HC03100: 2025 års ekonomiska vårproposition

Prop. 2024/25:100

Innehållsförteckning

5.3Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstakets nivå

7.5Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter 2026 och

2

9.9Sveriges återhämtningsplan inom ramen för faciliteten för

Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2025

3

Prop. 2024/25:100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2).

2.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt 11.1).

5

Prop. 2024/25:100

2Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

2.1Politiska utgångspunkter

Efter år av hög inflation som har skapat en svag ekonomisk utveckling har åter- hämtningen i svensk ekonomi börjat. Återhämtningen har dock inte nått fram till alla svenskar, och Sverige befinner sig alltjämt i lågkonjunktur.

Osäkerheten i omvärlden är stor, vilket bedöms tynga återhämtningen. I början av april aviserade den nya amerikanska administrationen omfattande importtullar på varor från nästan alla världens länder. Detta har lett till en ökad osäkerhet kring den globala tillväxten, vilket har skapat turbulens på de finansiella marknaderna, bl.a. kraftiga börsfall. Vissa länder har svarat med motåtgärder medan andra har inlett förhandlingar med USA. Osäkerheten kring tullarnas slutgiltiga omfattning och varaktighet är fortsatt stor, men högre tullar, i värsta fall kombinerat med handelskrig, riskerar att göra lågkonjunkturen än mer utdragen. Sverige står dock på en stabil ekonomisk grund och har möjlighet att agera ytterligare om så skulle behövas. Regeringens ekonomiska politik syftar till att sätta det svenska folkets ekonomi främst. Regeringen avser att använda styrkan i den svenska ekonomin för att stärka den ekonomiska utvecklingen och parera eventuella negativa effekter av den osäkerhet som råder. Det gäller särskilt om utvecklingen skulle innebära avsevärt lägre tillväxt i Sverige.

Regeringen ärvde en ekonomi med hög inflation, låg tillväxt och hög arbetslöshet. Den höga inflationen utgjorde en tung ekonomisk börda för såväl hushåll som för företag, kommuner och regioner. Vid tillträdet påbörjades därför ett arbete i flera steg. Det första steget var att bekämpa inflationen, då den var roten till en stor del av Sveriges akuta ekonomiska problem. Regeringens prioriteringar har, tillsammans med Riksbankens penningpolitik och ansvarstagande från arbetsmarknadens parter, gett effekt. Inflationstrycket är nu avsevärt lägre, vilket är positivt. Den högre prisnivån är dock fortsatt kännbar. Köpkraften har urholkats och många har fått se det reala värdet på sina sparkonton minska. Bolånetagare brottas med höga räntekostnader, och företagare har mött en vikande efterfrågan samtidigt som kostnaderna har ökat. Inflationsbekämpningen i kombination med regeringens stora tillskott till bl.a. vård och skola har underlättat för hårt drabbade kommuner och regioner. Den lågkonjunktur och ökade arbetslöshet som har drivits fram av den höga inflationen präglar dock fortsatt svensk ekonomi. Regeringen tar nu nästa steg.

Den ekonomiska politiken fokuserar på tre områden. Det handlar om att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ner arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna i Sverige. Skulle inflationen varaktigt vända uppåt till höga nivåer behöver inflationsbekämpning åter bli en central prioritering.

En politik för att göra Sverige rikare och tryggare

Stärka hushållen

För det första handlar regeringens politik om att fortsätta stärka hushållen. Trots att reallönerna nu stiger behöver mer göras för att stärka hushållens köpkraft och återställa den till tidigare nivåer. Därför har skatten sänkts för alla som arbetar, och som har arbetat. Sänkningen av drivmedelsskatter och de lägre kraven i reduktions-

7

Prop. 2024/25:100

plikten gör stor skillnad i mångas plånböcker, liksom sänkt skatt på sparande. Samtidigt är situationen för hushållen alltjämt tuff. Regeringen följer därför utvecklingen för hushållen noga och återkommer vid behov i budgetpropositionen. Regeringen står på hushållens sida.

Att hushållen bygger upp ett sparande gör Sverige starkt. Sparande och flit ska löna sig, liksom att jobba de där extra timmarna för att bygga upp en buffert för sämre tider. Att människor arbetar och sparar gynnar hela samhället.

Matpriserna fortsätter att stiga. Det har flera orsaker, varav en är stigande priser på världsmarknaden. En annan orsak är svag konkurrens inom svensk livsmedelssektor. Därför behövs fortsatt arbete för att stärka konkurrensen i syfte att pressa ner priserna, inte minst på mat. Regeringen kommer fortsatt inom ramen för Livsmedels- strategin 2.0 att vidta åtgärder för att stärka konkurrenskraften, lönsamheten och robustheten i den svenska livsmedelskedjan.

Återupprätta arbetslinjen, pressa ner arbetslösheten och minska utanförskapet

För det andra fokuserar regeringens ekonomiska politik på att återupprätta arbetslinjen och pressa ner arbetslösheten. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt dämpad och arbetslösheten är högre än för ett år sedan. Den konjunkturella arbetslösheten möts bäst genom att stötta aktiviteten i ekonomin och få fart på tillväxten. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) föreslagit flera åtgärder för att stötta ekonomin och sysselsättningen och föreslår nu ytterligare satsningar i detta syfte. Underliggande finns dock långvariga strukturella problem på arbetsmarknaden och ett stort utanförskap. För att åtgärda dessa kommer det att krävas en kombination av reformer under lång tid.

De strukturella problemen på arbetsmarknaden handlar bl.a. om svårigheter att matcha arbetslösas kvalifikationer med arbetsgivarnas efterfrågan. Det förklaras främst av att en stor andel av de arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden och tillhör grupper som har svårt att konkurrera om lediga jobb, exempelvis för att de saknar tillräcklig utbildning eller inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Denna problematik finns i synnerhet bland personer födda utanför Europa, som jämfört med födda i Sverige eller övriga Europa har en högre andel långtidsarbetslösa och en högre andel som endast har förgymnasial utbildning.

Regeringen genomför nu en rad åtgärder för att pressa ner den höga arbetslösheten. Arbetsförmedlingen ska prioritera personer som är eller riskerar att bli långtidsarbets- lösa. Myndigheten har också fått i uppdrag att öka antalet deltagare i arbetsmarknads- utbildningar och att informera arbetsgivare om särskilda insatser vid anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt förbättras möjligheterna för att fler ska gå en yrkesutbildning.

En stor bidragsreform för att få fler i arbete genomförs. Regeringen har initierat ett reformarbete i tre delar. Det handlar om ett bidragstak för att det alltid ska löna sig att arbeta, en successiv kvalificering till den svenska välfärden och ett aktivitetskrav för rätten till försörjningsstöd. De här reformerna bedöms sammantaget bidra till såväl ökat arbetsutbud som minskat utanförskap på sikt.

Arbetslösheten är och har under en längre tid varit hög i vissa invandrargrupper, ofta grupper där Sverige dessutom har tagit emot många personer under de senaste

20 åren. I dessa grupper har såväl utanförskap som arbetslöshet ofta bitit sig fast, trots omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Integrationspolitiken läggs om så att

8

Prop. 2024/25:100

den blir mer kravbaserad. I syfte att motverka utanförskap, öka graden av självförsörj- ning och påverka incitamentsstrukturer avser regeringen att se över flerbarnstillägget.

Den frivilliga återvandringen bör kraftigt stimuleras och ökas, vilket kan bidra till att minska antalet människor som lever i utanförskap och de följder ett sådant utanförskap får för det svenska samhället och individen. Frivillig återvandring skapar möjligheter för individen till en nystart i livet och kan innebära att ekonomin och arbetskraften växer i ett land. I Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete för att under 2026 kraftigt öka bidraget för den som väljer att återvandra, i syfte att stimulera frivillig återvandring. Flera myndigheter har fått i uppdrag att bistå Migrationsverket i arbetet med informationsinsatser för att uppmuntra frivillig återvandring. Därtill ska en nationell samordnare utses, som ska sprida information och föra dialog med kommuner inklusive socialtjänst i syfte att stärka arbetet med att vägleda, informera om och uppmuntra till frivillig återvandring. Såväl det kraftigt höjda återvandringsbidraget som den stora bidragsreformen kommer var för sig och i kombination kunna leda till ett minskat utanförskap på sikt.

Arbetslöshetsförsäkringen reformeras med en tydligare nedtrappning för att stärka incitamenten till återgång i arbete. Försäkringen förstärks också genom att taket höjs och fler personer omfattas.

På efterfrågan från arbetsmarknadens parter har regeringen sett till att etablerings- jobben har kommit på plats. Nu behöver betydligt fler anställas så att fler nyanlända och långtidsarbetslösa kan ta steget in på arbetsmarknaden. Att behärska det svenska språket är centralt för den enskildes möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det behövs också starkare incitament för att göra en extra ansträngning och utveckla sin kompetens. Utbildning och ökat ansvar på jobbet ska löna sig mer. Därför krävs lägre marginalskatter. Principen om hälften kvar, dvs. att löntagare åtminstone ska få behålla hälften av en löneökning efter skatt, bör gälla. Regeringen har tagit viktiga steg för att uppnå detta.

Underlätta investeringar och öka tillväxten i Sverige

För det tredje kommer regeringen att prioritera åtgärder som ökar investeringarna och tillväxten i Sverige. En växande ekonomi är en förutsättning både för en god välfärd och för att kunna finansiera den uppbyggnad av försvaret som Sverige står inför. Signalerna från USA om ökad protektionism gör det nu än viktigare, både för Sverige och för EU, att stärka vår konkurrenskraft och öka vår produktivitet. Här har EU och medlemsstaterna en hemläxa att göra. EU behöver skyndsamt öka takten i förhand- lingar om att ingå fler frihandelsavtal.

Ökade handelshinder kan dämpa den långsiktiga tillväxten, men det primära problemet är svag tillväxt i Europa. Sverige ska driva på för ett EU som blir mer konkurrenskraftigt. Ökad tillväxt i Europa gynnar svensk ekonomi och stärker även EU:s position vid de globala förhandlingsborden. Regeringens politik kommer att utgå från två frågeställningar – hur det privata kapitalet i EU kan öka och hur det kan bli mer lönsamt att investera privat kapital i EU. Reformer som gynnar sparande, investeringar och en väl fungerande kapitalmarknad kommer att vara vägledande.

Det finns en risk för att kommande politiska åtgärder i USA kan driva investeringar bort från Europa och Sverige till USA. Regeringen bevakar utvecklingen och är redo att svara med ytterligare åtgärder vid behov.

Sverige gör nu sin hemläxa. Utöver andra tillväxtstimulerande åtgärder behöver produktiviteten stärkas. Produktivitetstillväxten har avtagit sedan den globala finanskrisen och det finns inget entydigt svar på varför. Färre produktivitetshöjande

9

Prop. 2024/25:100

investeringar och att globaliseringstakten har bromsat in är två faktorer som sannolikt har spelat in. Regeringen arbetar för att öka produktiviteten, exempelvis genom den förda arbetsmarknadspolitiken och genom investeringar för ett mer dynamiskt näringsliv. Därutöver är utbildning och forskning av hög kvalitet helt avgörande för Sveriges välstånd. Vi behöver därför ta tillbaka skolan till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och förmågor som att läsa, skriva och räkna.

I december 2024 fattade riksdagen beslut om regeringens förslag till nya ekonomiska ramar för transportinfrastrukturen under perioden 2026–2037 (prop. 2024/25:28). Det är en historiskt stor satsning där ramarna för transportinfrastrukturen ökar med över 200 miljarder kronor, vilket motsvarar över 20 procent, jämfört med den tidigare planperioden.

Att bana väg för innovation och utveckling är en annan viktig del. Regeringen lämnade i december 2024 en forsknings- och innovationsproposition

(prop. 2024/25:60) som innehåller den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin. Medel föreslås bl.a. till excellent forskning, forskning och innovation inom banbrytande teknik och forskningsinfrastruktur. För att ge företag incitament till ökade investeringar i forskning och utveckling och bättre förutsättningar att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens har regeringen under mandatperioden också höjt taket för det s.k. FoU-avdraget och gjort expertskattereglerna mer generösa. Regeringen avser att ytterligare förbättra skattevillkor som understödjer företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling. Samtidigt fortgår arbetet för att underlätta och förbättra förutsättningarna för utländska doktorander och forskare i Sverige. Som värdland för den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) har Sverige gjort omfattande åtaganden avseende bl.a. ESS konstruktion, drift och framtida avveckling. Vidare har regeringen i december 2024 lämnat en energiforskningsproposition (prop. 2024/25:72) som innehåller historiska satsningar på forskning om kärnkraft. Sverige ska fortsatt vara ett attraktivt land för forskning och innovation i framkant.

Sverige har ett strategiskt intresse av att ha en stark närvaro i Arktis, särskilt i ljuset av ett nytt säkerhetspolitiskt läge och Natomedlemskapet. Regeringen bedömer att Sveriges ledande position inom polarforskning och oberoende tillträde till Arktis behöver säkras. Hänsyn ska även tas till vår kapacitet för utbyggnad och reparation av undervattensinfrastruktur. Regeringen har därför beslutat om ett uppdrag att ta fram ett underlag inför en möjlig nyanskaffning av ett polarforskningsfartyg som redovisas den 31 maj 2025 (U2024/00015). Syftet med uppdraget är att regeringen ska kunna ta ställning till en möjlig nyanskaffning av ett polarforskningsfartyg.

Tillväxt driven av entreprenörskap i ett starkt näringsliv är en av förutsättningarna för uppbyggnaden av det svenska försvaret. Förutsättningar för högre tillväxt handlar också om att underlätta för företagare. Regeringen fortsätter därför att rensa upp i de komplicerade regler som drabbar företagare och arbetar för att skattesystemet i än högre grad ska uppmuntra till företagande, egen ansträngning och investeringar i Sverige. Det gäller inte minst i bostadssektorn. Krångliga regelverk, bristande tillgång till byggbar mark och långa ledtider i plan- och byggprocessen hämmar bostads- byggandet. För att förenkla regelverken har regeringen tagit initiativ till ett stort antal åtgärder, bl.a. lättnader i byggkraven för studentbostäder och ett nytt regelverk för bygglov. Boverket har beslutat om nya förenklade bygg- och konstruktionsregler. Boverket ska också få i uppdrag att ta fram förslag på hur ett typgodkännande av småhus, det s.k. Sverigehuset, kan genomföras. Regeringen anser att en reform inom miljöprövningen behövs för att tillståndsprocesserna ska bli mer effektiva och förutsebara. Det är särskilt viktigt att miljötillståndsprocessen inte fördröjer en

10

Prop. 2024/25:100

skyndsam upprustning av det svenska försvaret. Regeringen följer frågan och har bl.a. fattat beslut om en tillfällig förordning för att förenkla miljöprocesserna för försvaret.

Tillväxt förutsätter god tillgång till energi. Nedläggningen av kärnkraft i södra Sverige har bidragit till att obalanserna i elsystemet har ökat. Det har medfört högre priser i södra Sverige och bidragit till att nya investeringar har nekats eller behövt vänta på anslutning till elnätet. Denna utveckling försämrar svensk konkurrenskraft och försvårar klimatomställningen. Därför har regeringen påbörjat processen för att möjliggöra att ny kärnkraft ska kunna byggas. De första reaktorerna bör stå på plats 2035. Tillståndsprocessen för kärnkraften görs om för att bli effektivare och kunna kortas betydligt. För att möjliggöra investeringar har regeringen bl.a. presenterat en riskdelningsmodell i syfte att få till stånd nya kärnkraftsinvesteringar

(prop. 2024/25:150), samt tillsatt Elmarknadsutredningen (KN 2024:02) i syfte att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas. Målbilden är att säkerställa ett leveranssäkert elsystem med god tillgång till el, konkurrenskraftiga priser i hela landet och att prisskillnaderna inom landet minskar.

Regeringen anser att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas. Det förutsätter samtidigt att systemet skyddas mot brottsligt utnyttjande. Den personliga assistansen behöver vara utformad på ett sådant sätt att den motstår välfärdsbrottslig- het, är förutsägbar för den assistansberättigade samt säkerställer att den assistans- berättigade får sina behov tillgodosedda. Därför avser regeringen att under mandat- perioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ta över huvudmannaskapet för personlig assistans i sin helhet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 maj 2025.

Ansvarstagande i en osäker värld

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat det säkerhets- politiska läget för Sverige och Europa. Våld och otrygghet har brett ut sig i samhället och präglar den generation som nu växer upp. Därtill har höga kostnader för företag och ekonomiskt pressade hushåll förmörkat vardagen. Sverige står inför ekonomiskt krävande uppgifter framöver. De politiska prioriteringarna bör främja tillväxt, välfärd, och säkerhet. Regeringen gör stora ansträngningar för att prioritera om de offentliga resurserna, effektivisera statsförvaltningen och ser även över antalet myndigheter.

