HC03132: Lättnader i byggkraven för studentbostäder

Regeringens proposition 2024/25:132

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 mars 2025

Ulf Kristersson

Andreas Carlson

(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det görs ändringar i plan- och bygglagen (2010:900).

Ändringarna innebär att det får göras undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det ska framgå av föreskrifter som meddelats med stöd av ett bemyndigande i lagen vad som krävs för att en studentbostad ska uppfylla kravet på att en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna besöka studentbostaden och sådana undantag från det kravet som det finns särskilda skäl för. Propositionen innehåller också förslag på en definition av termen studentbostad. Det definieras som en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

1

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

3

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 8 kap. 6 § och 16 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

1 kap.

4 §1

I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,

bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter- ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21–25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,

miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare Prop. 2024/25:132 uppförd byggnad till en ny plats,

ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.

8kap. 6 §2

Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om

1.en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,

Regeringen beslutade i mars 2023 att ge Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder.

Boverket redovisade uppdraget i april 2024 i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (Boverket 2024:9). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Rapportens lagförslag finns i bilaga 2. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (LI2024/00994). I propositionen behandlas rapportens lagförslag.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 punkt 19, rskr. 2014/15:180). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska utreda möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51). Tillkännagivandet är tillgodosett genom förslagen i avsnitt 5. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.

Riksdagen har även tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 punkt 21, rskr. 2016/17:234). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska utreda möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 67). Tillkännagivandet är tillgodosett genom förslagen i avsnitt 5. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 6 februari 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter som behandlas i avsnitt 5.1 och författningskommentaren.

4Bakgrund

mer också rätt att meddela föreskrifter om att vissa krav inte behöver Prop. 2024/25:132 uppfyllas (16 kap. 2 § 5 plan- och bygglagen).

Iplan- och byggförordningen finns regler om undantag från utformningskraven- och de tekniska egenskapskraven på byggnader. I fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska 8 kap. 7 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen tillämpas. Det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet med hänsyn till plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning. Därutöver är det möjligt vid ombyggnad, endast om det är uppenbart oskäligt, att uppfylla kraven och vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar (3 kap 23 § plan- och byggförordningen).

Boverket föreslår i rapporten Översyn av ombyggnad i PBL (rapport 2021:19) ändringar i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och anslutande författningar i syfte att förtydliga och förenkla tillämpningen av reglerna. De förslagen behandlas i ett annat lagstiftningsärende.

4.2 Studentbostadsmarknaden

som betalar mer än 7 001 kronor per månad har ökat från 18 procent till Prop. 2024/25:132 27 procent under en femårsperiod. Kvinnor betalar något mer för sitt

boende än män. Studerande som är under 25 år har i genomsnitt lägre boendekostnader, varav 27 procent inte har några boendekostnader alls. Kartläggningen visar att andelen studerande som får mat och boende hos sina föräldrar har ökat, vilket kan bero på att till exempel boendekostnader har stigit.

Den klart vanligaste boendeformen bland studerande på kommunal vuxenutbildning (komvux) och folkhögskola är hyresrätt, enligt CSN:s studie om komvux- och folkhögskolestuderandes inkomster och utgifter (CSN 2022:6). Av de studerande bor 44 procent i en hyresrätt medan

7 procent bor i en hyresrätt som är studentbostad. Merparten av dem som bor i hyresrätter har ett förstahandskontrakt, men det är också vanligt att studerande inte har ett förstahandskontrakt. Boende i hyresrätt är något vanligare bland studerande som är äldre än 25 år. Bland yngre studerande som är under 25 år är det vanligare att bo i studentbostad eller i rum (inneboende). Boendekostnader utgör den enskilt största utgiften för de studerande och uppgår i genomsnitt till 38 procent av de totala utgifterna, vilket är jämförbart med högskolestuderandes utgifter. Studerande som bor i hyresrätt som inte är studentbostad betalar mest. Den billigaste boendeformen bland de studerande har de som bor i ett rum eller är inneboende. För studerande som bor i studentbostad utgör boendekostnaderna störst andel av utgifterna, 45 procent av de totala utgifterna.

Figur 4.1 Antal studentbostäder i byggnadsbeståndet

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0

Källa: Statistiska centralbyrån, SCB

Studentbostadsbeståndet och bostadsbyggandet

Antalet studentbostäder har ökat kontinuerligt sedan 2013, se figur 4.1. Sedan 2013 har antalet ökat med cirka 29 000 studentbostäder, vilket motsvarar en ökning på cirka 34 procent. År 2023 fanns det cirka 115 000

studentbostäder i landet enligt Statistiska centralbyrån.

