på lotten, förutsatt att det framgår var informationen finns tillgänglig. Om lotteriet tillhandahålls online ska motsvarande information om licenshavare vara väl synlig på licenshavarens startsida (8 kap. 1 § första stycket 1, 2 § första stycket och 4 § Lotteriinspektionens föreskrifter och allmänna råd [LIFS 2018:4] om statligt lotteri och lotteri för allmännyttiga ändamål).

6Partipolitiska lotterier

6.1 Uttrycken parti och partipolitisk verksamhet

Av totalt 308 aktiva licenser för allmännyttiga lotterier innehas 4 licenser av licenshavare som är riksdagspartier eller sidoorganisationer till riksdagspartier. De fyra lotteriernas nettoomsättning (intäkter minus utbetalda vinster) motsvarar cirka 5 procent av den totala nettoomsättningen för licenspliktiga allmännyttiga lotterier. Det är ovanligt att partier och dess sidoorganisationer tillhandahåller registreringslotterier eller frisektorslotterier.

Moderata samlingspartiet (Moderaterna) har beviljats licens för att tillhandahålla ett nummerlotteri och licensen gäller t.o.m. den 30 november 2027 (Spelinspektionens dnr 22Si1874). Moderaternas lotteri tillhandahålls under varumärket M-lotteriet. Moderaterna driver sitt lotteri i egen regi.

Sveriges socialdemokratiska arbetarparti (Socialdemokraterna), Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (i det följande benämns dessa tre föreningar S-föreningarna) har en gemensam licens. S-föreningarnas licens omfattar nummerlotteri, fysiska skraplotter, skraplotter online, bingoliknande onlinelotteri och sannolikhetsspel online. S-föreningarna återkallade under hösten 2023 sin gällande licens och erhöll en ny som gäller t.o.m. den 31 december 2028 (Spelinspektionens dnr 23Si2562). Lotterierna tillhandahålls under varumärkena Kombilotteriet, Drömreselotteriet, Motorlotteriet, Extralotteriet, Miljonquiz och Glädjelotten.

Socialdemokraterna och SSU äger tillsammans den ekonomiska föreningen A-lotterierna. A-lotterierna är moderförening i en koncern som bedriver lotterier på uppdrag av ideella föreningar. Dotterbolaget Kombispel i Sverige AB (Kombispel AB) ansvarar för driften av S-föreningarnas lotterier. I A-lotterikoncernen ingår även Nordic Lottery AB och dotterbolag till det företaget. I dessa bolag bedrivs allmännyttiga lotterier på uppdrag av Pensionärernas riksorganisation, SKPF Pensionärerna, Bygdegårdarnas riksförbund, Synskadades riksförbund, Sveriges dövas riksförbund, Bröstcancerförbundet och Prostatacancerförbundet.

Av licensbesluten framgår att endast S-föreningarna har begärt och medgetts undantag från kreditförbudet.

6.4Internationell utblick

Politiska lotterier av den typ som förekommer i Sverige förefaller inte vara vanligt förekommande i andra jämförbara länder. Det framgår av en kartläggning av Spelinspektionen (Ds 2024:3 s. 42 och 43). Av uppgifter från Spelinspektionen framgår att politiska partier i Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Portugal, Spanien, Slovenien och Österrike inte har möjlighet att erhålla en licens eller tillstånd för rikstäckande lotterier om intäkterna används för att finansiera partiets verksamhet. I Nederländerna är rättsläget oklart, men enligt nederländska myndigheters bedömning är det inte tillåtet för politiska partier att tillhandahålla lotterier. I Belgien är det möjligt för ett politiskt parti att erhålla tillstånd för ett lotteri, men endast om lotteriet är

17

Prop. 2024/25:154 tillfälligt och arrangeras för välgörande ändamål. Det är dock oklart om partipolitisk verksamhet är att anse som ett välgörande ändamål. I Finland kan politiska partier erhålla tillstånd för lotterier till förmån för partipolitisk verksamhet, men vinsterna får inte utgöras av pengar. I Norge kan politiska partier erhålla tillstånd för lotterier till förmån för partipolitisk verksamhet. I Norge omsätter sådana lotterier dock betydligt mindre än liknande lotterier i Sverige, knappt 10 miljoner norska kronor 2022.

7De politiska partiernas finansiering

7.1Insyn i de politiska partiernas finansiering

Insynslagen syftar till att trygga allmänhetens insyn i hur partier, ledamöter i beslutande politiska församlingar och ersättare för sådana ledamöter finansierar sin verksamhet (1 §). Lagen gäller för partier som deltar eller har deltagit i val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet på samtliga nivåer, nationellt såväl som regionalt och lokalt (2 § första stycket och 4 §). Ett parti ska årligen till Kammarkollegiet redovisa hur det har finansierat sin verksamhet (6, 7 och 24 §§). Av den s.k. intäktsredovisningen ska det tydligt framgå vilka medel som har kommit in till verksamheten och varifrån medlen kommer. Intäktsredovisningen ska avse partiets verksamhet och verksamhet som bedrivs i sidoorganisationer till partiet. Om verksamheten bedrivs genom flera ideella föreningar, ska varje sådan förening lämna intäktsredovisning om sin verksamhet. (3 §, se även prop. 2017/18:55 s. 128).

Intäktsredovisningen ska bl.a. innehålla uppgift om storleken av intäkter från lotterier, och för intäkter från sådana lotterier som kräver licens enligt spellagen ska även antal lotter och pris per lott anges i redovisningen (11 § 7 och 14 §).

7.2Offentligt stöd till politiska partier och deras sidoorganisationer

7.2.1Partistöd och kanslistöd

Enligt 1 § första stycket lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier utgår statligt stöd till ett politiskt parti som deltagit i val till riksdagen. Stödet lämnas i form av partistöd och kanslistöd (1 § andra stycket).

Partistödet lämnas som mandatbidrag och varje mandatbidrag utgör 324 704 kronor (2 §). Hur många mandatbidrag ett parti erhåller beräknas enligt ett speciellt förfarande där hänsyn tas till utgången i de två närmast föregående ordinarie valen (3, 4 och 11 a §§). Även ett parti som inte fått mandat i riksdagen kan få partistöd om det har fått minst 2,5 procent av rösterna i hela landet (3 § tredje stycket).