Efter en framgångsrik inflationsbekämpning har den politiska kursen kunnat riktas om mot reformer och investeringar som bygger Sverige rikare och tryggare, i dag – men också för kommande generationer. Förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2025 (prop. 2024/25:99) tar Sverige ytterligare några steg framåt på den inslagna vägen.

Åtgärder för att stötta ekonomin och öka tryggheten

Samtidigt med denna proposition lämnar regeringen propositionen Vårändringsbudget för 2025 till riksdagen. I den presenteras bl.a. åtgärder inom följande områden:

–åtgärder för att ta Sverige genom lågkonjunkturen

–brottsbekämpning och ökad trygghet

–stärkt svensk försvarsförmåga och fortsatt stöd till Ukraina

11

Prop. 2024/25:100

Åtgärder för att ta Sverige genom lågkonjunkturen

Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur. Regeringen föreslår därför åtgärder för att stimulera efterfrågan, motverka arbetslösheten och påskynda industrins klimatomställning.

Byggbranschen har drabbats hårt av den svaga efterfrågan, och är den bransch där sysselsättningen har minskat som mest under nuvarande lågkonjunktur. För att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget föreslår regeringen att subventions- graden för rotavdraget höjs tillfälligt under 2025 från 30 procent till 50 procent. Förslaget lämnas i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (prop. 2024/25:156). Vidare föreslår regeringen att ytterligare medel avsätts under 2025 för att stödja näringslivets gröna omställning och bostadspolitisk utveckling i framför allt norra Sverige genom kapitaltillskott till Norrlandsfonden.

Lågkonjunkturen tydliggör de strukturella problem som länge har funnits på den svenska arbetsmarknaden. Ett exempel är problemen med matchning; trots att det finns lediga arbeten är arbetslösheten hög. Detta gäller framför allt bland utrikes födda och personer som saknar gymnasial utbildning. Dessa två grupper är dessutom till stor del överlappande. Sverige har även en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalifi- cerade yrken, som i många fall bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Regeringen har därför beslutat att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare.

Det finns också ett stort behov av att minska kompetensbristen inom vissa sektorer och att stärka omställningsförmågan. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för att förstärka yrkeshögskolan så att tillgången till yrkesutbildningar förbättras, med inriktning mot korta kurser. Regeringen föreslår också medel till fler platser inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen för att förbättra tillgången till arbetskraft med rätt utbildning och för att fler snabbt ska kunna komma i arbete. Regeringen har infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå som pågår t.o.m. 2026. Regeringen avser att förlänga pilotverksamheten t.o.m. 2028 i avvaktan på utvärdering av verksamheten. Regeringen har även för avsikt att höja ersättningsnivåerna i statsbidraget för regionalt yrkesvux i enlighet med förslag i betänkandet Växla yrke som vuxen (SOU 2024:16), för bl.a. ökad kvalitet inom utbildningarna. Regeringen avser att återkomma avseende övriga förslag i betänkandet.

Mot bakgrund av den svaga konjunkturen är det även angeläget att främja ungas etablering på arbetsmarknaden. Därför vill regeringen stärka möjligheterna att skapa jobb och sommarjobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet. Regeringen föreslår också en förstärkning av Arbetsförmedlingen och avser att föreslå en tidigarelagd höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen under de 100 första ersättningsdagarna. Regeringen föreslår dessutom ökade medel till Försäkringskassan bl.a. för att förbereda arbetet med genomförande av förslag i betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15) för att stärka drivkrafterna till att gå från bidrag till arbete. Utöver detta föreslår regeringen att Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket tillförs medel för att implementera den första etappen av det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård som omfattar personer som är 67 år eller äldre. Reformen träder i kraft den 1 januari 2026.

Lågkonjunkturen har också drabbat kultursektorn, med ökad arbetslöshet som följd. Regeringen föreslår därför åtgärder för att stärka kultursektorn och det arbete som myndigheterna bedriver med samlingsförvaltning och omhändertagande av värdefullt kulturarv. Regeringen vill även stärka de verksamhetsmässiga förutsättningarna för Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska

12

Prop. 2024/25:100

museet. Därför avser regeringen att föreslå en ny hyresmodell som bl.a. kommer att innebära att marknadsmässig hyra ska tillämpas för verksamheternas huvudbyggnader, i stället för kostnadshyra. I särskilda fall kan en intäktsjusterad hyra tillämpas. Regeringen avser att återkomma om finansiering av den nya hyresmodellen.

Det är angeläget att hålla uppe takten i klimatomställningen. Det svenska näringslivet är motorn i omställningen och ska ges förutsättningar för att vara ledande i denna. Industriklivet är ett av regeringens viktigaste styrmedel för industrins klimat- omställning. För att säkra en fortsatt hög takt i omställningen av industrin föreslår därför regeringen en förstärkning av Industriklivet. Det är också angeläget att elektrifieringen av transportsektorn inte tappar fart, och att utsläppen inom den s.k. ESR-sektorn minskar. Regeringen föreslår därför att bemyndigandet för Klimatklivet höjs. Därigenom förstärks möjligheten att kunna bevilja stöd från Klimatklivet till stora och mer långsiktiga investeringar. Därutöver kommer regeringen att kompensera de kommuner och regioner som har fått reducerat elstöd på grund av att de har ansetts bedriva jordbruksverksamhet. Regeringen avser också att höja ersättningen i skrotningspremien. Dessutom föreslår regeringen utökade medel till Trafikverket för att kunna upprätthålla nuvarande trafikavtal så att nattågstrafiken till och från övre Norrland kan fortsätta samt en extra satsning på vägunderhåll.

En större osäkerhet i omvärlden har ökat efterfrågan på exportkreditgarantier för affärer kopplade till infrastruktur, den gröna omställningen och försvarssektorn. För att fortsatt dela risk med exportföretag föreslår regeringen att kreditgarantiramen för exportkrediter utökas.

Brottsbekämpning och ökad trygghet

Brottsligheten skadar förtroendet och tilliten som det svenska samhället vilar på. Den organiserade brottsligheten är systemhotande och utgör ett allvarligt hot mot det öppna samhället, den enskilda människans frihet och grunderna för vår rättsstat. Den fortsätter att släcka liv och finns i hela landet. Utsatthet för kriminalitet skapar otrygghet, och utan trygghet, ingen frihet. För att vända utvecklingen genomför regeringen den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Sverige ska bli ett tryggare land att bo och leva i.

En av regeringens mest prioriterade uppgifter är att med kraft trycka tillbaka brottsligheten. De brottsbekämpande myndigheterna har getts mer resurser och effektivare verktyg, vilket ställer högre krav på resultat. Som en del av perspektivskiftet från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd har straffen för ett flertal brott skärpts.

Regeringen avser att under återstoden av mandatperioden gå fram med ett flertal viktiga reformer på det straffrättsliga området. Kvotdelen av straffet som avtjänas före villkorlig frigivning höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och avses införas successivt i takt med att Kriminalvårdens expansion medger det. Avsikten är att villkorlig frigivning på sikt endast ska kunna beviljas om det finns särskilda skäl. Vidare avser regeringen att införa en ny tidsobestämd påföljd, säkerhetsstraff.

Regeringen överväger åtgärder för att stödja och hjälpa brottsoffer som bl.a. har utsatts för terroristbrottslighet eller allvarlig brottslighet som innefattar förstörelse av bostad. Regeringen har dessutom föreslagit att ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier ska införas. Regeringen genomför också en kraftsamling mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck och har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder för att effektivisera brottsbekämpningen avseende dessa brott. Det handlar bl.a. om en reformering av kontaktförbudslagstiftningen. Därtill har en utredning som ska se över ett antal straff-

13

Prop. 2024/25:100

och civilrättsliga frågor i syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck tillsatts. Regeringen har tagit initiativ till åtgärder som underlättar för kamera- övervakning. Även arbetet med att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum har påbörjats.

Kriminalvården står inför en kraftig expansion av antalet häktes- och fängelseplatser. Regeringen föreslår därför ytterligare medel för att säkerställa förutsättningarna för kapacitetsförstärkningen. Kriminalvården har fått i uppdrag att löpande införa lämpliga åtgärder i syfte att minska dygnskostnaderna och säkerställa att kapaciteten svarar mot prognostiserade behov. Utbyggnaden av Kriminalvården kräver beslut och åtgärder av en rad aktörer i samhället. Regeringen har därför utsett en nationell samordnare för att stödja en skyndsam och kostnadseffektiv expansion av Kriminalvården. Regeringen avser att återkomma med en preciserad plan och analys för att möta expansionsbehovet.

Utvecklingen med en eskalerande våldsspiral av skjutningar och sprängningar sätter ökad press på den sociala barn- och ungdomsvården. Regeringen föreslår därför ökade medel till Statens institutionsstyrelse för att i högre grad tillgodose behovet av låsbara platser genom att låta myndigheten inrätta särskilda ungdomshem via avtal med kommuner och regioner. Vidare föreslår regeringen att medel tillförs till kommunerna för att i högre grad se till att placeringar kan verkställas i god tid. Regeringen stärker också kvinnors och flickors möjligheter till organisering i utanförskapsområden.

Säkerhetsläget i skolan har försämrats. Ett antal fall av grövre våld har inträffat i skolor, och några har haft dödlig utgång. Skjutningen på Campus Risbergska i Örebro är den värsta masskjutningen i Sveriges historia. Regeringen föreslår ökade medel för att stärka tryggheten och säkerheten i skolan, och avser att återkomma till riksdagen med förslag från Skolsäkerhetsutredningen om ett nytt säkerhetskapitel i skollagen. Detta innebär bl.a. att huvudmän ska säkerställa en beredskap för att hantera allvarliga våldssituationer och att rektorer ska göra en polisanmälan om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av en elev i samband med skolverksamheten. Regeringen föreslår även att medel tillförs 2025 för ett statsbidrag i syfte att stärka bl.a. det fysiska skyddet av byggnader och lokaler i skolan. Dessutom föreslår regeringen att medel tillförs de skolsociala teamen för att ytterligare underlätta samverkan mellan skola och socialtjänst i det förebyggande arbetet i syfte att öka närvaron och måluppfyllelsen i skolan.

Då övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin inte är motiverad av förändrat vårdbehov, utan endast av att en viss ålder uppnåtts är det viktigt att se till att patienter inte faller mellan stolarna. Det gäller inte minst personer med riskbeteenden, något som är vanligt förekommande vid vansinnesdåd. Därför föreslår regeringen att medel tillförs för att stimulera en flexibel övergång mellan BUP och vuxenpsykiatrin, och därmed tillförsäkra att välfungerande behandlingar och upparbetade vårdkontakter inte går förlorade. Regeringen föreslår dessutom att medel tillförs för att öka tillgängligheten inom både vuxenpsykiatrin och BUP samt åtgärder för ökade möjligheter till självvald inläggning för att stärka den psykiatriska vården ytterligare.

Vidare avser regeringen att fortsatt prioritera insatser för unga med självskadebeteende med särskilt fokus på ätstörningar. Regeringen avser därför att återkomma med förslag på åtgärder för regionerna inom ramen för överenskommelsen om tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatri med specifik inriktning mot ätstörningsvården. Därtill avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ge regionerna stöd i insatser för en bättre fungerande vårdkedja vid ätstörningar samt höjd kvalitet i ätstörningsvården.

14

Prop. 2024/25:100

Samhällets grundläggande värderingar ska förankras hos och följas av var och en som lever och bor i Sverige, med minskade risker för utanförskap och parallella samhällsstrukturer. Regeringen tillför därför medel för att på fler sätt kunna följa skillnader i värderingar mellan inrikes och utrikes födda.

Brott mot välfärden är en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Det handlar om att kriminella aktörer på felaktiga grunder systematiskt tillskansar sig bidrag och ersättningar, men även att de själva bedriver välfärdsverksamhet för att komma åt offentliga medel. Att förhindra otillbörligt nyttjande av offentliga medel, förhindra att företag och andra juridiska personer används som brottsverktyg, bekämpa arbetslivskriminalitet och öka återtagandet av brottsvinster är därför prioriterade frågor för regeringen. Det är även prioriterat för regeringen att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar vid vistelse eller bosättning utomlands, och därför vidtar regeringen flera åtgärder i detta syfte. Regeringen har bl.a. stärkt möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kontrollen av vissa bosättningsbaserade förmåner vid utlands- vistelse och gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå nya och förbättrade verktyg att upptäcka felaktiga utbetalningar vid vistelse eller bosättning utomlands (dir. 2025:34).

Genom penningöverföringar och valutaväxling kan pengar som härrör från brott föras över mellan kriminella i olika länder. Regeringen har därför agerat genom att bl.a. föreslå lagändringar för att motverka att kriminella nätverk missbrukar det finansiella systemet för att begå bedrägerier, tvätta brottsvinster och återinvestera vinster i kriminell verksamhet, både i Sverige och i andra länder.

I syfte att minska felaktiga utbetalningar och motverka bidragsbrott, föreslår regeringen ökade medel till Försäkringskassan för att förbereda för ett införande av administrativa sanktionsavgifter och avstängning från socialförsäkringsförmåner.

Stärkt svensk försvarsförmåga och fortsatt stöd till Ukraina

Säkerhetsläget har fortsatt att försämras såväl i Sveriges närområde som globalt. Det har gått drygt tre år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Utöver angrepp mot militära mål riktas den ryska aggressionen i urskillningslösa angrepp mot civila och civil infrastruktur. Sverige kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs. Europas engagemang för Ukraina är viktigt och regeringens främsta utrikespolitiska prioritet. Därför har regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (prop. 2024/25:146) föreslagit att tidigarelägga delar av Ukrainaramen för 2026 för att möjliggöra ett ännu mer kraftfullt stöd 2025. Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina och verka för att fler länder trappar upp stödet. I osäkra tider är samarbete och allianser av särskilt stor betydelse. Det har gått drygt ett år sedan Sverige blev medlem i Nato och medlemskapet är en styrka både för Sverige och Nato.

Det har vidare blivit tydligt att Europa behöver ta ett betydligt större ansvar för sin säkerhet, både gemensamt och på nationell nivå. Den europeiska försvarsindustriella basen behöver stärkas och försvarsuppbyggnaden påskyndas. I syfte att påskynda uppbyggnaden av den svenska militära förmågan föreslår regeringen ett ökat bemyndigande för läglighetsköp av försvarsmateriel. Genom bemyndigandet ska det militära försvaret få finansiellt handlingsutrymme att tidigarelägga beställningar och tillvarata möjligheter till anskaffning av materiel och anläggningar.

Regeringen bedömer att det nya säkerhetsläget medför betydande men nödvändiga utgifter för att stärka Sveriges försvarsförmåga. För att underlätta för en snabb uppbyggnad och för att inte tränga undan andra nödvändiga utgifter bedömer

15

Prop. 2024/25:100

regeringen att nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina, tillfälligt bör lånefinansieras (se vidare avsnitt 5.5.)

I ett mer utmanande säkerhetsläge behöver även det civila försvaret stärkas. Regeringen föreslår därför att medel från den ekonomiska planeringsram för civilt försvar som beslutades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) fördelas för att stärka beredskapsstrukturen och civilsamhällesorganisationernas arbete kopplat till civilt försvar. Förmågan att identifiera, hantera och bemöta cyber- och hybridhot samt angrepp är av fundamental betydelse för Sveriges säkerhet och motståndskraft. Regeringen föreslår därför att medel tillförs bl.a. till Kustbevakningen för att under 2025 stärka förmågan att hantera det försämrade säkerhetspolitiska läget samt till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att stärka forskning och innovation inom cybersäkerhetsområdet. Regeringen föreslår även satsningar kopplade till AI, för en starkare svensk roll inom ny teknik. Regeringen avsätter även medel till Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningstjänst. För att säkerställa verksamheten framgent avser regeringen att återkomma om hur Sjöfartsverket långsiktigt och kostnads- effektivt ska finansieras så att central samhällsservice som sjö- och flygräddning samt isbrytning kan vidmakthållas över tid.

2.2Den ekonomiska utvecklingen

Stor osäkerhet präglar världsekonomin

Den globala BNP-tillväxten var stabil under andra halvåret 2024. Världshandeln steg och den globala industrikonjunkturen stärktes. Skillnaderna var dock fortsatt stora mellan olika ekonomier. Den amerikanska ekonomin fortsatte att växa i snabb takt, medan euroområdet uppvisade relativt blygsamma tillväxtsiffror. Den tyska ekonomin, som präglas av en rad strukturella och konjunkturella utmaningar, uppvisade under 2024 en negativ tillväxt för andra året i rad. Centralbanker runt om i världen har fortsatt att sänka sina styrräntor, vilket har stöttat den ekonomiska aktiviteten. Samtidigt var inflationen fortsatt något förhöjd i både euroområdet och USA i slutet av 2024. Osäkerhet kring geopolitik och handelspolitik har under 2025 präglat världsekonomin negativt. Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp. Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen är baserad på publicerad statistik t.o.m. den 6 mars 2025.