11

Prop. 2024/25:132 I samband med Boverkets utredning av lättnader i byggkraven för studentbostäder genomförde Studentbostadsföretagen en uppskattning av tillgängligheten i det befintliga studentbostadsbeståndet enligt gällande krav för tillgänglighet enligt standarden för bostadsutformning SS 91 42 21. Uppskattningen visade att cirka 47 procent av det befintliga studentbostadsbeståndet uppfyller kraven för tillgänglighet enligt standarden. Flera av Studentbostadsföretagens medlemmar anser dessutom att ytterligare studentbostäder, som inte uppfyller kraven i standarden men är byggda enligt kraven i BBR 94:3, har god tillgänglighet. Enligt Studentbostadsföretagen efterfrågar cirka 0,5 promille av studenthyresgästerna årligen ett boende som uppfyller gällande krav på tillgänglighet.

Studentbostadsbyggandet har ökat sedan början av 2010-talet, då byggandet av bostäder för studerande var på särskilt låga nivåer. Tabell 4.1 visar hur tillskottet av studentbostäder genom nybyggnad har utvecklats från 2010 till 2023. Utöver detta har det tillkommit studentbostäder genom ombyggnad.

Källa: Statistiska centralbyrån, SCB

Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) för 2024 visar att flera kommuner förväntar att antalet påbörjade studentbostäder minskar kraftigt 2024– 2025. Totalt planerar 14 kommuner för sammanlagt knappt 2 600 studentbostäder under 2024 och 2025, varav drygt 1 000 under 2024 och drygt 1 500 under 2025. Utöver nybyggnad planerar ett fåtal kommuner att bygga om vanliga bostäder till studentbostäder. Kommunernas förväntningar är en markant minskning jämfört med året innan, då 26 kommuner gemensamt förväntade att cirka 5 300 nya studentbostäder skulle påbörjas under 2023 och 2024. Bakgrunden till de minskade förväntningarna är omvärldsfaktorer som hög inflation och hög ränta vilket kraftigt försämrat förutsättningarna för bostadsbyggandet, inklusive byggandet av studentbostäder.

12

Prop. 2024/25:132 utredningar och regeländringar har genomförts i syfte att möjliggöra fler bostäder åt studenter.

Boverket fick 2012 i uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder. I den efterföljande propositionen Fler bostäder åt unga och studenter (prop. 2013/14:59) föreslogs ändringar i plan- och bygglagen som bland annat innebar att avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet alltid får göras vid inredning av bostäder på högst 35 kvadratmeter på en vind. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2014.

Samtidigt genomfördes ändringar i Boverkets byggregler som bl.a. innebar lättnader i bostadsutformningskraven och gjorde det möjligt att bygga studentbostäder med samtliga funktioner kvar i bostaden på 16 kvadratmeter. Det var en minskning av boarean med cirka 40 procent jämfört med tidigare regler. Dessutom infördes en definition av termen studentbostad i föreskrifterna. Boverkets har bl.a. genom en intervjustudie utvärderat tidigare regellättnader. Regelförändringarna bedöms ha minskat byggkostnaderna genom att mindre studentbostäder kan byggas och att mindre mängd byggmaterial därmed behöver användas per bostad. Mindre studentbostäder har i sin tur gjort lägre månadshyror möjliga.

Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivanden till regeringen att det finns behov av att utreda möjligheterna till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i kraven för studentbostäder utredde Boverket under 2016 konsekvenserna av att ta bort tillgänglighetskraven. Myndigheten menade i rapporten Tillgänglighet i studentbostäder (Boverket 2016:22) att avskaffandet av tillgänglighetskraven skulle ge negativa följder, främst för studenter med permanenta eller tillfälliga funktionsnedsättningar men även studenter utan funktionsnedsättningar skulle påverkas negativt.

Kommittén för modernare byggregler med uppgift att genomföra en genomgripande översyn av Boverkets byggregler har även sett över reglerna för studentbostäder. I kommitténs slutbetänkande Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68) föreslogs att kategoribostäder för vissa grupper av människor, såsom studenter, skulle utgå ur regelverket. För att inte öka kraven på yta i studentboenden föreslog utredningen att alla bostäder om högst 35 kvadratmeter skulle få samma möjligheter till överlappning av vissa funktioner i bostaden.

Boverket har, parallellt med det regeringsuppdrag som ligger till grund för denna proposition, gjort en översyn av Boverkets byggregler. Utifrån översynen har myndigheten beslutat om ett antal ändringar i reglerna, bl.a. gällande bostäders lämplighet, dagsljus och solljus samt skydd mot buller. Boverkets nya byggregler träder i kraft den 1 juli 2025 och myndigheten bedömer i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (Boverket 2024:9) att dessa föreskriftsändringar kan innebära lättnader för studentbostäder.