18

Kanslistödet delas ut till riksdagspartierna i form av grundstöd och till- Prop. 2024/25:154 äggsstöd (5 §). Alla riksdagspartier får grundstödet på ungefär 5,8 miljo-

ner kronor. Tilläggsstödet är 16 350 kronor per riksdagsplats för regeringspartier och 24 300 kronor per riksdagsplats för andra partier (8 §). När ett parti inte längre har mandat i riksdagen utgår ett nedtrappat grundstöd de fyra därpå följande åren (9 §).

7.2.2Stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen

Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen utgår stöd som syftar till att det parlamentariska arbetet ska fungera väl (1 kap. 1 §).

Stödet lämnas i form av basstöd, stöd för politiska sekreterare till riksdagsledamöter och för andra som arbetar i partigruppernas kanslier, stöd till kostnader för riksdagsledamöters utrikes resor och stöd till kostnader för riksdagsledamöters språkutbildning (1 kap. 1 och 2 §§). Basstödet består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet uppgår till 2,4 miljoner kronor per år och tilläggsbeloppet till 79 000 per år (2 kap. 1 §). En partigrupp som företräder ett regeringsparti har rätt till ett grundbelopp, och övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp (2 kap. 3 §). En partigrupp har rätt till ett tilläggsbelopp för varje mandat partiet fick vid det senaste valet (2 kap. 4 §).

Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. När stödets storlek bestäms ska ett belopp om 71 100 kronor per politisk sekreterare och månad för närvarande läggas till grund för beräkningen (2 kap. 3 § Riksdagsstyrelsens föreskrift om tillämpningen av lagen [2016:1109] om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen).

7.2.3Stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer

Enligt lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer lämnas statligt stöd till kvinnoorganisationer inom eller i anslutning till politiska partier som är representerade i riksdagen.

Stödet lämnas i form av grundstöd och mandatstöd och lämnas i mån av tillgång på medel (1 §). För stödåret 2024 beslutades att knappt 15 miljoner kronor skulle betalas ut till riksdagens kvinnoorganisationer (Partibidragsnämndens beslut den 16 oktober 2023).

7.2.4Stöd till partiernas ungdomsorganisationer

Enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer kan statsbidrag lämnas till barn- och ungdomsorganisationer och organisationers arbete för barn och ungdomar på lokal nivå. Frågor om bidrag enligt förordningen prövas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Syftet med bidraget är att stödja barns och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället (1–3 §§).

19

Prop. 2024/25:154 Politiska partiers ungdomsorganisationer kan ansöka om, och få bidrag förutsatt att de uppfyller kraven i förordningen.

7.2.5Stöd från regioner och kommuner till partier och deras sidoorganisationer

Av kommunallagen följer att kommuner och regioner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Stöd får ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Stöd får även ges till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde (4 kap. 29 §).

Det finns ingen skyldighet att lämna stöd, men enligt Sveriges kommuner och regioner betalar samtliga kommuner och regioner ut stöd. Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti (4 kap. 30 §).

Enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får kommuner och regioner även lämna ekonomiskt stöd till politiska ungdomsorganisationer.

7.3Partiernas intäkter från lotterier

Socialdemokraternas överskott från lotterier uppgick enligt årsredovisningen till ca 24 miljoner kronor år 2022. SSU:s överskott från lotterier uppgick enligt årsredovisningen till cirka 18 miljoner kronor år 2022. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund har inte redovisat några intäkter från lotterier till Kammarkollegiet under de senaste fyra åren. (Ds 2024:3 s. 32).

Det förekommer även att lokala s-föreningar säljer och redovisar intäkter från licenspliktiga lotterier. Överskottet till sådana lokala föreningar för licenspliktiga lotterier uppgick till 54 000 kronor 2022 (Ds 2024:3 s. 33).

Socialdemokraterna och SSU har därutöver ytterligare lotterirelaterade intäkter. A-lotterierna, som ägs av Socialdemokraterna och SSU, driver genom ett dotterbolag allmännyttiga lotterier på uppdrag av och till förmån för andra ideella organisationer. År 2022 delade A-lotterierna ut drygt 12 miljoner kronor vardera till Socialdemokraterna och SSU (Ds 2024:3

s.36).

Moderaternas överskott från lotteriet uppgick 2022 till ca 1,5 miljoner

kronor (Ds 2024:3 s. 32).

7.4 Fördelning på olika finansieringsformer

relaterade intäkter (se avsnitt 7.3). För Moderaternas del stod överskottet Prop. 2024/25:154 från det partipolitiska lotteriet för mindre än 1 procent av de totala intäk-

terna.

Sammanfattningsvis stod de statliga stöden för närmare 65 procent av partiernas intäkter under perioden 2019–2021. För fem av partierna motsvarade de statliga stöden omkring 70 procent eller mer. Den 1 januari 2024 förstärktes stödet till partigrupperna och därmed kan andelen av partiernas intäkter som utgörs av stöd förväntas öka för samtliga partier från och med inkomståret 2024 (Framst. 2023/24:RS2, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:67).

De sju ungdomsförbundens riksorganisationer redovisade intäkter om totalt 94 miljoner kronor till Kammarkollegiet år 2022 (Ds 2024:3 s. 38). Sverigedemokraternas ungdomsförbund, Ungsvenskarna SDU, utgör en del av moderpartiet och omfattas därmed av Sverigedemokraternas intäktsredovisning. Det finns därför inte någon separat redovisning av Ungsvenskarna SDU:s intäkter.

För SSU utgör överskottet från lotterier 35 procent av förbundets intäkter. SSU har dessutom ytterligare lotterirelaterade intäkter (se avsnitt 7.3). För övriga sex ungdomsförbund står interna bidrag och stödet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för 80 procent av de totala intäkterna. Totalt har SSU redovisat intäkter på 51 miljoner kronor, vilket är mer än de övriga sex ungdomsförbundens sammanlagda intäkter. (Ds. 2024:3 s. 38 och 39).

8Det ska vara tydligt att ett lottköp stödjer partipolitisk verksamhet

Regeringens förslag: När ett lotteri tillhandahålls av en licenshavare som enligt sina stadgar själv är, eller har till syfte att främja, ett parti som deltar eller har deltagit i ett val till riksdagen, region- eller kommunfullmäktige eller Europaparlamentet, eller en sidoorganisation till ett sådant parti ska licenshavaren

1.ange partiets partibeteckning eller organisationens namn vid tillhandahållandet av lotter, och

2.lämna tydlig information om partiet eller organisationen i kommersiella meddelanden om lotteriet.