I USA har införandet av tullar mot en rad länder bidragit till att förtroende bland både konsumenter och företag har minskat under inledningen av 2025. Samtidigt väntas inflationen vara fortsatt förhöjd då högre importtullar bidrar till ett ökat kostnadstryck samtidigt som livsmedelspriserna väntas stiga. Den amerikanska centralbanken bedöms fortsätta att sänka styrräntan, men i en något långsammare takt än vad som tidigare har kommunicerats. Detta väntas sammantaget bidra till att amerikansk tillväxt mattas av framöver.

Den rådande osäkerheten i omvärlden väntas även tynga tillväxten i euroområdet. Framåtblickande indikatorer pekar på att tillväxten kommer att vara fortsatt låg under inledningen av 2025. Inflationen väntas dock fortsätta att sjunka och den europeiska centralbanken bedöms sänka styrräntan ytterligare under 2025. Stigande realinkomster och lägre räntekostnader väntas medföra att konsumtion och investeringar växer i snabbare takt under andra halvan av 2025. Även ökade försvarssatsningar bedöms bidra till tillväxten 2026 och åren därefter.

16

Prop. 2024/25:100

Den ekonomiska aktiviteten i Kina stärktes under andra halvåret 2024, främst till följd av en stark exportutveckling samt stöd från finanspolitiska stimulanser och en mer expansiv penningpolitik. Exporttillväxten väntas dämpas 2025, men en expansiv finans- och penningpolitik bedöms ge viss återhämtning i inhemsk kinesisk efterfrågan.

BNP-utvecklingen för Sveriges viktigaste handelspartner (den s.k. KIX-BNP) väntas vara svag 2025, främst till följd av en ökad osäkerhet och en inbromsning i den amerikanska ekonomin. Tillväxten väntas därefter tillta något 2026, framför allt till följd av en starkare efterfrågan i euroområdet. Detta är en nedrevidering av utsikterna jämfört med budgetpropositionen 2025.

Konjunkturåterhämtning i svensk ekonomi

Svensk ekonomi är i en återhämtningsfas. BNP-tillväxten steg tydligt det fjärde kvartalet 2024 efter en tid av stagnation. Svensk ekonomi är dock alltjämt i lågkonjunktur och den inhemska efterfrågan har varit svag de senaste åren. I slutet av 2024 tilltog hushållens konsumtion och flera faktorer pekar på att förutsättningarna för en fortsatt återhämtning är på plats. Stigande reallöner tillsammans med lägre räntekostnader och sänkta skatter på arbete och sparande väntas lägga grunden för stigande reala disponibla inkomster 2025. Tack vare inkomstökningen har hushållen möjlighet att öka sin konsumtion och samtidigt fortsatt ha ett högt sparande.

Även näringslivets investeringar utvecklades starkt i slutet av 2024, framför allt inom byggnader och anläggning. Detta berodde främst på ökade investeringar i andra byggnader än bostäder. Den förbättrade situationen för hushållen väntas ge stöd åt bostadsinvesteringarna, men återhämtningen väntas dröja och komma igång först under andra halvan av 2025. Osäkerheten i omvärlden är dock stor. Den väntas dämpa återhämtningen då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp.

Den relativt svaga efterfrågan från omvärlden till följd av högre tullar och global osäkerhet gör att svensk exporttillväxt väntas bli dämpad 2025. BNP-tillväxten väntas bli lägre än bedömningen som gjordes i samband med budgetpropositionen för 2025. Sammantaget väntas BNP-tillväxten växla upp 2025 och 2026 jämfört med 2024, men lågkonjunkturen väntas bestå t.o.m. 2026.

Inflationen något över målet 2025

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), var under andra halvåret 2024 något under Riksbankens mål. Energipriserna bidrog under denna period negativt till inflationen, och den underliggande inflationen, som exkluderar energipriser, var omkring 2 procent. I början av 2025 steg inflationen oväntat mycket. Höjda hyror och prisökningar för livsmedel bidrog till en högre inflationstakt. Dessutom bidrog även tekniska faktorer kopplade till sammansättningen av produktkorgen, som uppdaterades i januari, till den högre inflationstakten.

Inflationen enligt KPIF bedöms bli något högre än Riksbankens mål 2025 för att sedan sjunka (se tabell 2.1). Enligt Konjunkturbarometern har framåtblickande indikatorer för stämningsläget inom dagligvaruhandeln och för företagens prisplaner ökat på ett tydligt sätt de senaste månaderna. Dessa ökningar tillsammans med stigande globala livsmedelspriser talar för höga prisökningar för livsmedel. Stigande kostnader för boende håller dessutom uppe inflationen 2025. Under 2026 väntas inflationen stabiliseras nära inflationsmålet, då boendekostnader och livsmedelspriser åter väntas öka i en långsammare takt. Därutöver är inflationsförväntningarna förankrade vid inflationsmålet, vilket bidrar till att hålla inflationen stabil nära målet.

17

Prop. 2024/25:100

I syfte att stötta efterfrågan har Riksbanken sänkt styrräntan vid flera tillfällen. Efter sänkningen i januari 2025 till 2,25 procent väntas inga ytterligare räntesänkningar 2025 och 2026.

Fortsatt hög arbetslöshet 2025

Läget på arbetsmarknaden har försvagats sedan mitten av 2023, och under 2024 fortsatte sysselsättningen att minska och arbetslösheten att öka. Antalet konkurser och varsel var på förhöjda nivåer under hela 2024.

En gradvis återhämtning väntas på arbetsmarknaden under 2025. Sysselsättningen väntas öka successivt, och arbetslösheten bedöms minska långsamt, men i genomsnitt bli högre än 2024. Företag som har behållit personal i hög utsträckning trots svag efterfrågan väntas till viss del kunna möta en stigande efterfrågan med befintlig personalstyrka, vilket dämpar sysselsättningsökningen. Även ökad osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen väntas leda till att en del företag avvaktar med att nyanställa.

Tabell 2.1 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2024, prognos 2025–2028

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2025-03-06.

1Fasta priser.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning.

3Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme.

4Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad.

5Procent av befolkningen.

6Procent av arbetskraften.

7Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL). År 2024 avser prognos.

8Konsumentprisindex.

9Konsumentprisindex med fast ränta.

10Procent, årsgenomsnitt.

11BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen

Bedömningen av den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige är osäker och flera faktorer kan medföra att tillväxten blir starkare eller svagare än i regeringens prognos.

En exportorienterad ekonomi som Sveriges påverkas i hög grad av utvecklingen i omvärlden. Det finns risker kopplade till den nya amerikanska administrationens politik. Riskerna rör i vilken omfattning tullar kommer att införas, vilka varor som kommer att omfattas, vilka länder som kommer att drabbas samt hur långvariga

18

Prop. 2024/25:100

tullarna kommer att vara. Den svenska ekonomin kan drabbas både direkt och indirekt av amerikanska tullar på europeiska varor. Tyskland har haft en svag ekonomisk utveckling senaste åren, bl.a. till följd av en ansträngd fordonsindustri. En svagare utveckling i Tyskland, som är en av Sverige viktigaste handelspartner, kan också komma att påverka Sverige negativt. Samtidigt kan höjda amerikanska tullar på kinesisk import leda till att Kina i stället ökar sin export till andra länder, vilket kan innebära en minskad efterfrågan på europeiska produkter. Ökad geopolitisk osäkerhet sätter samtidigt press på ökade försvarssatsningar i Europa, vilket också skulle kunna leda till högre BNP-tillväxt i Europa än vad som antas i prognosen. Det leder också till nya utmaningar då ett flertal europeiska länder med begränsat finanspolitiskt utrymme redan kämpar med stora strukturella problem som exempelvis en åldrande befolkning och klimatanpassningar. Det osäkra omvärldsläget i sig, både vad gäller tullar och säkerhetspolitik, kan dessutom få svenska företag att senarelägga investeringar och anställningsbeslut med en negativ påverkan på BNP-utvecklingen som följd. Det kan också leda till att hushåll senarelägger viss konsumtion.

Det finns även risker kring utsikterna för konsumtionen bland svenska hushåll. Hushållens framtidstro har minskat under inledningen av 2025, samtidigt som förväntningarna på det egna sparandet har ökat enligt Konjunkturbarometern. Det finns en risk för att hushållens reala inkomster blir lägre än väntat om sysselsättningen utvecklas svagare eller om inflationen blir högre än i regeringens prognos. Lägre inkomster eller ökat sparande medför en risk för en svagare konsumtion. Samtidigt kan konsumtionen bli högre än väntat om hushållen skulle minska sitt sparande eller om reala inkomster skulle stiga mer än väntat.

Inflationen i omvärlden har kvarstått på en förhöjd nivå i början av 2025, framför allt i USA. Det finns en risk för att införandet av tullar kan leda till att inflationen i USA stiger mer än i regeringens bedömning, vilket skulle dämpa den inhemska efterfrågan i USA. I Sverige har inflationen ökat oväntat mycket under inledningen av 2025. Om inflationen återigen stiger snabbt bedöms det kunna leda till högre räntor och en svagare efterfrågan som följd.

Efter en längre period av stark utveckling på aktiemarknaderna och en allmänt hög riskvilja på de finansiella marknaderna har inledningen av 2025 präglats av ökad turbulens. Det finns en risk för att oron fördjupas och blir mer utdragen än vad som antas i prognosen. Om turbulensen blir ihållande kan den dämpa den realekonomiska utvecklingen och förvärra eller blottlägga sårbarheter i det finansiella systemet.

En relaterad risk är att stora budgetunderskott och växande skuldsättning i flera stora ekonomier skulle kunna leda till krav på högre riskpremier med följden att obligations- räntor stiger ytterligare. Högre räntor skulle kunna påverka de offentliga finanserna i dessa länder negativt, pressa skuldsatta hushåll och företag, samt riskera att leda till ökad turbulens på de finansiella marknaderna.

Bedömningen av resursutnyttjandet i ekonomin är osäker. Bedömningen av konjunkturlägets förlopp bestäms delvis av den ekonomiska utvecklingen men även av bedömningen av potentiell BNP, vilka båda till sin natur är osäkra. Dessutom har klimatförändringar och extremväderfenomen stor påverkan på den ekonomiska aktiviteten i omvärlden och risken finns att även Sveriges ekonomi direkt eller indirekt påverkas av dessa.

På EU-nivå har frågan om bättre lagstiftning och förenkling fått allt större plats. Regelbörda utmålas som en bromskloss mot EU:s konkurrenskraft och Europeiska kommissionen utlovar ett ambitiöst arbete för att råda bot på detta. Kommissionen har presenterat förslag till att förenkla lagstiftningen för bl.a. hållbarhetsrapportering och på redovisningsområdet. På klimatområdet har kommissionen föreslagit att EU:s

19

Prop. 2024/25:100

gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) ska förenklas. Kommissionen har också aviserat att ytterligare förenklingsförslag ska presenteras under året.

2.3Den offentliga sektorns finanser

Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms vara negativt fram till 2027. År 2025 tyngs sparandet av att skatteintäkterna väntas utvecklas jämförelsevis långsamt. Vidare belastas finanserna av de åtgärder som har genomförts för att stärka Sveriges försvarsförmåga och fortsatt stödja Ukraina, samt stötta ekonomins återhämtning.

Även det strukturella sparandet bedöms bli negativt 2025 och 2026.

Regeringens prognosprinciper innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. Mot denna bakgrund bedöms såväl det finansiella som det strukturella sparandet successivt förstärkas redan fr.o.m. 2026 (se tabell 2.2).

Den väntade utvecklingen av de offentliga finanserna medför att bruttoskulden blir relativt oförändrad i förhållande till BNP mellan 2024 och 2026. Därefter växer skulden långsammare än BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2.4Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket är ett viktigt verktyg för att utforma en långsiktigt hållbar finanspolitik. Ramverket ger samtidigt handlingsfrihet att hantera extraordinära händelser samt att bedriva en aktiv finanspolitik i syfte att stabilisera ekonomin vid allvarliga ekonomiska nedgångar. De budgetpolitiska målen i ramverket består av ett överskottsmål och ett skuldankare för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten samt det kommunala balanskravet.

Avvikelse från överskottsmålet 2025

Överskottsmålet innebär att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. De huvudsakliga motiven bakom överskottsmålet är att det ska bidra till långsiktigt hållbara offentliga finanser, tillräckliga marginaler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer även vid en politik som aktivt motverkar lågkonjunkturer, en jämn fördelning av resurser mellan generationerna och ekonomisk effektivitet

(skr. 2017/18:207). Regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från överskottsmålet under 2025 och 2026.

20

Prop. 2024/25:100

För att stödet till Ukraina inte ska gå ut över den upprustning som nu sker av det svenska försvaret, eller tränga undan andra viktiga investeringar, anser regeringen att en avvikelse är motiverad. Eftersom stödet till Ukraina är temporärt bedömer regeringen att det ur ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv är bättre att avvika från överskottsmålet än att genomföra temporära neddragningar i offentlig sektor eller temporära skattehöjningar. Då det är en fråga om Sveriges framtida säkerhet är det även motiverat utifrån ett perspektiv om rättvisa mellan generationer. En avvikelse bedöms också vara väl avvägd ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv då svensk ekonomi bedöms befinna sig i lågkonjunktur båda dessa år. Regeringen bedömer inte att några särskilda åtgärder behöver vidtas för att det strukturella sparandet ska återgå till målnivån.

Enligt prognosen inleds en återgång mot överskottsmålet 2026, även om stödet till Ukraina medför att det finansiella sparandet kommer att vara lägre än det annars skulle ha varit. Sparandet fortsätter att förstärkas 2027 och bedöms då även nå överskottsmålet.

Fördjupning 2.1 Finanspolitikens stöttande roll i konjunkturläget

Lågkonjunkturen har negativa effekter på ekonomin

Svensk ekonomi är i en återhämtningsfas, men befinner sig alltjämt i en lågkonjunktur. BNP-statistik pekar på att återhämtningen inleddes under andra halvåret 2024. Regeringens prognos är att konjunkturåterhämtningen fortsätter 2025 och 2026. Konjunkturen bedöms vara i balans 2027.

Den inhemska efterfrågan har varit svag i spåren av att den höga inflationen drev fram ökade kostnader och räntor. På kort sikt innebär en svag efterfrågan att företagen minskar sina investeringar, att det tar längre tid att hitta arbete och att arbetslösheten blir högre. Om perioden med låga investeringar och hög arbetslöshet blir utdragen riskerar lågkonjunkturen att även få mer långsiktigt negativa konsekvenser i form av lägre produktivitet och högre jämviktsarbetslöshet.

Finanspolitikens roll i lågkonjunkturen

Genom att stimulera efterfrågan kan penning- och finanspolitik motverka att lågkonjunkturer blir djupa och långvariga. Under normala konjunktursvängningar har penningpolitiken tillsammans med de automatiska stabilisatorerna tillräcklig styrka för att stabilisera ekonomin, men vid kraftigare störningar kan det finnas behov av att finanspolitiken aktivt stimulerar efterfrågan. Finanspolitiken kan vidare hantera specifika problem som uppstår i lågkonjunkturer eftersom den kan vara mer riktad till olika delar av ekonomin än penningpolitiken. Finanspolitikens utformning kan t.ex. ta hänsyn till grupper och sektorer som drabbas särskilt hårt, eller hjälpa de som blir arbetslösa att bibehålla sitt humankapital genom utbildningsinsatser så att de kan ta de jobb som skapas när arbetsmarknaden förbättras. För att stötta byggbranschen som har drabbats särskilt hårt har regeringen bl.a. föreslagit en tillfällig förstärkning av rotavdraget (prop. 2024/25:156). Regeringen föreslår även ytterligare medel till utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser i propositionen Vårändringsbudget för 2025.

Även strukturella åtgärder kan stötta ekonomin i lågkonjunkturen

Många finanspolitiska åtgärder och reformer vidtas främst för att förbättra ekonomins funktionssätt och därigenom skapa långsiktig tillväxt. Sådana strukturella åtgärder och reformer kan dock ha en positiv effekt på efterfrågan även på kort sikt. Till exempel kan sänkt inkomstskatt, stöd till investeringar och satsningar på infrastruktur öka svensk ekonomis långsiktiga potential, men de bidrar även på kort sikt till att stimulera

21

Prop. 2024/25:100

ekonomin genom att öka efterfrågan på varor och tjänster. Vidare kan reformer som minskar regelbördan för företag göra det mer attraktivt för företagen att investera och anställa. Att skatten på arbete har sänkts, efter förslag från regeringen i budgetpropo- sitionen för såväl 2024 som 2025, förväntas stödja den ekonomiska återhämtningen. Regeringens fortsatta satsningar på transportinfrastruktur, i enlighet med propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28), och regelförenklingar för företag förväntas också bidra till återhämtningen. I propositionen Vårändringsbudget för 2025 föreslås även en förstärkning av Industriklivet, som underlättar för företag att investera i grön teknik. Även finanspolitiska åtgärder som vidtas av andra skäl än ekonomiska kan ha en stöttande effekt på ekonomin. Exempelvis är syftet med försvarsinvesteringar att stärka Sveriges säkerhet, men de medför samtidigt fler jobb och nya investeringar, vilket stimulerar efterfrågan i ekonomin.