14

Prop. 2024/25:132 om fler bostäder omfattas av undantagen. Flera instanser lyfter också positiva effekter som identifierats i Finland där 95 procent av studentbostäderna undantas från kraven på tillgänglighet och användbarhet. Flera instanser, t.ex. AF Bostäder, White Arkitekter och Studentbostadsföretagen, föreslår i stället att 90 eller 95 procent av studentbostäderna undantas från kraven.

Flera positiva instanser, såsom Byggföretagen, Studentbostadsföretagen och Sveriges Allmännytta, anser att förslagens utformning riskerar att missgynna studentbostäder som skapas genom till- och ombyggnad. Boverkets förslag innebär att det totala antalet studentbostäder i byggnaden, inklusive tillkommande studentbostäder, ska utgöra beräkningsgrund för hur många av bostäderna som får undantas från kraven på tillgänglighet och användbarhet. Instanserna påpekar att i det fall en befintlig byggnad innehåller bostäder som inte uppfyller gällande tillgänglighetskrav kan utformningen innebära att undantagen inte kan nyttjas på någon eller på stora delar av de tillkommande studentbostäderna vid tillbyggnad. Utformningen bedöms därför riskera att skapa hinder vid till- och ombyggnad och att färre studentbostäder skapas. Akademiska hus AB, Byggherrarna, Stockholms handelskammare m.fl. föreslår i stället att endast tillkommande eller ombyggda bostäder ska utgöra beräkningsgrunden för antalet studentbostäder som undantas från kraven på tillgänglighet och användbarhet.

Flera instanser avstyrker eller är i huvudsak negativa till förslagen att införa undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder. Negativa instanser är i huvudsak funktionshinderorganisationer, exempelvis Funktionsrätt Sverige och Nätverket unga för tillgänglighet, boende- och studentorganisationer, t.ex. Hyresgästföreningen och Sveriges förenade studentkårer och flera myndigheter, t.ex. Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Institutet för mänskliga rättigheter, Myndigheten för delaktighet och Socialstyrelsen. Instanserna menar i huvudsak att förslagens förväntade kostnadsminskningar och effekter på studentbostadsbyggandet inte står i proportion till negativa konsekvenser för studerande och personer med nedsatt funktionsförmåga. Vissa instanser, såsom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Hyresgästföreningen menar att förslagen riskerar att ge negativa effekter på studerandes hälsa och studieresultat då de bidrar till mindre studentbostäder. Ett flertal instanser, bl.a. Funktionsrätt Sverige, Myndigheten för delaktighet, Socialstyrelsen och Sveriges förenade studentkårer, anser att förslagen begränsar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att välja bostad, studieort och delta i det sociala livet, vilket riskerar att leda till ökad stigmatisering och utanförskap. Dessutom riktas det kritik mot förslagens förhållande till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den nationella funktionshin-

Prop. 2024/25:132 att detta ökar byggherrars möjlighet att anpassa utformningen av studentbostäder utifrån de marknadsförutsättningar och de behov som finns lokalt. Dessutom möjliggör förslagen att fler bostäder kan byggas med mindre mängd byggmaterial och utan att mer yta tas i anspråk, vilket bidrar till ett mer hållbart byggande. Regeringen anser inte, i motsats till Göteborgs och Sandvikens kommuner, att de förslagna undantagen bör begränsas till att enbart omfatta bostäder om mindre än 35 kvadratmeter utan bör kunna tillämpas brett för att främja ett differentierat studentbostadsutbud.

Undersökningar visar att boendet är den enskilt största utgiften för många studerande och en låg hyra är den högst värderade faktorn bland gruppen vid val av bostad. Det finns behov av ett ökat utbud av bostäder med lägre hyra för studerande, som ofta har en begränsad inkomst. Föreslagna lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet gör det möjligt att bygga mindre studentbostäder jämfört med idag och att produktionskostnaderna minskas. Regeringen bedömer, i likhet med Byggföretagen, Lindbäcks bygg och Studentbostadsföretagen, att förslagen skapar förutsättningar för ett mer differentierat bostadsutbud, utformat efter studenters behov och med lägre hyra.

Regeringen anser, i motsats till bl.a. Myndigheten för delaktighet och Hyresgästföreningen, att nyttan och fördelarna med de föreslagna regellättnaderna överväger eventuella negativa konsekvenser och nackdelar. Dessutom delar regeringen, i motsats till bl.a. Funktionsrätt Sverige och Sveriges förenade studentkårer, Boverkets bedömning att förslagen är förenliga med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ett mer utvecklat resonemang om förslagens konsekvenser och dess förhållande till FN-konventionen finns i avsnitt 6.

Undantagen ska kunna tillämpas vid nybyggnad och vid ändring av en byggnad.

Boverket föreslår att undantagen från kraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder ska kunna tillämpas vid nybyggnad och vid ändring av en byggnad. Regeringen delar Boverkets bedömning att undantagen bör gälla både nybyggnad och vid ändring.