Den information som ska lämnas ska anses vara väsentlig vid tillämpning av marknadsföringslagen. Bestämmelserna i marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens. I promemorian föreslås bl.a. att en licenshavare med licens att tillhandahålla spel till förmån för allmännyttiga ändamål, som enligt sina stadgar har till syfte att främja partipolitisk verksamhet, vid tillhandahållande av spel ska lämna tydlig information om vilket parti som är förmånstagare. Det föreslås även att det ska införas ett bemyndigande som

21

Prop. 2024/25:154 värna det fria ordet (jfr 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen). Sådana krav på visst innehåll kan tolereras förutsatt att det inte rör sig om texter av uttryckligen åsiktspåverkande eller opinionsbildande karaktär (se bl.a. prop. 2010/11:65 s. 46). Enligt regeringens bedömning faller ett krav om att lämna information om ett lotteris licenshavare utanför mediegrundlagarnas tillämpningsområde, då det rör sig om en ren upplysning om vilken organisation som kan gynnas av lotteriet. Informationskravet har ett informationssyfte och är inte avsett att påverka åsikter eller bilda opinion.

Information vid tillhandahållandet av lotter

Spelinspektionen har i sina föreskrifter bl.a. reglerat vilken information som ska finnas på en fysisk lott. Information om vem som är licenshavare ska t.ex. anges på ett tydligt och framträdande sätt, medan information om vem som är förmånstagare får hållas tillgänglig på annat sätt än på lotten. I de allra flesta fall är licenshavaren och förmånstagaren samma organisation. Det går dock inte att utgå från att det av enbart licenshavarens namn framgår att ett lotteri tillhandahålls till förmån för ett visst parti eller dess sidoorganisation. Inte heller kan det förutsättas att konsumenten tar del av information om vem som är förmånstagare om sådan information inte finns tillgänglig på lotten.

Eftersom konsumenterna i enlighet med vad som ovan anförts får anses ha ett berättigat krav på tydlig information om att ett lottköp kan innebära ett ekonomiskt stöd till en partipolitisk organisation, och då den nuvarande regleringen inte säkerställer att sådan information lämnas, anser regeringen att det ska införas ett nytt informationskrav för licenshavare som säkerställer att sådan information alltid lämnas. Enligt regeringen är detta krav så viktigt att det bör regleras i lag.

Informationen om licenshavaren och partipolitiska organisationer som licenshavaren stödjer bör alltid lämnas vid tillhandahållandet av lotter. Informationen bör framgå genom ett bild- och formspråk som utesluter risken för att konsumenter köper lotter utan att ha förstått att de därmed ger ett stöd till partipolitisk verksamhet. I de fall licenshavaren ska lämna information om ett parti bör licenshavaren använda den partibeteckning som partiet ställer upp i val under. En partibeteckning som registrerats eller anmälts i samband med deltagande av val innehåller ofta en partisymbol, och om så är fallet, bör även den tas med i informationen. Om licenshavaren ska informera om en sidoorganisation bör i stället organisationens namn anges.

Partibeteckningen eller organisationsnamnet bör anges på ett framträdande sätt på framsidan av fysiska lotter. Det är viktigt att konsumenter får del av samma information även när de köper lotter som inte är fysiska. Licenshavaren bör därför vara skyldig att lämna samma information, dvs. partibeteckningen eller organisationsnamnet, även avseende sådana lotter. Informationen bör placeras på en plats som i tydlighetshänseende är så likvärdig framsidan av en fysisk lott som möjligt. Det kravet kan efterlevas t.ex. genom att informationen lämnas på ett framträdande sätt på eventuella digitala lotter, på en central plats i mobilapplikationer för lotterier eller i sidhuvudet på en webbplats.

24

Prop. 2024/25:154 lotterier leder till att förmånstagarnas intäkter från sådana lotterier minskar. Det innebär dock inte att förslaget skulle kunna likställas med ett förbud mot en viss typ av partifinansiering. Inte heller innebär en spelskatt några förändringar när det gäller partiernas möjligheter till intäkter från andra finansieringskällor. Regeringen anser därför, till skillnad från A- lotterierna och Socialdemokraterna, att ett borttagande av skatteundantaget inte utgör någon begränsning av föreningsfriheten eller diskriminering med avseende på föreningsfriheten. Inte heller kan förslaget anses påverka rätten till fri åsiktsbildning.

När det gäller A-lotteriernas invändning att borttagandet av skatteundantaget kan anses utgöra en otillåten inskränkning av det egendomsskydd som följer av regeringsformen, Europakonventionen eller EU-stadgan gör regeringen följande överväganden. Av regeringsformen följer bl.a. att var och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Skatt omfattas inte av bestämmelsens tillämpningsområde (se bl.a. prop. 2009/10:80 s. 163). Europakonventionens skydd för egendom finns i artikel 1 i första tilläggsprotokollet. Skatter anses generellt vara för ett allmänt ändamål, vilket är ett av de legitima skäl som tillåter inskränkningar i egendomsskyddet. Spelskatten uppfyller Europakonventionens krav på att en inskränkning av egendomsskyddet bl.a. måste vara proportionerlig och förutsägbar för egendomshavarna. Egendomsskyddet enligt EU-stadgan överensstämmer i stort med vad som följer av Europakonventionen. Regeringen anser mot denna bakgrund, till skillnad från A-lotterierna, att en beskattning av partipolitiska lotterier inte står i strid med det egendomsskydd som följer av Europakonventionen eller EU-stadgan.

En beskattning av partipolitiska lotterier skulle kunna innebära en inskränkning i näringsfriheten som skyddas genom regeringsformen och EU-stadgan. Enligt regeringsformen får begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke endast införas för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Näringsfriheten enligt EU-stadgan innebär att rätten att bedriva näringsverksamhet är skyddad, men kan begränsas av både EU-rätt och nationell rätt. Det ställs dock krav på att en eventuell begränsning bl.a. är proportionerlig. Licenspliktigt spel omfattas som utgångspunkt av spelskatt och ett av syftena med spelregleringen är att värna överskottet från spelverksamheten till det allmänna. Förslaget motiveras bl.a. av att det saknas skäl för att politiska partier ska ha villkorslättnader när de driver spelverksamhet. Att en omotiverad villkorslättnad i form av skatteundantag tas bort får anses vara ett angeläget allmänt intresse. Den inskränkning i näringsfriheten som en spelskatt för partipolitiska lotterier kan innebära får anses vara proportionerlig i förhållande till syftena att ta bort en omotiverad villkorslättnad för partier och säkerställa goda förutsättningar till intäkter från lotterier för de organisationer som har ett reellt behov av sådana intäkter. Inte heller syftar borttagandet av skatteundantaget för partipolitiska lotterier till att gynna någon person eller något företag. Till skillnad mot vad A-lotterierna anför anser regeringen därför att en beskattning av partipolitiska lotterier är förenlig med näringsfriheten.