Finanspolitiken bör vara robust

Stabiliseringspolitik påverkar ekonomin med fördröjning och bör därför utgå från prognoser över den ekonomiska utvecklingen. Det tar tid från det att styrräntan ändras eller att en finanspolitisk åtgärd beslutas till att den får full effekt på ekonomin. Det tar också tid att bereda och fatta beslut. Prognoser är alltid behäftade med osäkerhet. Det är därför viktigt att finans- och penningpolitiken tar denna osäkerhet i beaktande, och har beredskap att agera om den ekonomiska utvecklingen inte blir som väntat. Därför bör den finanspolitik som bedrivs vara lämplig även vid normala avvikelser från prognosen.

Bruttoskulden i förhållande till skuldankarets riktmärke

Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som är fastställt till 35 procent av BNP. Skuldankaret styr inte finanspolitiken på kort sikt, utan ska i huvudsak användas för att utvärdera om överskottsmålet behöver anpassas för att säkerställa hållbarheten och marginalerna i de offentliga finanserna. Regeringen ska varje år redogöra för bruttoskuldens utveckling i den ekonomiska vårpropositionen. Om skuldkvoten avviker med mer än 5 procent av BNP från skuldankaret ska regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen lämna en skrivelse till riksdagen och förklara vad som har orsakat avvikelsen och hur den ska hanteras.

Bruttoskulden bedöms vara förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent av BNP. I nuvarande prognos, som endast bygger på den finanspolitik som har aviserats eller beslutats t.o.m. denna proposition, väntas bruttoskulden uppgå till 33–34 procent av BNP 2024–2026 (se tabell 2.2).

Finanspolitiken ger stöd i lågkonjunkturen

Finanspolitikens effekt på efterfrågan i ekonomin mäts vanligen genom att analysera dess inriktning och ställning. Finanspolitikens ställning mäts genom att jämföra det strukturella sparandets nivå med överskottsmålet och indikerar finanspolitikens effekt på efterfrågan i förhållande till ett genomsnittligt år. Finanspolitikens inriktning mäts som förändringen i strukturellt sparande och indikerar finanspolitikens effekt på efterfrågan i förhållande till föregående år. Finanspolitikens ställning indikerar att finanspolitiken är expansiv 2025. Finanspolitikens inriktning ger inte en lika tydlig indikation, men en viss försvagning av det strukturella sparandet 2025 jämfört med 2024 ger stöd åt bedömningen att finanspolitiken sammantaget är något expansiv 2025.

22

Prop. 2024/25:100

En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028

Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling samt vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser är det en grund- läggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till nya yttre förutsättningar som är betydande, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivåer för 2025 och 2026. Höjningen motiveras av den treåriga ramen för stöd till Ukraina 2024–2026. Regeringen anser att stöd till Ukraina behövs samtidigt som andra nödvändiga utgiftsreformer fortsatt behöver kunna genomföras.

I denna proposition görs för första gången en bedömning av nivån på utgiftstaket för 2028. I enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) kommer regeringen att återkomma med förslag till nivå på utgiftstaket för 2028 i budgetpropositionen för 2026. Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2028 bör uppgå till 2 077 miljarder kronor (se tabell 2.3). Det innebär att nivån på utgiftstaket 2028 ökar med 139 miljar- der kronor jämfört med 2027. I förhållande till potentiell BNP uppgår takets nivå till 27,3 procent, vilket är något högre än takets nivå för 2027.

Bred politisk uppslutning kring ändringar av det finanspolitiska ramverket

En parlamentariskt sammansatt kommitté har genomfört en översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande och överlämnade den 15 november 2024 betänkandet Från överskottsmål till balansmål (SOU 2024:76) till regeringen. En del av det finanspolitiska ramverkets mål och principer regleras i lag, medan andra följer av praxis. Enligt denna praxis bör ramverket ses över i slutet av varannan mandat- period (skr. 2017/18:207). Syftet med detta är att säkerställa att en bred majoritet i riksdagen stödjer de förändringar som görs av ramverket. En bred politisk förankring av det finanspolitiska ramverket anses bidra till att minska osäkerheten om den framtida utformningen av finanspolitiken. Minskad osäkerhet skapar i sin tur bättre förutsättningar för att finanspolitiken ska få avsedd effekt.

Regeringen anser, i likhet med kommittén, att överskottsmålet bör ersättas med ett balansmål. Sedan överskottsmålet infördes har de offentliga finansernas utvecklats väl och förtroendet för Sveriges ekonomi och offentliga finanser är mycket högt. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP, den s.k. Maastricht- skulden, har minskat kraftigt och är idag på en mycket låg nivå i ett internationellt perspektiv. En övergång från ett överskottsmål till ett balansmål, dvs. att det offentliga

23

Prop. 2024/25:100

finansiella sparandet ska uppgå till i genomsnitt 0 procent av BNP över en konjunkturcykel, är förenligt med ett oförändrat skuldankare på 35 procent av BNP. En låg nivå på den offentliga skulden säkerställer att Sveriges offentliga finanser är och förblir hållbara, även om Sverige skulle hamna i en djup ekonomisk kris. En låg skuldnivå säkerställer goda möjligheter att vid behov stötta ekonomin med finans- politisk konjunkturstabilisering, och bidrar till Riksbankens förmåga att bedriva en effektiv penningpolitik. En låg skuldnivå ger också en god marginal till EU:s krav i stabilitets- och tillväxtpakten och bidrar till statens goda kreditvärdighet. Samtidigt innebär övergången till ett balansmål fördelar i termer av ett ökat utrymme att hantera viktiga samhällsutmaningar på ett konstruktivt sätt.

Regeringen anser vidare, i likhet med kommittén, att uppföljningen av målet för det offentliga finansiella sparandet bör förstärkas, bl.a. genom att riktmärket för en tydlig avvikelse från målet definieras. Regeringen anser vidare, i likhet med kommittén, att finanspolitikens konjunkturstabiliserande roll bör förtydligas genom att det finanspolitiska ramverket kompletteras med stabiliseringspolitiska principer. En mer utförlig redogörelse för regeringens bedömning av den parlamentariska kommitténs förslag finns i avsnitt 5.5.

Regeringen avser att lämna förslag till en ny nivå för målet för det offentliga finansiella sparandet i budgetpropositionen för 2026. Regeringen bedömer att ett balansmål bör gälla fr.o.m. 2027 och tills vidare. Regeringen avser att under 2025 återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i budgetlagen samt med skrivelsen Ramverket för finanspolitiken.

Säkerhetsläget motiverar en tillfällig avvikelse från målet för det offentliga finansiella sparandet

Sedan den parlamentariska kommittén lade fram sitt betänkande har säkerhetsläget drastiskt förändrats. Det nya säkerhetsläget ställer krav på ytterligare investeringar i Sveriges och Europas försvarsförmåga. Sveriges låga offentliga skuldsättning skapar utrymme för att under en övergångsperiod lånefinansiera uppbyggnaden av försvaret utan att äventyra de offentliga finanserna. En lånefinansiering underlättar uppbyggnad av försvaret utan att andra nödvändiga utgifter trängs undan på kort sikt. En tillfällig avvikelse från målet för det offentliga finansiella sparandet bedöms vara förenlig med det finanspolitiska ramverkets motiv om ekonomisk effektivitet. Regeringen för diskussioner med övriga riksdagspartier om hanteringen i relation till det finans- politiska ramverket och återkommer i budgetpropositionen för 2026. Ramverket ska värnas och på sikt ska det aviserade balansmålet nås. Därför bör de ökade försvars- utgifterna finansieras fullt ut på sikt. Det är lämpligt att successivt öka finansierings- graden i syfte att nå balans i det offentliga finansiella sparandet. Ett arbete påbörjas inom kort i Regeringskansliet för att ta fram förslag till långsiktig finansiering.

24

Prop. 2024/25:100

3Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i övriga världen 2025–2028. Tyngdpunkten i avsnittet ligger på utvecklingen 2025 och 2026. Prognosen är baserad på tidigare beslutade, föreslagna och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter samt de förändringar av statens utgifter som föreslås eller aviseras i propositionen Vårändringsbudget för 2025 (prop. 2024/25:99). Prognosen baseras inte på några framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar därutöver. I prognosen har inkommande statistik t.o.m. den

6 mars 2025 beaktats. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 1.

Sammanfattning

–Den globala BNP-tillväxten var stabil under andra halvåret 2024, men skillnaderna var fortsatt stora mellan olika ekonomier. Medan aktiviteten i den amerikanska ekonomin förblev hög under 2024 var utvecklingen fortsatt dämpad

ieuroområdet. Under inledningen av 2025 har förtroendet bland hushåll och företag i såväl USA som euroområdet minskat till följd av ökad osäkerhet avseende geopolitik och handelspolitik. Aviseringen om ökade importtullar i USA har dessutom skapat turbulens på de finansiella marknaderna. Utvecklingen

inärtid tyngs av osäkerhet, men tillväxten i euroområdet väntas tillta under 2025. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i Sveriges viktigaste exportländer vara måttlig 2025, men förbättras 2026.

–Återhämtningen i svensk ekonomi påbörjades under andra halvåret 2024. Svensk ekonomi befinner sig dock alltjämt i en lågkonjunktur till följd av en svag inhemsk efterfrågan. Flera faktorer, som t.ex. stigande reallöner, lägre räntor och stöttande finanspolitik, talar för att återhämtningen tar fart under 2025. Samtidigt väntas den stora osäkerheten i omvärlden tynga tillväxten i närtid.

–Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt svag, och arbetslösheten är hög. Vissa arbetsmarknadsindikatorer har dock förbättrats något, och under 2025 väntas en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden.

–KPIF-inflationen har varit på förhöjda nivåer under inledningen av 2025 och väntas vara något högre än målnivån 2025, bl.a. till följd av högre hyror och stigande livsmedelspriser. Riksbanken sänkte styrräntan i januari 2025, men inga ytterligare sänkningar väntas under 2025 eller 2026.

–Utvecklingen är osäker, och både de geopolitiska och handelspolitiska riskerna har ökat. Även styrkan i den inhemska återhämtningen är osäker.

3.1Utsikterna i omvärlden 2025 och 2026

Stor osäkerhet präglar världsekonomin

Den globala BNP-tillväxten var stabil under det andra halvåret 2024. Världshandeln steg och den globala industrikonjunkturen stärktes. Skillnaderna var dock fortsatt stora mellan olika ekonomier. Den amerikanska ekonomin fortsatte att växa i snabb takt, medan euroområdet uppvisade relativt blygsamma tillväxtsiffror. Den tyska ekonomin, som präglas av en rad strukturella och konjunkturella utmaningar, minskade för andra året i rad. Centralbanker runt om i världen har fortsatt att sänka sina styrräntor, vilket har stöttat den ekonomiska aktiviteten. Samtidigt var inflationen fortsatt något förhöjd

25

Prop. 2024/25:100

i både euroområdet och USA i slutet av 2024. Osäkerhet kring geopolitik och handelspolitik har under 2025 påverkat världsekonomin negativt. Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Den ökade osäkerheten i sig väntas också dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag senarelägger investeringar och anställningar, och hushåll senarelägger viss konsumtion.

I USA har den nya amerikanska administrationens politik bidragit till att förtroendet bland både konsumenter och företag har minskat tydligt under inledningen av 2025 (se diagram 3.1). Dessutom väntas inflationen vara fortsatt förhöjd 2025 då högre importtullar bidrar till ett ökat kostnadstryck samtidigt som livsmedelspriserna väntas fortsätta stiga snabbare än normalt. Inflationsförväntningarna bland hushållen har också stigit markant. Den amerikanska centralbanken bedöms sänka styrräntan ytterligare, men i en något långsammare takt än vad som tidigare har kommunicerats. Detta väntas sammantaget bidra till att amerikansk tillväxt mattas av framöver.

Anm.: Inköpschefsindex (PMI) avser sammansatt PMI i respektive land. Värdet 50 avser balans. Ett värde över respektive under 50 tyder på att läget är bättre respektive sämre än föregående månad. Konsumentförtroendet avser standardiserade värden med medelvärde 0 och standardavvikelse 1.

Källor: Conference Board, EU Kommissionen, S&P Global och Macrobond.

Den rådande ekonomiska och politiska osäkerheten i omvärlden väntas även dämpa tillväxten i euroområdet. Framåtblickande indikatorer pekar på att tillväxten kommer att vara fortsatt låg under inledningen av 2025 (se diagram 3.1). Inflationen väntas dock fortsätta att sjunka, och den europeiska centralbanken bedöms sänka styrräntan ytterligare under 2025. Stigande realinkomster och lägre räntekostnader väntas medföra att konsumtion och investeringar växer i snabbare takt under andra halvan av 2025. Även ökade försvarssatsningar bedöms bidra till tillväxten 2026 och åren därefter.

Den ekonomiska aktiviteten i Kina stärktes under andra halvåret 2024, drivet av en stark exportutveckling, stöd från finanspolitiska stimulanser och en mer expansiv penningpolitik. Den inhemska efterfrågan var dock fortsatt dämpad, vilket bl.a. avspeglas i ett lågt pristryck. Exporttillväxten väntas bromsa in 2025, men en fortsatt expansiv finans- och penningpolitik bedöms bidra till en återhämtning i den inhemska kinesiska efterfrågan.

Sammantaget väntas BNP-utvecklingen för Sveriges viktigaste handelspartner (den s.k. KIX-BNP) vara svag 2025 (se tabell 3.1), vilket förklaras av en fortsatt svag utveckling

26

Prop. 2024/25:100

i Europa samtidigt som den amerikanska ekonomin bromsar in. Tillväxten väntas tillta något 2026, framför allt till följd av en starkare efterfrågan i euroområdet.

Tabell 3.1 Nyckeltal internationella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2024, prognos 2025–2028

1BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden.

2BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2025 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.

3Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).

4Konsumentprisindex (KPI).

5Procent, årsgenomsnitt. Avser estr, dvs. den referensränta som ska återspegla kostnader mellan banker i euroområdet för osäkrade lån från en bankdag till nästa.

6Procent, årsgenomsnitt. Federal funds ränta.

7Brent, US-dollar per fat. Prognos avser 10-dagars genomsnitt för terminsprissättningen 2025-03-04.

Källor: Macrobond och egna beräkningar.

3.2Utsikterna i Sverige 2025 och 2026

Återhämtningen i svensk ekonomi är påbörjad

Återhämtningen från den lågkonjunktur som svensk ekonomi bedöms befinna sig i, är påbörjad. Att både inflationen och räntorna minskade under 2024 bidrog till återhämtningen under andra halvåret 2024. Mot slutet av året skedde en tydlig förbättring, och BNP ökade med 0,8 procent under det fjärde kvartalet. Uppgången var bred med tydliga bidrag från hushållens konsumtion och företagens investeringar.

Återhämtningen väntas dock stanna av under inledningen av 2025 till följd av den ökade osäkerheten kring geo- och handelspolitik. Den ökade osäkerheten har redan satt spår i flera konfidensindikatorer som pekar på en svag ekonomisk utveckling det första halvåret 2025. Inte minst har förtroendet bland konsumenter försvagats (se diagram 3.2). Det finns flera faktorer som talar för att inbromsningen blir kortvarig. Stigande reallöner, en stöttande finanspolitik och en förbättring på arbetsmarknaden väntas stärka köpkraften och stödja hushållens konsumtion. En förbättrad ekonomi för hushållen väntas även leda till att efterfrågan på bostäder ökar och investeringarna stiger. Därtill väntas svensk export öka till följd av en förbättring av den europeiska industrikonjunkturen. Sammantaget väntas BNP-tillväxten växla upp 2025–2026 (se tabell 3.2).

27

Prop. 2024/25:100

Diagram 3.2 Barometerindikatorn och hushållens konsumentförtroende

Index, medelvärde = 100 och standardavvikelse = 10

Källa: Konjunkturinstitutet.

Fortsatt återhämtning av hushållens konsumtion

Ökande reallöner och lägre ränteutgifter bidrog till att hushållens konsumtion påbörjade en efterlängtad återhämtning under fjärde kvartalet 2024. Konsument- förtroendet förbättrades påtagligt under året. Utvecklingen drevs framför allt av en ökad tillförsikt inför framtiden, och i slutet av året var stämningsläget starkare än normalt (se diagram 3.2). Stämningsläget har dock dämpats under inledningen av 2025 till följd av högre inflationsutfall, ökad geopolitisk osäkerhet samt hot om och införande av högre amerikanska tullar på varor från EU.

Trots att återhämtningen av hushållens konsumtion har stannat upp under inledningen av 2025 är förutsättningarna goda för att hushållens konsumtion ska fortsätta öka. Hushållens reala disponibla inkomster väntas stiga till följd av stigande reallöner, ökade kapitalinkomster, lägre räntekostnader och en stöttande finanspolitik. Detta möjliggör att återhämtningen fortsätter 2025, samtidigt som hushållen även fortsatt kan ha ett högt sparande.