Flera remissinstanser, t.ex. Halmstads Fastighets AB, Sollentuna kommun och Sveriges Allmännytta, uppmärksammar att Boverkets föreslagna utformning av undantagen missgynnar vissa ändringssituationer. Vid exempelvis tillbyggnad utgör beräkningsunderlaget för hur många studentbostäder som får undantas från kraven det totala antalet studentbostäder i byggnaden efter genomförd åtgärd. I en byggnad med en stor andel av befintliga studentbostäder som inte uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet begränsas då möjligheten att nyttja de föreslagna undantagen. Instanserna föreslår i stället att enbart tillskapade studentbostäder ska utgöra beräkningsunderlag för hur många studentbostäder som får undantas från gällande krav.

Under beredningens analys av instansernas förslag har det blivit tydligt att en sådan utformning kan innebära begränsningar att nyttja undantagen i andra typer av ändringssituationer, t.ex. vid tillbyggnad i en byggnad där befintliga studentbostäder till stor del uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet eller vid ändring där inga ytterligare studentbostä-

der tillskapas efter genomförd åtgärd.

18

Prop. 2024/25:132 andelen studerande med funktionsnedsättning. Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät för 2024 visar att andelen personer inom åldersspannet 16– 29 år med nedsatt rörelseförmåga är 2,6 procent och andelen med kraftigt nedsatt syn är 7,4 procent. Dessutom är utbildningsnivån lägre bland personer med funktionsnedsättning. Sammantaget är därför den faktiska andelen studerande med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga sannolikt betydligt lägre än den andel bostäder som ska uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet. Det kan också poängteras att Studentbostadsföretagen uppskattar att ytterst liten andel studerande, cirka 0,5 promille av studenthyresgäster, årligen efterfrågar ett boende som uppfyller dagens krav på tillgänglighet. Slutligen får bestämmelserna inte strida mot FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att bestämmelserna behöver säkerställa att det finns ett tillräckligt utbud av bostäder som uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet, som studerande med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nyttja.

Fastställandet av andelen studentbostäder som får undantas från kraven behöver göras utifrån en avvägning mellan reformens syfte, att minska byggkostnader och bidra till att fler studentbostäder tillskapas, och samtidigt säkerställa att det finns ett tillräckligt antal bostäder som uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet. Regeringen delar Boverkets avvägning att högst 80 procent av studentbostäderna bör undantas från kraven på tillgänglighet och användbarhet och de resonemang som ligger till grund för valet av procentandel. I motsats till vissa remissinstanser, t.ex. Lindholmsgruppen AB och Studentbostadsföretagen, anser regeringen att det inte är lämpligt att 90 eller 95 procent av studentbostäderna undantas från kraven på tillgänglighet och användbarhet.

Flera remissinstanser, bl.a. Studentbostadsföretagen och Trä- och möbelföretagen, lyfter fram det undantag som finns i Finland och som omfattar 95 procent av studentbostäderna. Det finska undantaget omfattar dock enbart rum för personhygien, medan regeringens förslag omfattar flera bostadsfunktioner och är därför mer likt det norska regelverket där 80 procent undantas. De föreslagna undantagen kommer dessutom kunna tillämpas på bostäder för studerande på annan eftergymnasial eller vuxenutbildning vid exempelvis folkhögskola, där andelen studerande med funktionsnedsättning är högre, se avsnitt 5.3. Detta talar för att andelen undantagna studentbostäder inte bör vara alltför hög. Till skillnad från Boverkets förslag innebär regeringens förslag att det i vissa om- och tillbyggnadssituationer möjliggörs för att mindre än 20 procent av studentbostäderna i byggnaden som helhet uppfyller gällande krav efter genomförd åtgärd. Detta kan tala för att inte öka andelen undantagna studentbostäder jämfört med Boverkets förslag.

Sammantaget bedöms den föreslagna procentandelen säkerställa att det långsiktigt finns ett tillräckligt antal studentbostäder som uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet som kan nyttjas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vidare bedömer regeringen, i likhet med Boverket, att de föreslagna bestämmelserna säkerställer möjligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att välja studieort och bostad.

20

Alla studentbostäder ska kunna besökas av personer med nedsatt rörelse- Prop. 2024/25:132 eller orienteringsförmåga

De föreslagna bestämmelserna möjliggör att upp till 80 procent av studentbostäderna kan undantas från gällande krav på tillgänglighet och användbarhet. Boverket förtydligar att detta exempelvis innebär att tillgänglighet och användbarhet i vissa bostadsfunktioner, till exempel matlagning, måltider, hygien och förvaring, kan begränsas jämfört med gällande krav. Myndigheten föreslår emellertid att utgångspunkten bör vara att samtliga studentbostäder ska kunna besökas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen delar Boverkets bedömning att utgångspunkten bör vara att de studentbostäder som undantas från kraven ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att kunna vara delaktiga i sociala sammanhang. Det behöver därför säkerställas att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga har möjlighet att delta och medverka i sociala sammanhang i studentbostäderna. Detta bör därmed framgå direkt av lagen.