32

organisationer som är sidoorganisationer kan anses godtycklig. Den Prop. 2024/25:154 föreslagna avgränsningen är, som framgår ovan, tvärtom väletablerad i

annan lagstiftning.

10Partipolitiska lotterier ska inte ha villkorslättnader i spellagen

Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska inte ha möjlighet att medge undantag från spellagens kreditförbud för ett partipolitiskt lotteri.

Licenshavare som tillhandahåller partipolitiska lotterier ska inte vara undantagna från spellagens krav på bonusbegränsning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller

har inga synpunkter på förslaget. Det gäller bl.a. Kronofogdemyndigheten, Moderaterna, Skatteverket och Spelinspektionen. Moderaterna lyfter att det under senare år har uppmärksammats allvarliga problem med försäljning av partipolitiska lotter på kredit, bl.a. i media, samt att det saknas argument för att partipolitiska lotterier inte ska omfattas av spellagens kreditförbud. Sveriges advokatsamfund är positivt till att undantaget från kreditförbudet avskaffas, men anser att det bör gälla för alla allmännyttiga lotterier. Advokatsamfundet påtalar också att förslaget endast får väsentlig effekt för Socialdemokraterna, vilket av principiella och konstitutionella skäl framstår som olämpligt. Folkhälsomyndigheten och Linnéuniversitetet framhåller bl.a. att vissa regler och förutsättningar, t.ex. förbud mot att spela på kredit, bör omfatta alla spellicenser oavsett om spelets ändamål är allmännyttigt eller inte.

Några remissinstanser, bl.a. Socialdemokraterna och Miljöpartiet, avstyrker förslaget. Miljöpartiet anför bl.a. att undantaget från bonusbegränsningen trädde i kraft så sent som den 1 januari 2023 och att det saknas anledning att ändra den bedömning som gjordes då. Miljöpartiet anför vidare att det inte har framkommit att de premier som många lotterier använder sig av bidragit till ett osunt spelande. När det gäller frågan om kreditförbudet anför Miljöpartiet att det vore inkonsekvent att särskilja partipolitiska lotterier från andra allmännyttiga spel.

Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av de skäl som redogörs för i avsnitt 9 kan det starkt ifrågasättas om det är motiverat att partipolitiska lotterier har villkorslättnader i spellagen som syftar till att lotteriernas möjligheter till intäkter ska förbättras eller bibehållas.

Som redogörs för i avsnitt 5.2 är allmännyttiga lotterier undantagna från spellagens kreditförbud och krav på bonusbegränsning. När möjligheten att få undantag från kreditförbudet fördes över till spellagen begränsades det till att endast gälla för allmännyttiga lotterier (se avsnitt 5.2.2). Även om det inte uttryckligen framgår av den kortfattade motiveringen i propositionen tycks det enda skälet till det ha varit att endast tillhandahållare av sådana lotterier använde sig av betalningsupplägg som innebar spel på kredit. Undantagsbestämmelsen får därmed förstås som en villkorslättnad

35

Prop. 2024/25:154 som syftar till att skydda de allmännyttiga lotteriernas intäkter genom att möjliggöra för dem att bibehålla sina tidigare betalningsupplägg. Även vid införandet av undantaget från bonusbegränsningen var en avgörande fråga att allmännyttiga lotterier skulle få goda förutsättningar för att erhålla finansiering genom intäkter från spel. Statliga lotterier, som ur risksynpunkt kan likställas med allmännyttiga lotterier, fick därför inte motsvarande undantag.

Som Folkhälsomyndigheten framhåller är allt spel om pengar förenat med risker. Både kreditförbudet och bonusbegränsningen syftar till att skydda konsumenter. Att spela på kredit kan leda till oplanerad och okontrollerad skuldsättning och erbjudande av bonusar kan bidra till ökat spelande. Vikten av att värna konsumenter gör det angeläget att både kreditförbudet och bonusbegränsningen som utgångspunkt gäller för alla spel. Endast i de fall det anses befogat bör lagstiftningen medge undantag. Regeringen anser därför, till skillnad från Socialdemokraterna, att partipolitiska lotterier inte längre bör omfattas av dessa villkorslättnader.

Det saknas beredningsunderlag för att, som Linnéuniversitetet och Folkhälsomyndigheten föreslår, även ändra regleringen för andra allmännyttiga lotterier. I promemorian Ett nytt förbud mot spel på kredit (Fi2024/00442) lämnas förslag på hur spellagens kreditförbud och möjligheten till undantag från förbudet ska utformas. Regeringen avser mot denna bakgrund att återkomma till riksdagen angående utformningen av kreditförbudet.

11Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Fysiska lotter som tillverkats före ikraftträdandet av de nya informationskraven och som inte uppfyller kraven får tillhandahållas till den 1 april 2026. Den äldre bestämmelsen om undantag från spelskatt ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Bestämmelsen om möjlighet att medges undantag från kreditförbudet ska tillämpas enligt dess tidigare lydelse för ansökningar om undantag som inkommit till spelmyndigheten före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås bl.a. att kravet om information om förmånstagare inte ska tillämpas på fysiska lotter som tillverkats före ikraftträdandet. I promemorian föreslås inte någon övergångsbestämmelse till förslaget till lag om ändring i lagen om spel på skatt.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Konsumentverket och Spelbranschens riksorganisation, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Spelinspektionen anför att myndigheten behöver tid att ta fram eventuella föreskrifter med anledning av informations-

kravet i avsnitt 8 och att om föreskrifterna ska träda i kraft samma dag som

36

lagändringarna så behöver ett senare ikraftträdandedatum övervägas. Prop. 2024/25:154 Moderaterna avstyrker förslaget om att det ska införas övergångs-

bestämmelser för informationskravet för fysiska lotterier. Partiet framhåller att en eventuell övergångsbestämmelse i vart fall bör tidsbegränsas på så sätt att lotter som tillverkats före ikraftträdandet, och inte uppfyller kraven, endast ska få säljas fram till visst datum.