Det finns flera orsaker till att hushållen kan väntas ha ett högt sparande även 2025. Hushållen kan vilja ha en större buffert till följd av osäkerheten kring konjunktur- utvecklingen och den tillhörande risken för att läget på arbetsmarknaden ska försämras. Många hushåll har de senaste åren upplevt snabbt stigande räntor i kombination med högre kostnader, vilket kan motivera ett fortsatt högt buffert- sparande framöver. Andra faktorer som kan påverka sparandet är att hushållen har sett sin förmögenhet minska när värdet på bostäder och placeringar på börsen har sjunkit samtidigt som den allmänna prisnivån har stigit mer än lönerna. Även om inte alla dessa faktorer klingar av 2026 väntas osäkerheten minska, vilket i sig gör att behovet av ett högt buffertsparande bedöms minska. Detta möjliggör en fortsatt återhämtning av konsumtionen, trots att de disponibla inkomsterna växer något långsammare.

Lägre kostnadstryck underlättar för offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionen har både 2023 och 2024 vuxit något snabbare än genomsnittet under 2000-talet, trots att den höga inflationen medförde ett högt kostnadstryck för offentlig sektor. Utvecklingen har dock sett olika ut inom de olika delsektorerna. Staten och regionerna har haft en stark konsumtionsutveckling, medan kommunerna har haft en svag utveckling. Den svagare utvecklingen inom kommunerna kan bl.a. förklaras av den demografiska utvecklingen med ett lägre

28

Prop. 2024/25:100

barnafödande, som innebär ett minskat behov av barnsomsorg och skola. Ett minskat kostnadstryck framöver väntas bidra till ett förbättrat konsumtionsutrymme för kommunsektorn. Sammantaget väntas den offentliga konsumtionen växa i ungefär genomsnittlig takt 2025. Samtliga delsektorer bidrar till konsumtionstillväxten, men i synnerhet staten. Regeringens principer för prognoser innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas i bedömningen.

Gradvis återhämtning av investeringar

Investeringar växte starkt det fjärde kvartalet 2024 efter att ha minskat de senaste två åren. Tillväxten drevs framför allt av investeringar i byggnader och anläggningar utöver bostäder. Investeringar i andra byggnader och anläggningar kan t.ex. vara investeringar i infrastruktur. Bostadsinvesteringarna återhämtade sig något under 2024 efter åtta kvartal i följd med negativ tillväxt. Hushållens förbättrade ekonomi väntas ge stöd åt bostadsmarknaden, men med viss fördröjning. Antalet påbörjade bostäder är dock fortsatt på låga nivåer, vilket tyder på att bostadsinvesteringarna förblir dämpade ytterligare en tid framöver. Den rådande osäkerheten i omvärlden gör även att andra investeringar, exempelvis inom industri och tjänstebranscher exklusive bostäder, bedöms skjutas något på framtiden. Osäkerheten, i kombination med dämpade utsikter för bostadsinvesteringarna, gör att den samlade investeringstillväxten väntas vara måttlig under det första halvåret 2025.

Från och med det andra halvåret 2025 bedöms såväl lägre inflation som lägre räntenivåer resultera i att bostadsinvesteringarna stiger. Även andra bygginvesteringar väntas tillta, delvis till följd av en stöttande finanspolitik. I takt med att den förhöjda osäkerheten i omvärlden minskar väntas även tillväxttakten i andra investeringar i näringslivet växla upp. Utöver detta bedöms stora statliga investeringar inom bl.a. försvar och infrastruktur fortsätta bidra till att de offentliga investeringarna utvecklas starkt framöver. Sammantaget väntas investeringarna i hela ekonomin vara något dämpade i närtid för att sedan växa i god takt, i synnerhet under 2026 (se tabell 3.2).

Dämpad export 2025

Exporten har utvecklats väl de senaste åren, men varuexporten dämpades något 2024 till följd av en svag industrikonjunktur. Framåtblickande indikatorer som t.ex. exportorderingången i tillverkningsindustrin har stigit sedan slutet av 2024 och befinner sig nära sitt historiska genomsnitt. Samtidigt väntas den högre geopolitiska och handelspolitiska osäkerheten samt införandet av högre amerikanska importtullar dämpa omvärldsefterfrågan. Detta bedöms hålla tillbaka exporten något under 2025. Därefter tar exporttillväxten fart, understödd av en ökad efterfrågan från omvärlden med bl.a. ökade försvarsinvesteringar i Europa. Importen var dämpad 2024, men en tilltagande inhemsk efterfrågan väntas bidra till en uppgång i importtillväxten 2025 och 2026.

Tabell 3.2 Nyckeltal försörjningsbalansen

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2024, prognos 2025–2028

29

Prop. 2024/25:100

Anm.: Fasta priser, referensår 2023, inte kalenderkorrigerade värden om inte annat anges. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år.

2BNP per person i totala befolkningen.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Arbetsmarknaden väntas utvecklas fortsatt svagt 2025

Under 2024 fortsatte sysselsättningen att minska och arbetslösheten att öka. Arbetslösheten bedöms bli hög även 2025, men en återhämtning väntas påbörjas under året.

Under 2024 minskade sysselsättningsgraden bland både kvinnor och män, men tydligare bland män. Detta beror på att sysselsättningen framför allt har minskat i näringslivet, i synnerhet inom den mansdominerade byggindustrin. Samtidigt har sysselsättningen i offentlig sektor, där en större andel kvinnor arbetar, fortsatt att öka. Arbetslösheten ökade bland kvinnor 2024, men var relativt oförändrad bland män. Jämfört med 2023 var arbetslösheten betydligt högre 2024 bland både kvinnor och män (se tabell 3.3). Även om arbetskraftsdeltagandet minskade något under slutet av 2024 var det i genomsnitt högre än 2023. Ökningen förklaras av kvinnors ökade arbetskraftsdeltagande, medan arbetskraftsdeltagandet minskade bland män 2024. Under inledningen av 2025 ökade arbetskraften igen, vilket bidrog till hög arbetslöshet. Samtidigt ökade sysselsättningen något.

Även antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen fortsatte att öka under 2024. Dessutom steg antalet långtidsarbetslösa, dvs. de som har varit inskrivna som arbetslösa i 12 månader eller mer, under året. Ökningen av inskrivna arbetslösa under 2024 skedde dock inte främst bland de grupper som Arbetsförmedlingen klassificerar som grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Det tyder på att ökningen till största del beror på den svaga konjunkturen och att många av de nya arbetslösa kommer att ha goda chanser att få ett arbete när efterfrågan på arbetskraft ökar igen. För en mer djupgående analys av konjunkturens effekter och strukturella utmaningar på den svenska arbetsmarknaden, se avsnitt 4.1.

Under 2025 väntas en återhämtning på arbetsmarknaden inledas. Indikatorer pekar dock på fortsatt svaga utsikter i närtid. Konkurser och varsel var på höga nivåer under hela 2024 jämfört med sina respektive historiska genomsnitt, och anställningsplanerna enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer indikerar endast en svagt ökande sysselsättning (se diagram 3.3). Det gäller för samtliga branscher utom byggindustrin, där anställningsplanerna är fortsatt negativa. Den svaga inhemska efterfrågan under inledningen av 2025 och ökad osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen väntas leda till att företag avvaktar med att nyanställa. En del företag som har behållit personal i hög utsträckning, trots svag efterfrågan, väntas även till viss del kunna möta en stigande efterfrågan med befintlig personalstyrka. Detta bedöms bidra till att dämpa sysselsättningstillväxten under 2025, trots en stigande efterfrågan. Sammantaget väntas sysselsättningen öka något 2025 och arbetslösheten minska under året. Arbetslösheten väntas dock i genomsnitt bli högre 2025 än 2024. Arbetskraftsdeltagandet väntas öka 2025 då en del av de som har lämnat arbetskraften väntas återvända när efterfrågan på arbetskraft stiger. Under 2026 väntas efterfrågan tillta, med ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet som följd.

30

Prop. 2024/25:100

Diagram 3.3 Anställningsplaner i näringslivet

Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

50

30

10

-10

-30

-50

-70

Anm.: Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som har svarat att de förväntar sig att öka respektive minska antalet anställda. Ett positivt nettotal visar således att fler företag planerar att öka antalet anställda.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Tabell 3.3 Nyckeltal produktivitet, arbetsmarknad och löner

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2024, prognos 2025–2028

31

Prop. 2024/25:100

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Avser kalenderkorrigerade data.

2Enligt nationalräkenskaperna (NR).

3Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

4Avser åldersgruppen 15–74 år.

5Procent av befolkningen.

6Procent av arbetskraften.

7Utfall för 2024 är ett beräknat årsmedelvärde.

8Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken. År 2024 avser prognos.

9Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex.

Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Konjunkturläget förbättras

Svensk ekonomi bedöms ha befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023. Samtidigt var tillväxten det andra halvåret 2024 god och konjunkturåterhämtningen bedöms då ha inletts. Resursutnyttjandet i ekonomin kan inte mätas exakt, utan är en bedömning baserad på flera indikatorer, t.ex. bristen på arbetskraft, kapacitetsutnyttjandet inom industrin och efterfrågan i näringslivet. Sammantaget är dessa indikatorer dämpade, vilket indikerar ett alltjämt lågt resursutnyttjande. Konjunkturåterhämtningen bedöms fortsätta under 2025. Återhämtningen väntas dock tyngas av ekonomisk osäkerhet i omvärlden och blir därför något långsammare än vad den annars skulle ha varit.

Trots en relativt hög BNP-tillväxt under andra halvåret 2024 var läget på arbetsmarknaden dämpat. Arbetslösheten väntas fortsatt befinna sig på en högre nivå än den bedömda jämviktsarbetslösheten de närmaste åren (se tabell 3.4). Även om återhämtningen har påbörjats väntas lågkonjunkturen bestå 2025 och 2026.

Tabell 3.4 Nyckeltal potentiella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges

Anm.: Fasta priser, referensår 2023, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera, utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Andel av potentiell arbetskraft.

2Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2023) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster.

3Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Reallönerna ökar snabbare 2025

Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken väntas uppgå till 4,1 procent under 2024, vilket är en något snabbare takt än året innan (se tabell 3.3). Under 2025 tecknas nya kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter som berör strax över

3 miljoner anställda. Den svenska lönebildningsmodellen har historiskt bidragit till en balanserad kombination av reallöneökningar och stärkt svensk konkurrenskraft.

32

Prop. 2024/25:100

Avtalet inom industrin sätter det s.k. märket, som är normerande för resten av arbetsmarknaden. Avtalet som tecknades 2023 har bidragit till en högre löneökningstakt jämfört med de senaste åren, samtidigt som arbetsmarknadens parter har tagit ansvar för att inte driva på inflationen. Den 31 mars 2025, dvs. efter att prognosen färdigställdes, enades parterna inom industrin om ett tvåårigt avtal med löneökningar om sammanlagt 6,4 procent. Avtalet uppgår till 3,4 procent för 2025 och 3,0 procent för 2026. Lägre inflation och ett svagt konjunkturläge väntas leda till att den totala löneökningstakten växlar ner 2025 jämfört med 2024, men förblir högre än ett historiskt genomsnitt sedan 1997. Sedan mitten av 2024 har reallönerna, dvs. den nominella löneökningstakten korrigerad för konsumentprisindex (KPI), åter ökat som ett resultat av att de nominella lönerna har fortsatt att öka samtidigt som inflationen har dämpats. Reallöneutvecklingen väntas öka snabbare 2025, när inflationen är lägre.

Inflationen något över målet 2025

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), var under andra halvåret 2024 något under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Energipriserna bidrog under denna period negativt till inflationen. Den underliggande inflationen, som exkluderar energipriser, var omkring 2 procent. Under inledningen av 2025 steg inflationen oväntat mycket. Höjda hyror och prisökningar på livsmedel har bidragit till inflationsuppgången, men även tekniska faktorer kopplade till en ny sammansättning av varor och tjänster i prisstatistiken.

Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer har framåtblickande indikatorer för företagens prisplaner ökat på ett tydligt sätt under inledningen av 2025, i synnerhet inom dagligvaruhandeln. Tillsammans med stigande globala livsmedelspriser talar detta för höga prisökningar på livsmedel även framöver. Stigande kostnader för boende håller dessutom inflationen uppe 2025. Inflationen enligt KPIF bedöms bli något högre 2025 än Riksbankens mål (se tabell 3.5). Inflationsförväntningarna steg något första kvartalet 2025 på både kort och lång sikt, men bedöms fortsatt vara förankrade vid inflationsmålet (se diagram 3.4). Inflationen väntas stabiliseras nära inflationsmålet 2026, då boendekostnader och livsmedelspriser åter väntas öka i en långsammare takt.

Diagram 3.4 Inflationsförväntningar i Sverige

Avser inflation enligt KPIF, årlig procentuell förändring

Anm.: KPIF avser KPI med fast ränta.

Källa: Origo Group.

33

Prop. 2024/25:100

Tabell 3.5 Nyckeltal priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2024 om inte annat anges, prognos 2025–2028

1Konsumentprisindex.

2KPI med fast ränta.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Riksbanken väntas inte sänka räntan 2025 och 2026

Riksbanken har sedan maj 2024 sänkt styrräntan vid flera tillfällen för att stötta efterfrågan och säkerställa att inflationen stabiliseras vid inflationsmålet. Efter den senaste sänkningen till 2,25 procent i januari 2025 väntas inga ytterligare ränte- sänkningar under 2025 och 2026.

Svenska statsobligationsräntor har stigit sedan årsskiftet, delvis på grund av högre inflation, vilket har lett till att marknaden har justerat sina förväntningar på ytterligare räntesänkningar från Riksbanken. Vidare har beskedet om en omsvängning i Tysklands finanspolitik och planer på ökade försvarssatsningar i Europa lett till högre europeiska statsobligationsräntor, vilket även påverkar de svenska räntorna.

Den svenska kronan har stärkts markant under inledningen av 2025 och bedömningen är att den kommer att förstärkas ytterligare kommande år (se tabell 3.6). Faktorer som talar för en fortsatt förstärkning av kronkursen på sikt är t.ex. Sveriges starka offentliga finanser, den ekonomiska utvecklingen i Sverige jämfört med omvärlden samt ett minskande överskott i bytesbalansen efter en lång tid av stora överskott.

Tabell 3.6 Nyckeltal finansiella variabler

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2024, prognos 2025–2028

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

118 november 1992 = 100.

Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

3.3Osäkerhet i prognosen

Bedömningen av den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige är osäker, och flera faktorer kan medföra att tillväxten blir starkare eller svagare än i regeringens prognos.

En exportorienterad ekonomi som Sveriges påverkas i hög grad av utvecklingen i omvärlden. Det finns risker kopplade till den nya amerikanska administrationens politik. Riskerna rör i vilken omfattning som tullar kommer att införas, vilka varor som kommer att omfattas, vilka länder som kommer att drabbas samt hur långvariga tullarna kommer att vara. Den svenska ekonomin kan drabbas både direkt och indirekt av amerikanska tullar på europeiska varor. Ökad geopolitisk osäkerhet sätter samtidigt press på ökade försvarssatsningar i Europa, vilket också skulle kunna leda till högre BNP-tillväxt i Europa än vad som antas i prognosen. Å andra sidan leder högre försvarsutgifter också till nya utmaningar då ett flertal europeiska länder med

34

Prop. 2024/25:100

begränsat finanspolitiskt utrymme redan kämpar med stora strukturella problem, som exempelvis en åldrande befolkning och klimatanpassningar. Det osäkra omvärldsläget i sig, både vad gäller tullar och säkerhetspolitik, kan dessutom få såväl internationella som svenska företag att senarelägga investeringar och anställningsbeslut mer än vad som har antagits i prognosen, med större negativ påverkan på BNP-utvecklingen som följd. Det osäkra omvärldsläget kan också leda till att hushåll sparar ännu mer.

Det finns även risker kopplade till konsumtionen bland svenska hushåll. Hushållens framtidstro har minskat under inledningen av 2025, samtidigt som förväntningarna på det egna sparandet har ökat enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Det finns en risk för att hushållens reala inkomster blir lägre än väntat om sysselsättningen utvecklas svagare eller om inflationen blir högre än i regeringens prognos. Lägre inkomster eller ökat sparande medför en risk för en svagare konsumtion. Konsumtionen kan också bli högre än väntat om hushållen skulle minska sitt sparande eller om reala inkomster skulle stiga mer än väntat.

Inflationen i omvärlden har fortsatt varit på en förhöjd nivå i början av 2025, framför allt i USA. Det finns en risk för att införandet av tullar medför högre inflation i USA än i regeringens bedömning, vilket skulle dämpa den inhemska efterfrågan i USA. I Sverige har inflationen varit högre än väntat under inledningen av 2025. Om inflationen återigen stiger snabbt kan det leda till högre räntor och en svagare efterfrågan som följd.