Närmare precisering av vad som innefattas i att en studentbostad ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör framgå på förordningsnivå. Besökskravet skulle exempelvis kunna innebära att en person som använder rullstol kan komma in i bostaden och kan använda ett allmänt tillgängligt toalettrum som finns i byggnaden.

Även om huvudregeln är att samtliga studentbostäder ska kunna besökas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan det finnas behov av undantag. Det är exempelvis lämpligt att undanta vissa studentbostäder i byggnader med färre än tre våningar och som i dag undantas från krav på hiss eller annan lyftanordning.

5.2Bemyndigande

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en studentbostad ska uppfylla kravet på att en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna besöka studentbostaden och om sådana undantag från det kravet som det finns särskilda skäl för.

Boverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens. Boverket föreslår ytterligare ett bemyndigande om dels placering av studentbostäder, dels krav på en studentbostad i en byggnad som har färre än tre våningar. Regeringens förslag omfattar inte bemyndigande om placering av studentbostäderna i en byggnad som har färre än tre våningar.

Remissinstanserna har inga synpunkter på Boverkets förslag på bemyndigande.

Skälen för regeringens förslag: Boverket föreslår i sin rapport att två nya bemyndiganden till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer införs i plan- och bygglagen. Boverket föreslår dels föreskriftsrätt att reglera placering av och krav på en studentbostad i en byggnad som

har färre än tre våningar, dels föreskriftsrätt att reglera vad som krävs i

21

Prop. 2024/25:132 fråga om en studentbostad för att uppfylla kravet på att en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna besöka studentbostaden.

Regeringen bedömer, till skillnad från Boverket, att det redan finns ett tillämpligt bemyndigande för att reglera placering av studentbostäder i en byggnad som har färre än tre våningar i 16 kap. 2 § 3 plan- och bygglagen. Det innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§ plan- och bygglagen. Regeringen anser att bemyndigandet är tillämpligt för samma ändamål som föreslås i Boverkets rapport och att det därför inte behöver införas något ytterligare bemyndigande i avseende placering av studentbostäder.

Regeringen bedömer, i likhet med Boverket, att det av plan- och bygglagen tydligt bör framgå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en studentbostad ska uppfylla kravet på att en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna besöka studentbostaden. Ytterligare preciseringar för tillämpningen av förslagen kan behöva meddelas i föreskrifter. Vidare bedömer regeringen att det behövs ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om sådana undantag från besökskravet som det finns särskilda skäl för. I vilka fall det lämpligen bör föreskrivas undantag från kravet måste motiveras efter en avvägning mellan syftet att en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna besöka studentbostaden och särskilda skäl som talar för ett undantag.

jekt. Det möjliggör för fler antal boende per yta och att byggherrar kan få Prop. 2024/25:132 plats med fler uthyrningsbara enheter per byggnad.

Prop. 2024/25:132 de kommer välja bort lärosäten på grund av bostadsbristen. Bostadssituationen är den högst rankade faktorn för denna grupp vid val av studieort.

nöjdheten är högre hos boende i studentbostäder än för boende i det ordi- Prop. 2024/25:132 narie bostadsbeståndet. I sammanhanget bör också det betonas att student-

bostäder används som boende under en begränsad tid, vilket bl.a. Gävle kommun och Kungl. Tekniska högskolan lyfter. Samtidigt bedöms omflyttningsfrekvensen för studentbostäder vara hög, vilket ökar förutsättningar för studenter som har behov av en större bostad att hitta en sådan. Vidare kan regellättnaderna bidra till positiva hälsoeffekter för studenter. Detta kan vara minskad stress och oro över att inte ha någonstans att bo under studietiden. Fler och billigare studentbostäder kan minska den ekonomiska påfrestningen för studenter och därmed minska stressen relaterad till de begränsade ekonomiska förutsättningarna som en student oftast har, som Umeå universitet lyfter. Detta kan påverka studieresultat och välmående på ett positivt sätt.

Boverket pekar på att förslagen kan medföra att studenter som drabbas av en tillfällig funktionsnedsättning under en period inte kan bo i sin studentbostad. Det kan då innebära att studenten får svårighet att upprätthålla sina studier, vilket även Kungl. Tekniska högskolan och Malmö kommun påpekar. I en sådan situation bör i första hand de aktörer som tillhandahåller studentbostäder se över möjligheterna att kunna erbjuda den studerande en passande bostad. Den höga omflyttningsfrekvensen för studentbostäder bör ge goda förutsättningar för att kunna hitta en lösning där studenten kan erbjudas ett annat boende som möjliggör fortsatta studier. Samtidigt bedöms förslagen bidra till ökat utbud och rörlighet på studentbostadsmarknaden vilket förbättrar förutsättningarna ytterligare för bostadsföretag att erbjuda bostäder efter studenternas behov.