Skälen för regeringens förslag: Som Spelinspektionen konstaterar kommer myndigheten att behöva se över tidigare meddelade föreskrifter på området. Mot denna bakgrund, och med hänsyn tagen till de återstående stegen i författningsarbetet, bör lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2026.

För att den införda spelskatten inte ska få retroaktiv verkan bör den äldre bestämmelsen om undantag från spelskatt fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det föreslås därför att det införs en övergångsbestämmelse med den innebörden.

För att licenshavare ska ha möjlighet att anpassa sin verksamhet till det nya informationskravet är det nödvändigt att kravet i 14 kap. 4 a § under en viss tidsperiod inte gäller för sådana fysiska lotter som tillverkats för ikraftträdandet. Det är rimligt att anta att lotter tillverkas för att fylla verksamhetens behov ett par månader framåt och det är därför rimligt att bestämma den tidsperioden till tre månader.

Ett beslut om att ett visst lotteri ska medges undantag från kreditförbudet har en mycket nära koppling till lotteriets licens och ett sådant undantag gäller under hela licenstiden. För ansökningar om sådana undantag som inkommer före ikraftträdandet bör äldre bestämmelser om möjlighet till undantag från kreditförbudet tillämpas, eftersom de licenshavare som berörs av lagändringen bör få rimlig tid att anpassa sin verksamhet så att den överensstämmer med de ändrade kraven och då Spelinspektionens eventuella handläggningstider inte bör påverka vilka bestämmelser som ska tillämpas för en ansökan.

12Konsekvenser

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner.

Förslagens förenlighet med det spelpolitiska målet

Prop. 2024/25:154 fattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr. 2017/18:363).

När det gäller frågan om vad som ska anses utgöra allmännyttig ideell verksamhet innebär förslagen i denna proposition ingen förändring. Partipolitisk verksamhet kommer även fortsatt att utgöra allmännyttig verksamhet. Förslagen innebär däremot att partipolitiska lotterier inte längre kommer att åtnjuta sådana villkorslättnader i spelregleringen som syftar till att ge dem goda förutsättningar till intäkter. Annorlunda formulerat ska regleringen inte längre ta hänsyn till att sådana lotteriers intäkter ska värnas särskilt.

Regeringen anser, i likhet med promemorian, att förslagen inte kan anses förenliga med målet för spelmarknaden, eftersom partipolitiska lotterier tillhandahålls till förmån för en allmännyttig ideell verksamhet. En del av förslagen är dock förenliga med andra delar av det spelpolitiska målet, eftersom bonusbegränsningen och kreditförbudet syftar till ett starkt konsumentskydd. Regeringen har emellertid framhållit vikten av att värna intäkter från spel till de allmännyttiga organisationer som har störst behov av sådana intäkter (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 18). Förslagen i denna proposition syftar till just detta. Ett borttagande av gynnsamma villkor för de partipolitiska lotterierna kan bidra till att värna intäkter till de organisationer som har ett reellt behov av intäkter från lotterier. Anledningen till det är att partipolitiska lotterier och andra allmännyttiga lotterier bedriver konkurrerande verksamheter. Dessutom kan förslagen anses stärka legitimiteten hos villkorslättnaderna genom att det säkerställs att lättnaderna gäller för sådana allmännyttiga lotterier som har behov av dessa. Regeringen avser att återkomma i frågan om hur det spelpolitiska målet bör justeras.

Offentligfinansiella effekter

Förslagen beräknas öka skatteintäkterna med omkring 20 miljoner kronor netto per år från 2026 och framåt. Den offentligfinansiella effekten presenteras i tabell 1 nedan. Bruttoeffekten avser den direkta effekt som uppstår av att bl.a. införa spelskatt på partipolitiska lotterier med 22 procent. Den indirekta effekten som avser bolagsskatten bedöms vara mycket begränsad och brutto- och nettoeffekten sammanfaller därmed vid avrundning. En effekt på bolagsskatten uppstår endast i de fall ett servicebolag används för att tillhandahålla det partipolitiska lotteriet och bedömningen är att endast ett fåtal företag med begränsad vinst antas påverkas. I de fall den partipolitiska verksamheten själv hanterar lotteriverksamheten uppstår ingen bolagsskatteeffekt.

38

Källa: Finansdepartementet

Vid uppskattning av den offentligfinansiella effekten har partiernas intäktsredovisning till Kammarkollegiet, partiernas årsredovisningar samt promemorian Partipolitiska lotterier (Ds 2024:3) använts som underlag. Intäktsredovisningen avser år 2023 och ett antagande har sedan gjorts om hur storleken på intäkterna kommer utvecklas fram till ikraftträdandeåret.

En sammanvägd bedömning av effekterna på basen av de övriga förslagen om upphörandet av kreditundantaget, införandet av bonusbegränsningen samt informationskravet har sedan gjorts.

Vid beräkningen av den offentligfinansiella effekten antas därutöver att den höjda skatten övervältras fullt ut i priset på partipolitiska lotterier. Detta påverkar i sin tur efterfrågan på dessa lotterier, i vilken utsträckning är dock svårt att bedöma. Att mäta priskänslighet är svårt och variationen kan vara stor beroende på vilken typ av spel, kundgrupp, ursprungligt pris

m.m.det rör sig om. I En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30) beskrivs att det finns ett fåtal internationella studier, ingen i Sverige, som har undersökt priselasticiteten på spel generellt och där beskrivs sammanfattande ett intervall mellan -0,5 och -3, dvs. om priset ökar med 1 procent kommer efterfrågan att minska med mellan 0,5 och 3 procent. Även om lotterispel i exempelvis Storbritannien i någon studie visade på en elasticitet på mer än -1, dvs. priskänslig, behöver inte det gälla för allmännyttiga lotterier i Sverige. I promemorian beskrivs att elasticiteten potentiellt skulle kunna vara relativt oelastisk eftersom spelarna till stor del kan tänkas vilja bidra ekonomiskt till just den partipolitiska verksamheten. I beräkningarna antas en elasticitet på -0,5 och att skattebasen minskar med 14 procent till följd av spelskatten.