Efter en längre period av stark utveckling på aktiemarknaderna och en allmänt hög riskvilja på de finansiella marknaderna har inledningen av 2025 präglats av ökad turbulens. Det finns en risk för att oron fördjupas och blir mer utdragen än vad som antas i prognosen. Om turbulensen blir ihållande kan den dämpa den realekonomiska utvecklingen och förvärra eller blottlägga nya sårbarheter i det finansiella systemet.

En relaterad risk är att stora budgetunderskott och växande skuldsättning i flera stora ekonomier skulle kunna leda till krav på högre riskpremier, med följden att obligationsräntor stiger ytterligare. Högre räntor än vad som antas i prognosen skulle påverka de offentliga finanserna i dessa länder negativt, pressa skuldsatta hushåll och företag samt riskera att leda till ökad turbulens på de finansiella marknaderna.

Bedömningen av resursutnyttjandet i ekonomin är osäker. Konjunkturlägets förlopp bestäms delvis av den ekonomiska utvecklingen men även av bedömningen av potentiell BNP, vilka båda till sin natur är osäkra. Dessutom har klimatförändringar och extremväderfenomen stor påverkan på den ekonomiska aktiviteten i omvärlden, och risken finns att även Sveriges ekonomi direkt eller indirekt påverkas av dessa.

3.4Utvecklingen 2027 och 2028

I detta avsnitt beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2027 och 2028 givet förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. Scenariot baseras på regeringens principer om att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. I scenariot antas de kommunala skattenivåerna vara oförändrade samtidigt som kommunerna och regionerna antas redovisa resultat i linje med god ekonomisk hushållning på några års sikt.

Konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi väntas pågå såväl 2025 som 2026, och 2027 bedöms ekonomin vara i balans. Riksbankens inflationsmål om 2 procent väntas varaktigt nås 2027 efter att ha fluktuerat något runt målnivån 2025 och 2026. Till följd av prognosprincipen att endast beakta aviserade och beslutade förändringar av skatter och statliga utgifter bedöms finanspolitiken bli åtstramande 2027. I syfte att motverka detta väntas styrräntan sänkas till 2 procent 2027. Gradvis högre reallöner gör att

35

Prop. 2024/25:100

hushållens köpkraft fortsätter att förbättras, vilket tillsammans med lägre räntor främjar en fortsatt god tillväxt i hushållens konsumtion 2027 och 2028. Även företagens investeringar, i synnerhet bostadsinvesteringar, gynnas av lägre räntor och väntas växa i god takt 2027. Lägre räntor framför allt i USA väntas stötta återhämtningen i Sveriges viktigaste handelspartner. Detta bedöms gynna svensk export, som är en viktig drivkraft för tillväxten 2027.

Befolkningstillväxten i arbetsför ålder (15–74 år) väntas fortsätta vara klart lägre 2027 och 2028 än genomsnittet sedan 2000. Detta hämmar arbetsutbudet och bidrar till att tillväxten i både arbetskraften och sysselsättningen fortsätter att bromsa in.

Produktiviteten väntas växa med drygt 1 procent per år och potentiell BNP bedöms sammantaget växa med 1,7 procent per år 2027 och 2028 (se tabell 3.4).

3.5Alternativa scenarier

I detta avsnitt beskrivs två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen

2025–2028. I regeringens prognos väntas hushållens konsumtion bidra tydligt till den ekonomiska återhämtningen 2025 och 2026. Utvecklingen av hushållens konsumtion är dock mycket osäker och indikatorer, så som konsumentförtroendet, har försämrats under inledningen av 2025. Osäkerheten kan bl.a. förklaras av förhöjd osäkerhet i omvärlden, svagt stigande inflation och relativt hög arbetslöshet. Denna osäkerhet kan dämpa hushållens konsumtion i större utsträckning än vad som antas i huvud- scenariot. Hushållens konsumtion kan också utvecklas starkare än i regeringens prognos. Hushållens sparande är på en jämförelsevis hög nivå och det är osäkert hur stor andel av den disponibla inkomsten som hushållen väljer att spara respektive konsumera. Eftersom regeringen bedömer att hushållens konsumtion är en viktig drivkraft för konjunkturåterhämtningen skulle en alternativ utveckling för hushållens konsumtion påverka styrkan i återhämtningen. I två alternativa scenarier belyses därför hur konjunkturåterhämtningen kan påverkas om hushållens konsumtion utvecklas på ett annat sätt än vad som förutsätts i prognosen.

I det första scenariot antas att hushållens konsumtion ökar i snabbare takt än i huvudscenariot. Efter en lång period med dämpade reallöner och svag konsumtions- utveckling skulle lägre inflation och räntenivåer kunna resultera i att hushållen väljer att konsumera mer och spara mindre. En starkare hushållskonsumtion skulle resultera i en snabbare återhämtning av den inhemska efterfrågan, vilket i sin tur skulle resultera i starkare sysselsättningstillväxt och en lägre arbetslöshet jämfört med huvudscenariot. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge skulle vidare leda till att nominella löner stiger något mer, vilket bidrar till ett något högre kostnadstryck i ekonomin. I syfte att värna om inflationsmålet väntas Riksbanken höja styrräntan. Med fördröjning antas detta till viss del dämpa konsumtion och investeringar, vilket medför att BNP-tillväxten dämpas något 2027. Hushållens högre konsumtion och en starkare utveckling av lönesumman medför att de offentliga finanserna stärks 2025–2027 i förhållande till huvudscenariot. Sammantaget skulle en starkare hushållskonsumtion resultera i en förstärkning av den pågående konjunkturåterhämtningen och ekonomin väntas nå konjunkturell balans 2026 (se tabell 3.7).

I det andra scenariot antas hushållens konsumtion växa långsammare än i huvud- scenariot. Osäkerheten kring både omvärldsläget och inhemska faktorer, så som inflationsutvecklingen, skulle kunna resultera i att hushållen är mer försiktiga och väljer att prioritera ett högre buffertsparande framför att öka sin konsumtion. Det högre ränteläget jämfört med före kostnadskrisen kan också bidra till att hushållen är mer försiktiga än tidigare. En mer dämpad konsumtionsutveckling skulle leda till att den inhemska efterfrågan inte stiger i samma utsträckning som i huvudscenariot. Detta begränsar även återhämtningen på arbetsmarknaden, och

36

Prop. 2024/25:100

sysselsättningstillväxten skulle då bli lägre samtidigt som arbetslösheten skulle stiga ytterligare. Försämringen på arbetsmarknaden skulle resultera i något svagare nominella löneökningar och en lägre inflation, i synnerhet 2026. Med ett lägre kostnadstryck och en lägre inflation väntas Riksbanken sänka styrräntan för att värna om inflationsmålet. På sikt stimuleras den inhemska efterfrågan av en lägre räntemiljö och BNP-tillväxten, som dämpas 2025 och 2026, tilltar fr.o.m. 2027. I kombination med en svagare utveckling av lönesumman resulterar hushållens dämpade konsumtionsutveckling i att de offentliga finanserna försvagas 2025–2027 i förhållande till huvudscenariot. Den försvagade hushållskonsumtionen resulterar i att lågkonjunkturen fördjupas. I detta scenario skulle ekonomin vara i balans först 2028.

Tabell 3.7 Alternativa scenarier

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2024 och prognos i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer.1

1I alternativscenarierna har hänsyn även tagits till kompletterande penningpolitiska åtgärder.

2Kalenderkorrigerade värden.

3Årsgenomsnitt i procent.

4KPI med fast ränta.

5Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

6Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

3.6Prognosrevideringar

I detta avsnitt redovisas kortfattat några av de prognosrevideringar som har gjorts för 2025–2027 jämfört med budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1). Sedan föregående prognos färdigställdes har det bl.a. publicerats tre kvartalssamman- ställningar av nationalräkenskaperna och flera månadsutfall för arbetskraftsunder- sökningarna och konsumentprisindex.

BNP-tillväxten har utvecklats något starkare än väntat under 2024. Återhämtningen bedöms vara påbörjad och BNP-tillväxten väntas stiga 2025 och 2026, dock i en

37

Prop. 2024/25:100

långsammare takt än bedömningen i budgetpropositionen (se tabell 3.8). Detta beror inte minst på ökad global osäkerhet. Potentiell BNP i fasta priser är nedreviderad i nivå, men är relativt oförändrad i tillväxttal jämfört med i budgetpropositionen. Sammantaget bidrar det till ett något mindre negativt BNP-gap 2024 och 2025.

Sysselsättningstillväxten är nedreviderad på grund av statistikutfall samt ökad osäkerhet i närtid, och även arbetskraften är nedreviderad till följd av statistikutfall. Sammantaget bidrar detta till en uppreviderad arbetslöshet. Lönetillväxten var något starkare än väntat 2024, men är oreviderad 2025.

År 2024 utvecklades inflationen, mätt enligt Riksbankens målvariabel KPIF, i linje med bedömningen i budgetpropositionen. I inledningen av 2025 har dock statistikutfallen varit högre än väntat. Detta förklaras delvis av en beräkningsteknisk effekt av en ny sammansättning av varor och tjänster i prisstatistiken. Men det beror också på att hyreshöjningar och prisökningar på livsmedel har varit större än väntat. Följaktligen har KPIF-inflationen reviderats upp 2025. Styrräntan sänktes tidigare än vad som antogs i budgetpropositionen och den har reviderats ned något 2025. Däremot bidrar den högre inflationen till att styrräntan är uppreviderad 2026. Lägre räntekostnader 2025 har lett till en nedrevidering av KPI samma år, och på motsvarande sätt har uppreviderade räntekostnader lett till en upprevidering av KPI 2026.

Tabell 3.8 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges. Siffrorna inom parentes avser prognos i budgetpropositionen för 2025.

Anm.: Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen. I budgetpropositionen har information som fanns tillgänglig fram till den 5 augusti 2024 beaktats.

1Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2Avser åldersgruppen 15–74 år.

3Procent av arbetskraften.

4Kalenderkorrigerad.

5Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL).

6Konsumentprisindex (KPI) resp. konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), årsgenomsnitt.

7Procent, årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt jämförs regeringens prognoser för några centrala makroekonomiska variabler med prognoser från Konjunkturinstitutet (KI), Europeiska kommissionen, Riksbanken och Ekonomistyrningsverket (ESV) (se tabell 3.9). Det är viktigt att notera att prognoser publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakare inte har tillgång till samma information. Exempelvis är den senaste prognosen från

38

Prop. 2024/25:100

Europeiska kommissionen publicerad den 15 november 2024, vilket är tidigare än övriga bedömares prognoser. Publiceringstillfället för olika prognoser blir särskilt relevant under perioder med förhöjd osäkerhet i världsekonomin.

För 2025 är regeringens prognos för BNP-tillväxten något mer positiv än övriga bedömares. För 2026 är regeringens prognos för BNP i linje med KI:s bedömning, men något lägre än ESV:s prognos och något mer positiv än prognoserna från Europeiska kommissionen och Riksbanken. Samtliga prognosmakare bedömer att BNP-gapet kommer att vara negativt både 2025 och 2026.

Regeringens prognos för arbetslösheten 2025 är i linje med prognoserna från Riksbanken och ESV, men något lägre än den från KI och något högre än prognosen från Europeiska kommissionen. För 2026 är regeringens prognos lägre än KI:s men något högre än övriga bedömares.

Regeringens prognos för inflationen 2025, mätt med KPI, är i linje med KI:s och ESV:s, men något lägre än Riksbankens. Regeringens prognos för inflationen 2025, mätt med harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), är i linje med prognoserna från KI och Riksbanken men högre än Europeiska kommissionens. För 2026 är regeringens prognos för KPI-inflationen i linje med Riksbankens, men något högre än de från KI och ESV. Mätt med HIKP är regeringens prognos för 2026 i linje med prognoserna från KI och Europeiska kommissionen, men något lägre än Riksbankens.

Tabell 3.9 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges

39

Prop. 2024/25:100

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2025-04-15, Konjunkturinstitutet 2025-03-26, Europeiska kommissionen 2024-11-15, Riksbanken 2025-03-20 och Ekonomistyrningsverket 2025-03-25.

1Fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden.

2Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3Årsgenomsnitt.

4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

3.8Utvärdering av prognoser för den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt utvärderas regeringens prognoser för Sveriges BNP-tillväxt, inflation och arbetslöshet som har redovisats i budgetpropositionerna och de ekonomiska vårpropositionerna 1999–2024. Prognoserna analyseras i förhållande till prognoser gjorda av andra bedömare.

Det finns flera omständigheter som gör att prognosjämförelser är svåra. En är att olika bedömares prognoser görs vid olika tidpunkter. Prognoser gjorda i slutet av året har ett stort informationsövertag gentemot prognoser gjorda i början av året. En annan omständighet är att prognoser kan ha olika ändamål och att bedömare har olika preferenser kring vilka risker som de vill minimera. Det är vanskligt att hitta utvärderingsmått som tar hänsyn till dessa skillnader. Denna utvärdering ska därför inte ses som en rangordning av olika prognosmakare, utan som en indikation på hur regeringens prognosfel har förhållit sig till andra bedömares enligt två standardmått.

Måtten som används i denna utvärdering är rotmedelkvadratfelet (RMKF) och medelprognosfelet (MPF). RMKF är ett mått på genomsnittlig prognosprecision medan MPF är ett mått på genomsnittlig över- eller underskattning av utfallet. Dessa är lämpade utvärderingsmått för s.k. väntevärdesprognoser. En väntevärdesprognos är en sorts genomsnittsprognos som viktar alla osäkerheter kring det framtida utfallet. Varje risk värderas utifrån dess bedömda sannolikhet, varken högre eller lägre. Detta skiljer sig från prognoser som tar ytterligare höjd för risker som är särskilt icke- önskvärda. Det är inte heller samma sak som prognoser som avser att uppskatta den mest sannolika utvecklingen. Måtten fastslår därmed inte nödvändigtvis i vilken grad som prognoser har varit ändamålsenliga, men de ger en överblick av prognosfelens genomsnittliga storlek över tid.

I tabell 3.10 visas prognosfelsmåtten för olika bedömares prognoser för BNP- tillväxten. Samtliga prognoser är uppdelade i två kategorier utifrån vilket år som de är gjorda, nämligen samma år som utfallet och året före utfallet. Regeringens prognos- precision sticker inte ut i relation till övriga bedömares. I linje med de flesta övriga bedömare har regeringen i genomsnitt underskattat BNP-tillväxten innevarande år och överskattat tillväxten nästkommande år.

Tabell 3.10 Prognosfelsmått på prognoser för BNP-tillväxt

Rotmedelkvadratfel (RMKF), medelprognosfel (MPF) och antal observationer (N) för prognoser för BNP- tillväxten 2000–2024

40

Prop. 2024/25:100

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt MPF relaterar därför till en underskattning. Ett lägre RMKF innebär högre prognosprecision.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank och egna beräkningar.

Tabell 3.11 visar prognosfelsmått för olika bedömares inflationsprognoser. Regeringens prognosprecision sticker inte ut. Genomsnittlig över- eller underskattningen varierar mellan olika bedömare. Regeringen har i genomsnitt underskattat inflationen något.

Tabell 3.11 Prognosfelsmått på prognoser för inflationen (KPI)

Rotmedelkvadratfel (RKMF), medelprognosfel (MPF) och antal observationer (N) för prognoser för inflationen (KPI) 2000–2024

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt MPF relaterar därför till en underskattning. Ett lägre RMKF innebär högre prognosprecision.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Landsorganisationen (LO), Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank och egna beräkningar.

I tabell 3.12 visas prognosfelsmått för olika bedömares arbetslöshetsprognoser. Regeringen har haft högre prognosprecision för arbetslösheten än genomsnitts- bedömaren samma år som utfallet, men lägre prognosprecision för prognoser utfärdade året före utfallet. Regeringen uppvisar ingen uppenbar systematisk över- eller underskattning i sina prognoser för innevarande år. I likhet med de flesta bedömare har regeringen i genomsnitt underskattat arbetslösheten nästkommande år.

Tabell 3.12 Prognosfelsmått på prognoser för arbetslösheten

Rotmedelkvadratfel (RKMF), medelprognosfel (MPF) och antal observationer (N) för prognoser för arbetslösheten 2000–2024

41

Prop. 2024/25:100

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning. Ett lägre RMKF innebär högre prognosprecision. Prognoser för 2005 utfärdade 2004 och första kvartalet 2005, samt prognoser för 2021 utfärdade 2020, utgår på grund av förändringar av arbetslöshetsstatistiken (EU-harmonisering 2005 och 2021).

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank och egna beräkningar.

3.9Regeringens mått på välstånd

Det är viktigt att följa den långsiktiga samhällsutvecklingen i bred bemärkelse. Sedan 2017 redovisas därför indikatorer på välståndet i Sverige, uppdelat på ekonomiskt, miljömässigt och socialt välstånd, se tabell 3.13.

Tabell 3.13 Indikatorer på välstånd och deras utveckling

42

Prop. 2024/25:100

Anm.: För respektive indikator används den senaste tillgängliga statistiken. Mer ingående beskrivningar och definitioner av indikatorerna redovisas nedan.