Det kan finnas nackdelar med att bo ensam. Enligt Folkhälsomyndigheten är andelen med besvär av ensamhet dubbelt så hög bland de som lever i ensamhushåll jämfört med sammanboende. Unga inom åldersspannet 16–29, där största andelen av registrerade studerande finns, är också överrepresenterade vad gäller ofrivillig ensamhet. De föreslagna regellättnaderna förbättrar inte denna situation då det främjar små ettor. Det bör dock poängteras att aktiviteter runt omkring bostäderna är viktiga för att minska känslan av ensamhet bland studenter. Byggande på campus eller liknande miljöer bör främja studenternas hälsa och välmående, eftersom hela boendemiljön är viktig för välbefinnandet. Dessa faktorer kan minska riskerna för att studenter känner sig isolerade i mindre studentbostäder.

Regeringens samlande bedömning är att de positiva effekterna av de föreslagna regellättnaderna överväger riskerna för negativa effekter för studerande.

Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning

Förslagen i propositionen innebär att det införs lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för vissa studentbostäder vilket kan påverka personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Konsekvenserna bedöms få större påverkan på personer med nedsatt rörelseförmåga än för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Det beror på att utrymmen med minskade areor och passagemått får direkt påverkan på möjligheten för personer som använder exempelvis rullstol eller rollator för att kunna ta sig fram eller använda en bostad.

31

Överväganden och resonemang om hur förslagen förhåller sig till det Prop. 2024/25:132 som följer av att Sverige är bunden av FN:s konvention om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning redovisas i avsnittet om EU-rätten och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Den precisering som finns i plan- och bygglagen på att kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga påverkas inte av de föreslagna lättnaderna.

Konsekvenser för kommuner

Förslagen kan innebära att fler ansökningar om bygglov för byggande av studentbostäder inkommer till kommuner, då regellättnaderna bedöms bidra till att fler studentbostäder byggs. Tid för handläggning i kommunerna av ärenden om byggande av studentbostäder kommer i så fall att öka. För att täcka kostnader för handläggning av bygglov kan kommuner emellertid ta ut en bygglovsavgift. Även om förslagen kan innebära en risk för ökad administration för kommunerna, medför de inga nya åtaganden och utgör därmed ingen inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

De nya reglerna om tillgänglighet och användbarhet kan medföra behov av utbildningsinsatser för kommunerna. Det kan finnas behov av att fördjupa sig i den nya regelkonstruktionen där enbart en viss andel av studentbostäder behöver uppfylla samtliga krav på tillgänglighet och användbarhet, samtidigt som övriga studentbostäder ska vara tillgängliga för besök. Boverkets vägledning om de nya bestämmelserna bör begränsa kommunernas kostnader för detta. Regeringen avser även att ge Boverket i uppdrag att genomföra en satsning på kompetens inom tillämpningen av plan- och bygglagen riktad mot kommunerna, vilket aviserades i budgetpropositionen för 2025.

Borås och Göteborgs kommuner lyfter att förslagen på sikt kan öka behovet av kommunal tillsyn för att säkerställa att undantagna bostäder hyrs ut till studerande, vilket redan i dag bedöms vara en svår uppgift. I och med att dagens regelverk redan möjliggör vissa undantag och avsteg för studentbostäder kan detta behov finnas redan i dag.

Boverket uppmärksammar att förslagen kan innebära att fler ansöker och, om villkoren är uppfyllda, beviljas bostadsanpassningsbidrag då förslagen innebär att vissa studentbostäder undantas från gällande krav på tillgänglighet och användbarhet. Sveriges Kommuner och Regioner och Stockholms kommun menar att detta riskerar att skjuta kostnader för bostadsanpassning från byggherren till kommunerna och anser därför att det i lagen (2018:222) om bostadsanpassning bör införas ett undantag från att lämna bidrag för studentbostäder som enligt förslagen undantas från kraven på tillgänglighet och användbarhet. Av 9 § i lagen framgår att vid byte av bostad lämnas inte bidrag till sådana åtgärder som beror på att den nya bostaden i fråga om storlek, planlösning, antal våningsplan eller andra nivåskillnader i eller i anslutning till bostaden är uppenbart olämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen. Den som har en känd funktionsnedsättning och har önskemål om att flytta till en av studentbostäderna som är undantagna från kraven på tillgänglighet och användbarhet riskerar alltså redan i dag att inte få bidrag till anpassningar.