Konsekvenser för aktörer på spelmarknaden

höjning av lotteripriset kan skatten helt eller delvis övervältras till de lott- Prop. 2024/25:154 köpare som vill fortsätta stödja ett politiskt parti.

Förslaget kan påverka konkurrensen mellan de allmännyttiga aktörerna genom att det uppstår en konkurrensfördel för de aktörer som inte ska betala spelskatt och som har övriga villkorslättnader. Det är ett fåtal aktörer som i dag innehar licens för att bedriva partipolitisk lotteriverksamhet och som direkt kommer att påverkas av förslaget. Någon av dessa tillhandahåller lotterna via ett servicebolag som i och med ändringarna också kommer att påverkas.

Likaså kan förslaget leda till att vissa som i dag köper partipolitiska lotter i stället väljer att köpa andra typer av lotter som tillhandahålls av en statlig aktör. Hur detta påverkar de partipolitiska aktörerna beror på i vilken utsträckning köparna vill fortsätta bidra ekonomiskt till partipolitisk verksamhet och hur priskänsliga köparna är för eventuellt högre lottpriser, se avsnitt Offentligfinansiella effekter. Samtidigt konstaterar regeringen i avsnitt 9 att det finns ett behov av att värna intäkter till förmån för andra allmännyttiga ändamål än partipolitiska på den begränsade lotterimarknaden.

A-lotterierna anser att det uppstår en obalans i förhållande till de licensierade kommersiella aktörerna som får ha en högre vinstandel och därmed betalar spelskatt på en mindre del av nettoomsättningen (omsättning minus utbetalda vinster). Konkurrensverket konstaterar att förslaget kommer att ha negativa effekter för de partipolitiska lotterier som finns i dag, men att övriga allmännyttiga lotterier knappast kommer att påverkas av förslaget. Socialdemokraterna anför att en spelskatt på de partipolitiska lotterierna snedvrider konkurrensen till förmån för övriga allmännyttiga lotterier. Uppsala universitet (juridiska fakulteten) anser att de lagändringar som föreslås i synnerhet kommer att drabba det största politiska oppositionspartiet (Socialdemokraterna) till den sittande regeringen och kan därför ses som ett försök att försämra möjligheterna för en specifik aktör.

Regeringen är medveten om att värdet av de allmännyttiga lotteriernas vinster under licenstiden får motsvara högst 50 procent av värdet av insatserna. Syftet med vinståterbetalningstaket är att säkerställa att överskottet från ett allmännyttigt lotteri faktiskt tillfaller avsedd allmännyttig verksamhet. Den effekt som vinståterbetalningstaket kan få på lotteriers spelskatt får anses godtagbar med hänsyn till vikten av det syftet. Eftersom statliga lotterier inte ska ha en konkurrensfördel omfattas dessa av samma vinståterbetalningstak. Licenshavare som agerar på andra delmarknader omfattas inte av ett vinståterbetalningstak. Allmännyttiga lotterier är dock inte en produkt som är jämförbar med sådant spel som dessa licenshavare tillhandahåller och kan inte heller sägas konkurrera med dessa. Mot den bakgrunden får den skillnad i skattehänseende som vinståterbetalningstaket medför för skattepliktiga aktörer på lotterimarknaden anses motiverad.

Konsekvenser för enskilda

Införandet av spelskatt kan leda till ett högre pris på spel i de partipolitiska lotterierna. Kostnaden för enskilda som köper lotter från partipolitiska

41

Enligt rättspraxis från EU-domstolen utgör spel om pengar en tjänst i EU- fördragets mening. Lotter och spelautomater m.m. utgör varor när de säljs fristående från tjänsten. EU-fördragets grundläggande principer om bl.a. fri rörlighet för tjänster och varor gäller således för spelmarknaden. Förslagen i propositionen innebär ingen begränsning vad gäller den fria rörligheten för tjänster och varor.

Som redogörs för i avsnitten 9 och 10 bedöms förslagen vara förenliga med bl.a. föreningsfriheten, näringsfriheten och rätten till egendomsskydd. Vidare bedöms undantaget från spelskatt för sådana allmännyttiga lotterier som inte är partipolitiska lotterier inte utgöra statsstöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (se avsnitt 9). Förslagen bedöms även i övrigt vara förenliga med EU-rätten.

Anmälan till Europeiska kommissionen

Författningsbestämmelser på spelområdet är ofta att se som tekniska föreskrifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (anmälningsdirektivet). Förslag som utgör tekniska föreskrifter ska enligt anmälningsdirektivet anmälas till Europeiska kommissionen. En teknisk föreskrift kan enligt artikel 1.1 f i anmälningsdirektivet utgöras av bl.a. föreskrifter för tjänster, inbegripet tillämpliga administrativa bestämmelser, som är rättsligt eller faktiskt tvingande vid saluföring, tillhandahållande av tjänster, etablering av en aktör som tillhandahåller tjänster. Det följer dock av direktivet att anmälningsplikt endast föreligger när en föreskrift särskilt avser informationssamhällets tjänster. Så är fallet om föreskriften enligt motiveringen och enligt texten i den normativa delen har till särskilt syfte och föremål att, i sin helhet eller i vissa bestämmelser, uttryckligen och riktat reglera sådana tjänster (artikel 1.1 e och f läst tillsammans med artikel 5.1).

Regeringen anser, i likhet med Kommerskollegium, att förslagen i avsnitt

8 i denna proposition kan utgöra sådana tekniska föreskrifter som ska anmälas till EU-kommissionen. I december 2024 anmäldes förslagen till EU-kommissionen (anmälningsnummer 2024/0693/SE).

Förslagen i övrigt i propositionen ändrar förutsättningarna för att tillhandahålla spel till förmån för partipolitisk verksamhet generellt, och har inte till särskilt syfte att begränsa möjligheterna att tillhandahålla elektroniska lotter online. Regeringen bedömer därför, i likhet med Kommerskollegium, att övriga föreslag inte innehåller några anmälningspliktiga föreskrifter för informationssamhällets tjänster.