1Arbetet med vattenförvaltning sker i cykler. Mätningarna sammanställs under en cykel och återspeglar absoluta tal.

2Avser förändring mellan två genomsnitt av mätningar som pågått under längre perioder

3Halterna fluktuerar mellan mättillfällen som följd av begränsat statistiskt urval. För att identifiera förändringar behöver jämförelse över en längre tid göras.

4Avser procent av medianhalterna i modersmjölk respektive blod vid undersökningens inledning.

5PCB är en typ av industrikemikalier. DDE är en nedbrytningsprodukt av insektsgiftet DDT. Dioxiner bildas bl.a. vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor samt vid förbränningsprocesser. PBDE är en grupp av bromerade flamskyddsmedel. PFOS, PFOA och långkedjiga PFAS är högfluorerade ämnen.

Källor: Statistiska centralbyrån, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, SOM-institutet, Vatteninformationssystem Sverige, Sveriges lantbruksuniversitet och Eurostat.

Ekonomiska indikatorer

BNP per capita

BNP per capita, dvs. BNP per person, används som en grov indikator på ekonomiskt välstånd. Utvecklingen av ett lands BNP per capita ger med andra ord en fingervisning om vilka ekonomiska förutsättningar som invånare i landet har att konsumera varor och tjänster. Denna indikator säger dock inte något om hur möjligheterna till konsumtion är fördelade inom landet, hur konsumtionen matchar människors preferenser eller i vilken utsträckning som den ekonomiska aktiviteten sker på bekostnad av icke förnybara resurser.

År 2024 ökade Sveriges BNP per capita med 0,7 procent. Det är en svagare utveckling än den genomsnittliga utvecklingen sedan 2000. BNP per capita har utvecklats svagt i Sverige sedan 2009 jämfört med den genomsnittliga utvecklingen 2000–2009.

Sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden mäter andelen av befolkningen i åldrarna 15–74 år som är sysselsatt. En hög sysselsättningsgrad är grunden för den gemensamma välfärden eftersom arbetsinkomster är den viktigaste skattebasen i ekonomin. När fler försörjer sig genom arbete minskar dessutom den offentliga sektorns kostnader eftersom transfereringar generellt minskar.

Sysselsättningsgraden minskade med ca 0,5 procentenheter till knappa 69 procent

2024 jämfört med föregående år. År 2024 uppgick sysselsättningsgraden till 71 procent bland män och ca 67 procent bland kvinnor. För inrikes och utrikes födda uppgick sysselsättningsgraden 2024 till ca 70 respektive ca 66 procent. Skillnaden mellan dessa grupper har minskat trendmässigt. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är dock större bland utrikes födda än bland inrikes födda.

Arbetslöshet

Arbetslöshet definieras som andelen arbetslösa av antalet personer i arbetskraften, där arbetskraften utgörs av personer som antingen är sysselsatta eller har sökt och kan ta ett arbete. Arbete ger individen möjlighet till egen försörjning, bättre möjligheter att

43

Prop. 2024/25:100

forma sitt liv samt gemenskap och tillhörighet. Arbetslösa drabbas av ohälsa i större utsträckning än de individer som har ett arbete. Att arbetslösheten är låg är av central vikt för både individer och samhället i stort.

Arbetslösheten ökade från 7,7 procent 2023 till 8,4 procent 2024. Arbetslösheten uppgick till 8,5 procent bland kvinnor och 8,3 procent bland män. Samtidigt var arbetslösheten tydligt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda, vilket den även har varit historiskt.

Hushållens skuldsättning

Att relatera hushållens skuldsättning till inkomster och finansiella tillgångar ger en indikation på hur känsliga låntagare är för räntehöjningar och fallande inkomster respektive tillgångsvärden. Skulderna som andel av inkomsten sjönk med

6 procentenheter under 2024 till 177 procent. Det är tredje året i rad som kvoten sjönk efter att ha ökat kontinuerligt sedan 2012. Nedgången 2024 berodde på att inkomsterna ökade mer än hushållens skulder. Skulderna som andel av finansiella tillgångar har trendmässigt sjunkit under flera år och sjönk också 2024. Nedgången förklaras av att värdet på finansiella tillgångar under året steg mer än hushållens lån. Kvoten var 24 procent 2024, en minskning med 2 procentenheter sedan 2023. Diagram 3.5 visar kvoternas utveckling 1996–2024.

Huvuddelen av skulderna är bostadslån, och det är vanligare att hushåll högt upp i inkomstfördelningen har bostadslån. Med undantag för den översta tiondelen av inkomstfördelningen är bolåneskuldens andel av disponibel inkomst högre i de högre inkomstgrupperna. Samtidigt är marginalerna för att klara ökade utgifter större i hushåll med höga inkomster än i hushåll med låga inkomster.

Diagram 3.5 Hushållens låneskulder som andel av disponibel inkomst och av hushållens finansiella tillgångar

Procent

200

150

100

50

0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Anm.: Justeringar för förändringar av pensionsrätter ingår inte i den disponibla inkomsten.

Källor: Finansräkenskaperna, Statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, ofta kallad Maastrichtskulden, är det mått på den offentliga sektorns skuld som används inom EU. För Sverige definieras skulden som den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns samt ålderspensionssystemets skulder på kapitalmarknaden med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

44

Prop. 2024/25:100

Maastrichtskulden ökade mellan 2023 och 2024. Detta berodde dels på att den offentliga sektorns utgifter ökade kraftigt i spåren av den tidigare höga inflationen, dels på den ökade upplåningen till följd av genomförda åtgärder för att stärka Sveriges försvarsförmåga och fortsatt stödja Ukraina. Även kapitaltillskott till Riksbanken bidrog till ökningen i förhållande till 2023. Den offentliga skuldsättningen i Sverige är dock fortfarande bland de lägsta i EU, 2024 understeg skulden 34 procent av BNP. Motsvarande genomsnittliga skuldkvot för EU var samma år 81,6 procent av BNP, vilket avser ställningsvärden för det tredje kvartalet 2024 enligt data från Eurostat.

Miljöindikatorer

Luftkvalitet

Välståndsindikatorn för luft visar utvecklingen för två av de vanligaste luftföroreningarna i svenska städer: kvävedioxid (NO2) och små partiklar (PM2,5). Båda har negativ påverkan på såväl hälsa som miljö. Kväveoxider bildas vid all typ av förbränning. En stor del av utsläppen kommer från trafiken. För små partiklar är avgaser från trafik, industriutsläpp, småskalig vedeldning och annan förbränning stora källor. Små partiklar transporteras i stor utsträckning till Sverige från kontinenten och halterna är därför högre i södra Sverige än i norra Sverige. Halterna av både kvävedioxid och små partiklar visar en nedåtgående trend sedan mätningarna inleddes. Mellan 2022 och 2023 sjönk årsmedelvärdet för halterna av både kväveoxid och små partiklar. EU-regleringar för bränslekvalitet, standarder för fordon och miljölagstiftning inom industri- och energisektorn har bidragit till den nedåtgående trenden med minskade halter av luftföroreningar. För små partiklar påverkas halterna även av minskade transporter från kontinenten.

Diagram 3.6 Halter av NO2 och PM2,5 i stadsmiljö (årsmedelvärden)

µg/m3

35

30

25

20

15

10

5

0

Anm.: Kvävedioxid (NO2) mäts för svenska städer med över 50 000 invånare. Mätplatser som ingår i indikatorn små partiklar (PM2,5) för år 2023 är Burlöv, Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Notera att linjerna i diagrammet visar skattade trendlinjer över tid.

Källa: Naturvårdsverket.

Vattenkvalitet

En god vattenkvalitet är viktig för dricksvatten, biologisk mångfald, industrin, lantbruket och friluftsliv. Indikatorn för vattenkvalitet uttrycks som ekologisk status i ytvatten som påverkas av exempelvis övergödning, miljögifter och fysisk påverkan. Överlag är den ekologiska statusen bättre i norra Sverige, eftersom befolknings- tätheten och jordbruksintensiteten är högre i de södra delarna av landet. Fysisk påverkan och övergödning är de främsta skälen till att god ekologisk status inte nås. Vid den senaste bedömningen av vattenkvaliteten, som baseras på miljöövervakning,

45

Prop. 2024/25:100

analys- och kartläggningsarbete under perioden 2017–2021, hade 42 procent av ytvattenförekomsterna minst god ekologisk status. Det var en ökning med 4 procent jämfört med föregående cykel; 2010–2016.

Rödlisteindex

Rödlisteindex mäter förändringar i artgruppers livskraft. Det är ett exempel på en av flera indikatorer som ger en bild av tillståndet i svensk natur och hur förändringar sker över tid. Indexet baseras på förändringar i rödlistekategorisering för olika artgrupper. Rödlistekategorisering sker i femårscykler, varav den senaste genomfördes 2020. Indexet visar för samtliga bedömda artgrupper att förlusten av biologisk mångfald inte har hejdats. Under perioden 2015–2020 var utvecklingen för däggdjur och groddjur positiv, medan den var negativ för mossor och fåglar. Övriga gruppers utveckling var relativt oförändrad.

Kemikaliebelastning

Indikatorn kemikaliebelastning redovisar mätningar av ett antal långlivade miljögifter i modersmjölk och blod. Bland annat följs de miljö- och hälsoskadliga kemikalierna PBDE (bromerade flamskyddsmedel), PCB (industrikemikalier), dioxiner (bildas bl.a. vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid förbränningsprocesser) samt PFAS (högfluorerade ämnen som bl.a. används i brandskum och för impregnering av textilier). Höga halter av dessa ämnen kan ge upphov till sjukdomar som t.ex. cancer, påverka fortplantningsförmågan, skada ofödda barn, skada arvsmassan och störa hormonsystemet.

Resultaten visar andel av medianhalterna i modersmjölk respektive blod i förhållande till undersökningens inledning (1996 och 1997). Halterna varierar mellan individer dels beroende på exponering, dels andra faktorer så som ålder och BMI. Att halterna fluktuerar mellan år är naturligt givet det begränsade statistiska underlaget. Sett till ett längre tidsperspektiv är halterna generellt minskande, vilket visar att de åtgärder som har vidtagits genom begränsningar för att minska utsläppen i miljön har lett till att befolkningen exponeras för miljögifterna i minskad omfattning. Undantaget är halterna för långkedjiga PFAS (summan av PFNA, PFDA, PFUnDA) som ligger på en högre nivå än när undersökningarna inleddes.

Diagram 3.7 Exponering av vissa långlivade miljögifter i Sverige

Miljöföroreningar i modersmjölk och blod 1996–2022, index 1996–1997=100

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Anm.: Miljögifter har analyserats i enskilda prover av modersmjölk (PCB 153, dioxiner, PBDE och p,p'-DDE) och i blodserum (PFOS, PFOA och långkedjiga PFAS). Halterna är presenterade som procent av medianhalterna i modersmjölk respektive blod vid undersökningens start.

Källa: Livsmedelsverket.

46

Prop. 2024/25:100

Utsläpp av växthusgaser

Utsläpp av växthusgaser är den viktigaste faktorn för klimatförändringarna. Klimatförändringar är fortsatt ett av vår tids största hot och påverkar samhället genom bl.a. havsnivåhöjningar, temperaturökningar och att extremväder blir allt vanligare. De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige uppgick 2023 till 44,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär en minskning med ca 1,8 procent jämfört med 2022, se diagram 3.8. Utsläppsminskningen under 2023 berodde främst på minskad fossilbaserad elproduktion och minskad produktion inom järn-, stål- och mineralindustrin. Nettoupptaget i markanvändningssektorn (LULUCF) fortsatte att minska under 2023.

Sveriges utsläpp ökade fram till 1970-talet, framför allt på grund av en ökad industrialisering och ökad bilism. Sedan oljekriserna på 1970-talet har utsläppen mer än halverats och oljans roll i energisystemet drastiskt minskat, framför allt på grund av utbyggnaden av kärnkraft 1972–1985, men även en fortsatt utbyggnad av vattenkraft. Sedan 1990 har utsläppen minskat med ungefär 38 procent. Det finns flera åtgärder som har bidragit, exempelvis utbyggnaden av fjärrvärmenäten tillsammans med övergången från oljeeldade värmepannor till både el- och fjärrvärme samt ökad användning av bio- och avfallsbränslen för el- och fjärrvärmeproduktion. Ett skifte till användning av biobränsle inom industrisektorn, effektivisering, bränsleskifte och elektrifiering i transportsektorn samt minskad deponering av organiskt avfall har också bidragit till att utsläppen har minskat.

Diagram 3.8 Sveriges territoriella växthusgasutsläpp och BNP, fasta priser

Index 1993=100

220

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

KoldioxidekvivalenterBNP

Anm.: Koldioxidekvivalenter visar utsläpp och upptag av växthusgaser som omfattas av klimatmålet (koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser) inom svenskt territorium.

Källor: Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån.

Sociala indikatorer

Låg inkomststandard

Personer i hushåll med låg inkomststandard riskerar att inte ha råd med sådant som anses vara nödvändiga omkostnader. Låg inkomststandard är ett absolut mått som Statistiska centralbyrån använder för att beskriva hur väl en familjs inkomster räcker för att betala nödvändiga levnadsomkostnader för deras baskonsumtion såsom mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg (Statistiska centralbyrån, Barn med låg inkomststandard Levnadsförhållanden 2022:5).

Andelen individer med låg inkomststandard har i stort sett minskat kontinuerligt de senaste tio åren. År 2023 hade 4,2 procent av befolkningen låg inkomststandard,

47

Prop. 2024/25:100

jämfört med 4,6 procent 2022. Andelen med låg inkomststandard fortsatte att sjunka 2023, trots att inflationen var fortsatt hög. Det kan förklaras av att hushåll med låga inkomster får en större andel av sin inkomst från ersättningar som är kopplade till prisbasbeloppet, och att prisbasbeloppet 2023 ökade mer än kostnaderna för baskonsumtionen.

Det är vanligare med låg inkomststandard hos ensamstående hushåll med barn, särskilt ensamstående kvinnor med barn, för utrikes födda och bland befolkningen som är icke förvärvsarbetande.

Hushållens kontantmarginal

Andelen som saknar kontantmarginal definieras som den andel av befolkningen, 16 år och äldre, som inte skulle kunna hantera en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna pengar eller be om hjälp. Beloppet justeras upp i takt med medianinkomsten. Att sakna kontantmarginal har en negativ påverkan på individens livskvalitet och själv- bestämmande. År 2024 uppgav 21 procent att de saknade kontantmarginal. Det är en ökning från de två föregående åren då andelen låg på 20 procent. Andelen är högre bland kvinnor än män, bland utrikes födda, personer med lägre utbildningsnivå och yngre personer. Störst skillnad i andel som saknar kontantmarginal är mellan utrikes och inrikes födda, 43 procent jämfört med 15 procent. Det finns också skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå. Bland personer vars högsta avslutade utbildning är förgymnasial saknar 30 procent kontantmarginal, jämfört med

23 procent bland dem som har en gymnasial utbildning och 16 procent bland dem som har en eftergymnasial utbildning.

Självskattad allmän hälsa

Indikatorn självskattad allmän hälsa avser andel i befolkningen 16 år och äldre som har svarat ”bra” eller ”mycket bra” på frågan ”Hur tycker du att din hälsa är i allmänhet?”. År 2024 hade 67 procent av befolkningen bra eller mycket bra hälsa. Det är samma nivå som de två föregående åren. Indikatorn har ett tidsseriebrott 2022 som följd av ändrad insamlingsmetod, och det är därför inte möjligt att göra jämförelser för längre tid tillbaka. Andelen som svarar att de har bra hälsa är något högre bland män än kvinnor, 69 procent jämfört med 64 procent. Det är också vanligare att yngre än äldre tycker att de har bra hälsa. Bland personer i åldern 16–29 är det 76 procent som tycker att de har bra hälsa, vilket kan jämföras med 56 procent bland dem som är 65– 85 år. Det finns även skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå. Bland de som har eftergymnasial utbildning anger 73 procent att de har bra hälsa, jämfört med 63 procent bland dem vars högsta avslutade utbildning är gymnasial eller förgymnasial. Andelen som tycker att de har bra hälsa är något högre bland utrikes födda än bland inrikes födda, 71 procent jämfört med 65 procent.

Utbildningsnivå

Utbildningsnivå påverkar bl.a. människors ekonomiska förutsättningar och hälsa. Under 2000-talet har befolkningens utbildningsnivå, mätt som högsta avklarade utbildning, stadigt ökat. Andelen med en eftergymnasial utbildningsnivå ökade från 27 procent till 41 procent under perioden 2001–2023. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män, och skillnaden har ökat under 2000-talet. År 2023 var andelen kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå omkring 46 procent medan motsvarande andel bland män var 35 procent. Andelen eftergymnasialt utbildade är ungefär lika stor bland inrikes och utrikes födda och har varit så under hela 2000-talet. Dock är andelen med högst en förgymnasial utbildning större bland utrikes födda, och skillnaderna har ökat under 2000-talet.