Det kan uppstå situationer där en studerande drabbas av en tillfällig eller

permanent funktionsnedsättning och är i behov av en anpassad bostad. I

33

meter per person. Regellättnaderna bedöms också kunna innebära att fler Prop. 2024/25:132 potentiella byggnader kan återbrukas och få en ny användning vilket är

positivt ur ett resurs- och klimatperspektiv. Det kan bidra till att fler studentbostäder tillskapas i byggnader som tidigare inte varit ekonomiskt lönsamma att bygga om till studentbostäder exempelvis på grund av att byggnadens förutsättningar krävt stora och kostsamma åtgärder för att leva upp till nu rådande krav.

Samtidigt innebär fler bostäder på en byggrätt även behov av fler kök, hygienrum och väggar mellan bostäderna som då kan bidra till ett ökat resursanvändande och klimatpåverkan inom byggrätten.

Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser vid tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser.

Förslagen bedöms skapa bättre förutsättningar för att fler och mer prisvärda studentbostäder kan byggas, vilket i sin tur kan bidra till att förbättra studerandes möjlighet att hitta en bostad och minska deras boendekostnader. Då majoriteten av studerande vid universitet, högskola och annan vuxenutbildning är kvinnor kan förslagen gynna fler kvinnor än män.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bedömer regeringen att den sammantagna nyttan med förslagen överväger negativa konsekvenser eller risk för negativa effekter.

EU-rätten och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Propositionens förslag omfattar lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder. Bestämmelserna behöver därför beakta rättigheterna som fastställs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat. Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. När Sverige tillträdde konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2009 ansågs svensk rätt stå i överensstämmelse med konventionens bestämmelser.

Förpliktelser i konventionen som är särskilt viktiga med tanke på förslagens innebörd finns i artikel 9 om tillgänglighet och artikel 19 om rätt att leva självständigt och att delta i samhället. Enligt artikel 9 ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra får tillgång till den fysiska miljön för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden. Artikel 19 anger bland annat att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter rätt att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer. Konventionsstaterna ska bland annat säkerställa att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte blir tvungna att bo i särskilda boendeformer.

Det finns ett stort behov av att bygga fler, ändamålsenliga och prisvärda studentbostäder i många delar av landet. Byggherrar har framhållit att krav

på tillgänglighet och användbarhet för varje studentbostad ger konsekven-

35

Prop. 2024/25:132 ser för studentbostadsprojekts genomförbarhet, antalet bostäder som kan tillskapas och dess hyresnivåer. I propositionen föreslås lättnader i tillgänglighetskraven för att möjliggöra att fler studentbostäder kan skapas som har förutsättningar för lägre hyra.

Det är centralt att det finns ett tillräckligt utbud av bostäder som uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet och därmed kan nyttjas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Den andel av studentbostäderna som alltid ska uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet enligt förslagen, 20 procent, bedöms vara betydligt högre än andelen studerande med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som har behov av en tillgänglighetanpassad bostad. Vidare kan det betonas att en betydande del av det befintliga studentbostadsbeståndet uppskattas uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet. Genom förslagen säkerställs att det finns ett tillräckligt antal studentbostäder som kan nyttjas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Förslagen bedöms därför fortsatt säkerställa tillgången till bostäder och möjligheten för personer med funktionsnedsättning att välja bosättningsort och bostad.

För att främja jämlikhet och avskaffa diskriminering ska konventionsstaterna i enlighet med konventionen, vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls. Konventionens principer och åtaganden om full inkludering och deltagande i samhället och om tillgång till byggnader på lika villkor bedöms därför uppfyllas genom att utgångspunkten är att alla ska kunna besöka en studentbostad och delta i sociala sammanhang samt att ett tillräckligt antal studentbostäder som kan nyttjas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga säkerställs. Detta säkerställs genom kravet på att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna besöka varje bostad. Det finns behov av ytterligare precisering av detta krav på förordningsnivå, vilket exempelvis kan omfatta att ett tillgängligt och användbart allmänt toalettrum för besökande med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska finnas i byggnaden i syfte att säkerställa den sociala delaktigheten för alla.

Utifrån nu gjorda överväganden anser regeringen dessutom, i motsats till Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet och Institutet för mänskliga rättigheter, att förslagen inte kan betraktas som diskriminerande.

I sammanhanget bör det betonas att andra nordiska länder såsom Finland och Norge, som också ratificerat konventionen, sedan en tid tillbaka har undantag från tillgänglighetskraven för en viss andel studentbostäder.