Övriga konsekvenser

Några övriga konsekvenser utöver de som redogjorts för i föregående

avsnitt bedöms inte uppstå. Förslagen bedöms exempelvis inte ha någon

43

Prop. 2024/25:154 betydelse för den kommunala självstyrelsen, för den offentliga servicen i olika delar av landet eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller medföra några effekter för sysselsättningen, för miljön eller samhället i övrigt. Inte heller förväntas effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män. Det är dock tänkbart att fler män än kvinnor kommer att påverkas av förslagen, eftersom män rent statistiskt spelar mer än kvinnor. Män är också överrepresenterade när det gäller spelproblem.

13Författningskommentar

13.1Förslaget till lag om ändring i spellagen (2018:1138)

2 kap.

5 § Med partipolitiskt lotteri avses ett lotteri med licens enligt 6 kap. som tillhandahålls av en licenshavare som enligt sina stadgar är eller har till syfte att främja

1.ett parti, som har rätt till stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier, eller

2.en sidoorganisation till ett sådant parti.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av uttrycket partipolitiska lotterier som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Uttrycket parti har samma innebörd som motsvarande uttryck i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier (insynslagen). Samtliga lotterier som tillhandahålls av en licenshavare som är eller har till syfte att främja ett parti omfattas dock inte av uttrycket partipolitiska lotterier. Av första punkten framgår nämligen att det aktuella partiet ska ha rätt till stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.

Ett parti som har rätt till stöd enligt lagen om statligt stöd till politiska partier kan bestå av flera olika ideella föreningar som verkar på olika nivåer inom partiet. Varje sådan förening omfattas av insynslagens redovisningskrav. På samma sätt omfattas partiet i dess helhet av bestämmelsen i första punkten.

Uttrycket sidoorganisation i andra punkten har samma innebörd som motsvarande uttryck i insynslagen (se prop. 2017/18:55 s. 43). En sidoorganisation är en till ett parti separat juridisk person som inom en partiorganisation driver vissa intressefrågor. Exempel på sidoorganisationer är till ett parti knutna kvinnoorganisationer, studentförbund och ungdomsförbund. Vilka organisationer som har status som sidoorganisation till ett visst parti framgår normalt av partiets stadgar. Verksamhet som drivs i sådana organisationer omfattas också av de redovisningskrav som ställs på partierna enligt insynslagen.

44

4 a § En licenshavare med licens enligt 6 kap. som enligt sina stadgar är, eller har till syfte att främja, ett parti som deltar eller har deltagit i ett val till riksdagen, region- eller kommunfullmäktige eller Europaparlamentet, eller en sidoorganisation till ett sådant parti, ska vid tillhandahållandet av spel enligt licensen lämna tydlig och framträdande information om partiets partibeteckning eller organisationens namn.

För fysiska lotter ska informationen lämnas på framsidan av lotten och för andra lotter på en i tydlighetshänseende likvärdig plats.

Paragrafen, som är ny och utformas i linje med Lagrådets förslag, medför en skyldighet för licenshavare att i vissa fall lämna information om licenshavaren eller en organisation som licenshavaren ger stöd till. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Paragrafen gäller för lotterier som tillhandahålls av en licenshavare som själv är eller har till syfte att främja vissa politiska partier och deras sidoorganisationer. Om flera aktörer har en gemensam licens för ett lotteri ska information om samtliga aktörer lämnas, förutsatt att de är sådana partier eller sidoorganisationer som omfattas av bestämmelsen.

Uttrycken parti och sidoorganisation har samma innebörd som i 2 kap.

5 §, se kommentaren till den paragrafen. Till skillnad från definitionen i

2 kap. 5 § omfattar den aktuella regleringen även partier som inte erhåller bidrag enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.

Avgörande för om ett parti omfattas av bestämmelsen är om det deltar eller har deltagit i val enligt vallagen (2005:837). Det förutsätts inte att partiet har erhållit några mandat. I vallagen finns bestämmelser om krav på anmälan för partier som vill delta i val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet.

Uttrycket partibeteckning avser en sådan beteckning som partiet har registrerat eller anmält i samband med anmälan om deltagande i val i enlighet med 2 kap. vallagen. Om partiet inte ställer upp i val, men tidigare har gjort det avses den partibeteckning som partiet senast registrerade eller anmälde. Om partiet har flera partibeteckningar ska åtminstone en av dessa anges. En partibeteckning kan innehålla en partisymbol och i sådana fall ska även den anges.

Enligt bestämmelsen krävs att information om licenshavaren, eller den organisation som licenshavaren har till syfte att främja, lämnas vid tillhandahållande av spel med licens enligt 6 kap. Informationen ska anges på ett framträdande sätt både vid tillhandahållandet av fysiska lotter och andra typer av lotter.

Med framträdande menas särskilt tydligt eller märkbart. Kravet innebär att partiets partibeteckning eller sidoorganisationens namn ska framgå med ett bild- och formspråk som utesluter risken för att konsumenter köper lotter utan att ha förstått att de därmed kan komma att stödja en viss organisation.

I paragrafens andra stycke preciseras var informationen ska placeras. Uttrycket fysiska lotter är avsett att ha samma innebörd som i andra bestämmelser i spellagen (se t.ex. 6 kap. 11 § och 16 kap. 1 § och prop. 2017/18:220). Med andra lotter än fysiska lotter avses alla andra typer av lotter som kan tillhandahållas med licens enligt 6 kap. Det omfattar

samtliga lotter där spelaren inte får en traditionell papperslott eller

45

Prop. 2024/25:154 motsvarande, t.ex. skraplotter som spelaren kan se och skrapa på en digital skärm. För fysiska lotter innebär kravet att informationen ska utformas på ett sätt och placeras på en plats på lottens framsida där en konsument inte kan undgå att se den. När en licenshavare tillhandahåller andra lotter än fysiska lotter innebär kravet att samma information ska framgå på en plats som i tydlighetsavseende motsvarar framsidan av en fysisk lott. Var och hur informationen lämnas kan variera beroende på bl.a. i vilket medium eller format som lotten tillhandahålls. Uppgiften ska dock alltid placeras på en plats som är lika iögonfallande för spelaren som framsidan av en fysisk lott. Det innebär t.ex. att informationen ska finnas på virtuella skraplotter och på spelkvitto eller annan bekräftelse som utgör bevis för spelet. Vid försäljning av lotter via e-handel ska partiets partibeteckning eller organisationens namn anges i sidhuvudet på internetsidan.

8§ Det är inte tillåtet för en licenshavare eller ett spelombud att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spelet.

Spelmyndigheten får för ett visst lotteri, som inte är ett partipolitiskt lotteri, medge undantag från förbudet i första stycket, om

1.lotteriet tillhandahålls med licens enligt 6 kap.,

2.krediten avser köp av lotter för en viss tid, och

3.det sammanlagda kreditbeloppet uppgår till högst 1/40 prisbasbelopp.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kreditförbud. Övervägandena finns i avsnitt 10.

I andra stycket införs en ny förutsättning för att spelmyndigheten ska få medge undantag från kreditförbudet i första stycket. För att undantag ska kunna medges krävs det nu även att det aktuella lotteriet inte är ett partipolitiskt lotteri.

Vad som avses med uttrycket partipolitiskt lotteri framgår av 2 kap. 5 §, se kommentaren till den paragrafen.

9 § En licenshavare får endast vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel erbjuda eller lämna bonus.

Licenshavare som enbart tillhandahåller spel enligt 6 kap., som inte är partipolitiska lotterier, får dock erbjuda och lämna bonus även vid andra tillfällen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bonuserbjudanden. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Genom en ändring i andra stycket införs ytterligare en förutsättning för att en licenshavare ska få erbjuda och lämna bonus vid andra tillfällen än vad som följer av första stycket. För att så ska kunna ske krävs det nu även att licenshavaren inte tillhandahåller ett partipolitiskt lotteri.

Vad som avses med partipolitiskt lotteri framgår av 2 kap. 5 §, se kommentaren till den paragrafen.

15 kap.

3 a § En licenshavare med licens enligt 6 kap. som enligt sina stadgar är, eller har till syfte att främja, ett parti som deltar eller har deltagit i ett val till riksdagen, region- eller kommunfullmäktige eller Europaparlamentet, eller en sidoorganisation till ett sådant parti, ska på ett tydligt sätt lämna information om partiet eller organisationen i kommersiella meddelanden om spel enligt 6 kap.

46

Prop. 2024/25:154

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om kommersiella meddelanden om lotterier som tillhandahålls av vissa licenshavare. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Parti och sidoorganisation har samma innebörd som i 2 kap. 5 § och 14 kap. 4 a §, se kommentarerna till de paragraferna. Uttrycket kommersiellt meddelande är avsett att ha samma innebörd som i andra bestämmelser i spellagen, t.ex. 3 § (se prop. 2017/18:220 s. 164).

Enligt paragrafen ska kommersiella meddelanden om vissa lotterier innehålla tydlig information om partiet eller organisationen. Kravet kan uppfyllas genom att informationen framgår genom det namn under vilket lotteriet marknadsförs. Informationen ska vara tydlig vilket innebär att den inte ska kunna missförstås och att den ska ges tillräckligt utrymme. Det innebär bl.a. beträffande skriftliga meddelanden eller bildmeddelanden att meddelandet ska placeras på en plats där en konsument inte kan undgå att se den. När det kommersiella meddelandet lämnas muntligt ska informationen framgå på ett klart och tydligt sätt.

4 § Marknadsföring som strider mot 1 eller 2 § ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbörlig mot konsumenter. Ett handlande som strider mot 2 § kan medföra marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 29–36 §§ marknadsföringslagen.

Den information som ska lämnas enligt 3 och 3 a §§ ska anses vara väsentlig vid tillämpning av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Bestämmelserna i 29–36 §§ marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.

Paragrafen innehåller bestämmelser om otillbörlig marknadsföring på spelområdet. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Ändringen av andra stycket medför att även information enligt 3 a § ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (2008:486). Det innebär att en överträdelse av 3 a § även utgör en överträdelse av nämnda bestämmelse i marknadsföringslagen. I bestämmelsen görs även redaktionella ändringar.

13.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1139) om skatt på spel

2 § Från spelskatt undantas spel enligt 6 kap. spellagen (2018:1138). Första stycket gäller inte sådant spel som avses i 2 kap. 5 § samma lag.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om undantag från lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Paragrafen ändras så att partipolitiska lotterier inte längre undantas från lagens tillämpningsområde. Vad som avses med partipolitiskt lotteri framgår av 2 kap. 5 § spellagen, se kommentaren till den paragrafen.

47

15kap.

3 a §

Kommersiella meddelanden om lotteri som tillhandahålls med licens enligt 6 kap. ska, i de fall licenshavaren enligt sina stadgar har till syfte att främja partipolitisk

verksamhet, innehålla tydlig information om vilket parti som är förmånstagare.

4 §2

Marknadsföring som strider mot 1 eller 2 § ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbörlig mot konsumenter. Ett handlande som strider mot 2 § kan medföra marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 29–36 §§ marknadsföringslagen.

21kap.

13 §3

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undantag från kravet på handlingsplan enligt 14 kap. 1 § och om innehållet i handlingsplanen,

2.vilken information som ska hållas tillgänglig för spelare enligt 14 kap.

4 §,

1Senaste lydelse 2022:1674.

2Senaste lydelse 2022:1674.

gemensamt yttrande från Bröstcancerförbundet, Giva Sverige, IOGT- NTO, KFUM, Prostatacancerförbundet och Riksidrottsförbundet.

Förvaltningsrätten i Linköping, Liberalerna, Riksdagens ombudsmän, Spelberoendegruppen – riksorganisation för spelberoende och anhöriga, Spelberoendes riksförbund, Sverigedemokraterna, Transparency International Sverige, Vänsterpartiet, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst har inbjudits att lämna synpunkter, men avstått från att yttra sig eller inte inkommit med något yttrande.

54

”i samband med tillhandahållandet” och ”lotter som inte är fysiska”. Prop. 2024/25:154 Lagrådet föreslår att paragrafen ges en mera allmängiltig utformning och Bilaga 5

att det sedan får bli en uppgift för spelmyndigheten att i verkställighetsföreskrifter konkretisera hur informationskravet ska komma till uttryck.

Lagrådet föreslår att paragrafen utformas på följande sätt.

En licenshavare med licens enligt 6 kap. som enligt sina stadgar är, eller har till syfte att främja, ett parti som deltar eller har deltagit i ett val till riksdagen, region- eller kommunfullmäktige eller Europaparlamentet eller en sidoorganisation till ett sådant parti ska vid tillhandahållandet av spel enligt licensen lämna tydlig och framträdande information om partiets beteckning eller organisationens namn.

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på spel

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

61