Regeringen anser att förslagen i propositionen är proportionerliga för att tillskapa fler studentbostäder som sannolikt inte skulle komma till stånd utan undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet. Förslagen bedöms säkerställa att personer med funktionsnedsättning fortsatt har möjlighet att välja sin bosättningsort och bostad samt tillgång till den fysiska miljön och deltagande i samhället. Regeringens sammantagna bedömning är därför, i motsats till bl.a. Funktionsrätt Sverige och Institutet för mänskliga rättigheter, att förslagen är förenliga med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I likhet med Boverket, menar regeringen, att de föreslagna undantagen i kraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder fortsatt innebär att Sverige vidtar ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa rättigheterna i konventionen.

36

Utifrån dessa överväganden bedömer regeringen att förslagen inte Prop. 2024/25:132 innebär en inskränkning i rättigheter för personer med funktionsnedsätt-

ning. Detta då det fortsatt är möjligt för personer med funktionsnedsättning att välja sin bosättningsort och bostad, ha tillgång till den fysiska miljön och att kunna delta i samhället

Förslagen i propositionen bedöms vara förenliga med EU-rätten. Regeringen bedömer att författningsförslagen inte behöver anmälas i enlighet med EU-direktiven 2015/1535 (anmälningsdirektivet) och tjänstedirektivet 2006/123/EG.

7 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Prop. 2024/25:132 miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,

ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.

Paragrafen innehåller en uppräkning i alfabetisk ordning av lagens definitioner av olika termer och uttryck. Paragrafen ändras genom att en definition införs för termen studentbostad.

Med studentbostad avses en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning. Med annan eftergymnasial utbildning avses till exempel yrkeshögskoleutbildning, vissa studier på folkhögskola och privat yrkesutbildning. Med vuxenutbildning avses till exempel kommunal vuxenutbildning, konst- och kulturutbildningar och grundläggande eller gymnasiala utbildningar på folkhögskola.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

6 § Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om

1.en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,

2.ett fritidshus med högst två bostäder,

3.tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven, och

4.högst 80 procent av

a)det totala antalet studentbostäder i en byggnad, eller

b)det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. En studentbostad som omfattas av undantaget i första stycket 4 ska dock kunna

besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienter-

38

För att med tillämpning av punkt 4 a undanta alla de tio tillkommande Prop. 2024/25:132 studentbostäderna, måste minst fyra av de redan befintliga studentbostä-

derna uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet.

Om endast två av de redan befintliga studentbostäderna uppfyller kraven på tillgänglighet och användbarhet, spelar det ingen roll om byggherren väljer att tillämpa 4 a eller 4 b.

Om ingen av de redan befintliga studentbostäderna uppfyller kraven på tillgänglighet och användbarhet, kommer byggherren att välja att tillämpa enbart punkt 4 b, eftersom den bestämmelsen ger möjlighet att undanta åtta av de tillkommande studentbostäderna.

För en definition av studentbostad, se i 1 kap. 4 §.

Av andra stycket, som är nytt, framgår att en studentbostad som undantas från kraven på tillgänglighet och användbarhet ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Besökskravet gäller studentbostäder som undantas från kraven på tillgänglighet och användbarhet enligt första stycket 4 a eller b. Om en tillkommande studentbostad undantas med stöd av första stycket 4 b, kommer besökskravet alltså inte att kunna ställas på andra studentbostäder som eventuellt inte uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet. För de befintliga studentbostäder som inte uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet kan kraven i 2 och 5 §§ vara aktuella.

Vad som krävs för att en studentbostad ska uppfylla kravet i 8 kap. 6 § andra stycket och sådana undantag från det kravet som det finns särskilda skäl för preciseras i föreskrifter som meddelas med stöd av 16 kap. 2 § 8.

Bestämmelser om undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk när det gäller ändring eller flyttning av ett byggnadsverk finns i 8 kap. 7 §. Paragrafen ger möjlighet till ytterligare avsteg från gällande krav på tillgänglighet och användbarhet. Dessutom kan bestämmelsen möjliggöra avsteg i enskilda fall från de nya bestämmelserna som föreslås. Detta kan exempelvis handla om undantag från kravet på att en studentbostad ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

16 kap. Bemyndiganden

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad,

2.att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar,

3.vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,

4.att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad,

5.att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad,

6.att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus när detta behövs till följd av Sveriges

Prop. 2024/25:132 7. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus, och

8.vad som krävs för att en studentbostad ska uppfylla kravet i 8 kap. 6 § andra stycket och sådana undantag från det kravet som det finns särskilda skäl för.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vissa krav på byggnadsverk m.m, ändras genom att ett nytt bemyndigande införs.

Av punkt 8, som är ny, framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en studentbostad ska uppfylla kravet i 8 kap. 6 § andra stycket och sådana undantag från det kravet som det finns särskilda skäl för.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ikraftträdandebestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4

42

Prop. 2024/25:132 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2025

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner,

M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa

Föredragande: statsrådet Carlson

Regeringen beslutar proposition Lättnader i byggkraven för studentbostäder

52