48

Prop. 2024/25:100

Diagram 3.9 Utveckling av utbildningsnivå

Andel

60,0

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Anm.: Andel av befolkningen 16–74 år med respektive utbildningsnivå, fördelat på kön. Utbildningsnivå avser högsta avklarade utbildning.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Mellanmänsklig tillit

Mellanmänsklig tillit, eller social tillit, är ett mått på i vilken grad som invånarna uppfattar att andra människor går att lita på. En hög nivå av mellanmänsklig tillit fungerar som ett sammanhållande kitt i samhället och underlättar beslutsprocesser och affärstransaktioner. Andelen av befolkningen som upplevde en hög mellanmänsklig tillit var 54 procent 2024, vilket är en minskning jämfört med 2023 då andelen uppgick till 55 procent. Andelen med hög mellanmänsklig tillit är högre bland personer över 30 år, personer som har vuxit upp i Sverige och personer med hög utbildningsnivå. Störst skillnad i tillit uppmäts mellan personer med olika utbildningsnivå. Detta är ett mönster som har setts under många år. Andelen med hög tillit 2024 var densamma för män och kvinnor. Bland personer med förgymnasial utbildning har 44 procent hög tillit jämfört med 66 procent bland de med eftergymnasial utbildning.

Nöjd med livet

Det subjektiva välbefinnandet är generellt sett högt i rika, demokratiska och politiskt stabila samhällen med låg arbetslöshet. I Sverige har andelen som är nöjd med livet legat på en hög och stabil nivå över tid och var 2024 i genomsnitt 87 procent. Motsvarande andel 2023 var 89 procent. Samtliga samhällsgrupper som har studerats anger en generellt hög nivå av nöjdhet. Det finns samtidigt en viss negativ utveckling bland personer som är 16–29 år. Andelen i denna ålderskategori som uppgav att de var nöjda med livet 2024 var 78 procent jämfört med 87 procent bland personer i åldern 30–64 år respektive 91 procent för personer i åldern 65+ år. Personer som har vuxit upp utanför Sverige är något mindre nöjda än personer som har vuxit upp i Sverige. Skillnaden har dock minskat från omkring 10–13 procentenheter i början av 2000-talet till 4–7 procentenheter de senaste fem åren. Män och kvinnor upplevde 2024 att de var nöjda med livet i lika stor utsträckning.

49

Prop. 2024/25:100

4Sysselsättning, produktivitet och offentliga investeringar

I detta avsnitt redovisas utmaningar för sysselsättningspolitiken samt betydelsen av produktivitet och offentliga investeringar. Samtliga delar spelar en viktig roll i den ekonomiska politiken för att på sikt kunna stärka både tillväxt och välfärd.

Sammanfattning

–Svensk arbetsmarknad kännetecknas av ett högt arbetskraftsdeltagande och en hög sysselsättningsgrad.

–Lågkonjunkturen syns tydligt på svensk arbetsmarknad. År 2023 och 2024 har sysselsättningsgraden minskat och arbetslösheten ökat. Det är främst bland unga med visstidsanställning som sysselsättningen har minskat. Byggindustrin är den bransch där sysselsättningen har minskat mest.

–Utmaningarna på arbetsmarknaden är främst kopplade till strukturell arbetslöshet och den försämrade matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb. En viktig förklaring till den försämrade matchningen är att en stor andel av de arbetslösa har svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden.

–Andelen självförsörjande ökade mellan 2013 och 2023 till följd av en ökad sysselsättningsgrad och att fler kvinnor arbetar heltid.

–För att skapa bättre förutsättningar på arbetsmarknaden är det viktigt att det alltid lönar sig att arbeta. För att underlätta återinträdet i sysselsättning ska tiden i arbetslöshet användas för att stärka de arbetslösas färdigheter. Vidare ska kostnadseffektiva åtgärder som gynnar kompetensförsörjningen i ekonomin prioriteras.

–Sverige har, likt många andra avancerade ekonomier, upplevt en svagare produktivitetstillväxt efter finanskrisen. Både Sverige och EU har lägre produktivitet än USA, och gapet har vidgats något de senaste åren.

–I Sverige har de senaste årens produktivitetsutveckling i näringslivet främst präglats av konjunkturella faktorer. En utdragen återhämtning på arbetsmarknaden efter pandemin bidrog, tillsammans med en positiv effekt av förändrad branschsammansättning, till god produktivitetstillväxt. Under 2022 avtog tillväxten i ekonomin och produktiviteten minskade. I samband med försämringen på arbetsmarknaden som inleddes 2023 har dock produktiviteten återigen ökat.

–De offentliga investeringarna är höga i ett internationellt perspektiv och har ökat snabbare än BNP under 2000-talet.

4.1Utmaningar för sysselsättningspolitiken

Sysselsättningspolitiken är en central del av den ekonomiska politiken. Den bidrar till högre välfärd genom åtgärder som leder till att människors kompetens och vilja att arbeta tillvaratas. En gemensamt finansierad välfärd kräver dessutom att en stor andel av befolkningen arbetar. När individer går från bidrag till arbete frigörs även resurser i den offentliga sektorn, då skatteintäkterna ökar och utgifter för t.ex. arbetslöshets- ersättning och ekonomiskt bistånd minskar. Detta skapar i sin tur utrymme för att förbättra kvaliteten i t.ex. skola, äldreomsorg och vård. När fler bidrar till vår gemensamma välfärd upprätthålls också viljan att bidra till finansieringen. Utöver att

51

Prop. 2024/25:100

bidra till samhällsekonomin skapar en egen försörjning frihet genom ökade möjligheter för enskilda individer och familjer att bestämma över den egna vardagen och forma sina liv.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Svensk arbetsmarknad kännetecknas av ett högt arbetskraftsdeltagande och en hög sysselsättningsgrad. Lågkonjunkturen har dock medfört att läget på arbetsmarknaden tydligt har försämrats sedan andra halvåret 2023. Den svagare efterfrågan har påverkat olika delar av arbetsmarknaden olika mycket.

Sysselsättningsgraden har minskat från en hög nivå

Sysselsättningsgraden, dvs. andelen sysselsatta personer i befolkningen 15–74 år, nådde en rekordhög nivå första kvartalet 2023. Därefter har sysselsättningsgraden minskat till följd av den svaga efterfrågan i ekonomin. Det är framför allt en minskad sysselsättning bland män som har bidragit till nedgången (se diagram 4.1), men sysselsättningsgraden är fortsatt tydligt högre bland män än bland kvinnor. Sysselsättningsgapet mellan könen är dock förhållandevis litet i ett internationellt perspektiv, vilket främst beror på att kvinnor i Sverige arbetar i högre grad.

Diagram 4.1 Sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Källa: Statistiska centralbyrån.

Arbetslösheten steg 2023 och 2024, för både kvinnor och män (se diagram 4.2). Arbetslöshetsuppgången bedöms främst vara konjunkturell och bero på en låg efterfrågan på arbetskraft. Den totala arbetslösheten är dock i huvudsak strukturell, vilket återspeglas i att den de senaste decennierna har varit på en relativt hög nivå även i perioder då konjunkturläget har varit gynnsamt. De strukturella utmaningarna på arbetsmarknaden handlar bl.a. om svårigheter att matcha arbetslösas kvalifikationer och kunskaper med arbetsgivares efterfrågan.

52

Prop. 2024/25:100

Procent av arbetskraften 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Källa: Statistiska centralbyrån.

Arbetskraftsdeltagandet, dvs. andelen av befolkningen 15–74 år som antingen är sysselsatt eller arbetslös, har ökat trendmässigt för både kvinnor och män de senaste 15 åren (se diagram 4.3). Arbetskraftsdeltagandet nådde rekordhöga nivåer under inledningen av 2024, men minskade något i slutet av året. Utvecklingen var likartad för kvinnor och män. Arbetskraftsdeltagandet är mindre konjunkturkänsligt än sysselsättningsgraden. Det beror på att personer som rör sig mellan sysselsättning och arbetslöshet fortsatt är en del av arbetskraften.

I ett internationellt perspektiv har Sverige under lång tid haft ett mycket högt arbetskraftsdeltagande. Det förklaras bl.a. av tillgången till subventionerad barnomsorg och att många av ersättningssystemen är kopplade till att individer deltar i arbetskraften. Ett högt arbetskraftsdeltagande är vidare en förutsättning för en hög sysselsättningsgrad – där Sverige har en av de högsta nivåerna inom EU. Samtidigt innebär det mycket höga arbetskraftsdeltagandet att andelen arbetslösa, dvs. individer som står till arbetsmarknadens förfogande men som saknar sysselsättning och aktivt söker arbete, är förhållandevis hög i Sverige jämfört med flera andra länder i EU.

Diagram 4.3 Arbetskraftsdeltagande

Procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Källa: Statistiska centralbyrån.

I Sverige står cirka två miljoner människor i åldern 15–74 år utanför arbetskraften. Det motsvarar ungefär 25 procent av befolkningen i åldersgruppen, och majoriteten

53

Prop. 2024/25:100

utgörs av pensionärer och heltidsstuderande (som inte arbetar eller söker arbete). Även hemarbetande och långvarigt sjuka står utanför arbetskraften. Andelen utanför arbetskraften har minskat trendmässigt under en längre tid, bland både kvinnor och män. Detta beror bl.a. på att långvarigt sjuka utanför arbetskraften har minskat, även om nedgången bröts i samband med pandemin. Dessutom fortsätter fler äldre att arbeta högre upp i åldrarna. Under det senaste decenniet är det framför allt en minskande andel pensionärer som har bidragit till att andelen utanför arbetskraften har minskat.

Lågkonjunkturen utdragen – stor nedgång i sysselsättningen inom den mansdominerade byggbranschen

Lågkonjunkturen har medfört att antalet sysselsatta har minskat tydligt. Den minskade sysselsättningen beror både på att fler personer inte längre arbetar och har blivit arbetslösa eller har lämnat arbetskraften, och på att färre personer än tidigare har fått ett arbete.

Den bransch i näringslivet där antalet sysselsatta har minskat mest är byggindustrin. Sysselsättningen har även minskat inom handel, företagstjänster samt information och kommunikation, vilket framgår av statistik från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (Statistiska centralbyrån). Den minskade efterfrågan inom mansdominerade branscher, som exempelvis byggindustrin, är en förklaring till att sysselsättningen sammantaget har minskat mer bland män än bland kvinnor. Samtidigt har sysselsättningen inom kommuner och regioner, som är kvinnodominerade sektorer, fortsatt att öka 2023 och 2024, och till viss del motverkat den allmänt dämpade efterfrågan på arbets- marknaden. Arbetslösheten bland män tenderar att variera mer med konjunkturen än arbetslösheten bland kvinnor. Det förklaras till stor del av att män är över- representerade i konjunkturkänsliga branscher (se Arbetsmarknadseffekter av konjunkturnedgångar, IFAU 2021:8).

En lågkonjunktur innebär utmaningar på arbetsmarknaden, så som kvardröjande svårigheter att få jobb för dem som har varit arbetslösa länge. Under tidigare konjunkturnedgångar, exempelvis i samband med finanskrisen och pandemin, steg arbetslösheten mer än den hittills har gjort eller väntas göra under den nuvarande lågkonjunkturen (se diagram 4.4). Ett skäl till att ökningen i arbetslösheten dämpades under den nuvarande lågkonjunkturens inledning var att många företag behöll personal trots en minskad efterfrågan i ekonomin. En del företag väntas därför kunna möta en stigande efterfrågan med befintlig personalstyrka. Detta, tillsammans med en ökad osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen, väntas bidra till att företag avvaktar med att nyanställa och att återhämtningen på arbetsmarknaden därmed blir utdragen. Arbetslösheten väntas minska långsamt i jämförelse med exempelvis utvecklingen efter pandemin (se diagram 4.4). Jämförelser är dock vanskliga eftersom olika konjunkturnedgångar har olika drivkrafter och drabbar olika delar av ekonomin.

54

Anm.: Diagrammet visar den faktiska arbetslösheten i relation till jämviktsarbetslösheten för respektive kvartal. t avser

det kvartal från vilket arbetslösheten började att stiga i respektive konjunkturnedgång: 1990K2, 2001K2, 2008K1, 2019K4, 2022K3. Den prickade linjen för nuvarande lågkonjunktur avser prognos.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen på arbetsmarknaden för olika grupper

Sysselsättningsgraden har, sett över en längre period, ökat i flera grupper på arbets- marknaden. Det gäller t.ex. äldre (55–74 år) och personer födda utanför Sverige. Den nuvarande lågkonjunkturen har dock påverkat olika grupper på olika sätt. Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika grupper. Sysselsättningsgraden är relativt låg och arbetslösheten relativt hög bland t.ex. individer med högst en förgymnasial utbildning och individer födda utanför Europa.

Sysselsättningen har minskat mest bland unga

Under nuvarande lågkonjunktur har sysselsättningsgraden minskat mer för unga

(15–24 år) än för övriga åldersgrupper. Det gäller både för kvinnor och män. Unga är också en grupp som generellt sett är mer konjunkturkänslig, eftersom unga inte är lika etablerade på arbetsmarknaden och i högre grad har visstidsanställningar. Det är även bland unga som arbetslösheten har ökat mest under nuvarande lågkonjunktur.

Arbetslösheten bland unga är hög, både i förhållande till andra åldersgrupper och i jämförelse med andra länder inom EU. År 2024 uppgick ungdomsarbetslösheten till omkring 24 procent, vilket motsvarar ca 165 000 personer. Andelen arbetslösa bland utrikes födda unga är högre än bland inrikes födda unga. Antalet arbetslösa unga är dock större bland inrikes födda än bland utrikes födda.

Drygt hälften av de unga arbetslösa är i åldrarna 15–19 år. En stor andel av de unga som är arbetslösa är heltidsstuderande, i synnerhet i åldersgruppen 15–19 år där många går i gymnasiet (se diagram 4.5). Av samtliga unga arbetslösa var ungefär

55 procent heltidsstuderande samtidigt som de sökte arbete. Om dessa exkluderas minskar arbetslösheten bland unga från 24 procent till 11 procent 2024. De unga heltidsstuderande bedöms inte utgöra något stort arbetsmarknadsrelaterat problem. De utbildar sig för att höja sin kompetens, och därmed sin produktivitet, för att kunna ta ett mer kvalificerat arbete längre fram, vilket är positivt. Erfarenheten visar också att antalet unga som väljer att studera vidare ökar när arbetsmarknaden är svagare och chansen att få ett arbete är mindre.

55

Prop. 2024/25:100

Andelen unga som varken arbetar eller studerar (s.k. NEET) kan ge en mer rättvisande bild av utmaningarna för unga på arbetsmarknaden. Denna grupp har minskat trendmässigt sedan 2009, men har vuxit något i samband med den nuvarande konjunkturnedgången. År 2024 uppgick andelen som varken arbetade eller studerade i åldern 15–24 år till omkring 6 procent av befolkningen i samma ålder. Detta är en av de lägsta nivåerna i EU.

Diagram 4.5 Arbetslöshet bland unga

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Källa: Statistiska centralbyrån.

För de allra flesta arbetslösa unga som aktivt söker arbete tenderar tiden i arbetslöshet sällan att bli långvarig. Men för unga som saknar gymnasial utbildning är risken högre att tiden i arbetslöshet blir lång, och att de därmed hamnar längre ifrån arbets- marknaden.

För de unga som får arbete och blir etablerade på arbetsmarknaden kan en lågkonjunktur få negativa konsekvenser, på både kort och lång sikt. Forskning visar att unga som avslutar sin utbildning under en lågkonjunktur påverkas negativt i form av lägre inkomster (se Arbetsmarknadseffekter av konjunkturnedgångar, IFAU 2021:8). Effekterna tenderar att kvarstå på längre sikt efter det att konjunkturen har förbättrats. Studien indikerar att de negativa effekterna är större för de som lämnar högre utbildning än för de som lämnar lägre utbildning, t.ex. gymnasiet. En möjlig förklaring kan vara att unga högutbildade i högre grad behöver acceptera jobb som inte motsvarar deras kompetens, vilket kan ha långsiktiga konsekvenser för karriärutvecklingen.

Sysselsättningsgraden bland äldre har ökat under en längre tid och arbetslöshetsnivån är relativt låg

Sysselsättningen bland äldre (55–74 år) är generellt sett mindre konjunkturkänslig än bland yngre åldersgrupper, och så även i nuvarande lågkonjunktur. Äldre har i större utsträckning fast anställning, längre arbetslivserfarenhet och är mer etablerade på arbetsmarknaden, i synnerhet jämfört med unga personer.

Under en längre period har sysselsättningsgraden för äldre ökat (se diagram 4.6). Det kan bl.a. förklaras av faktorer som höjda åldersgränser i pensionssystemet, reformer inom sjukförsäkringen, högre utbildningsnivå och bättre hälsa.

Sysselsättningsgraden sjunker snabbt efter 60-årsåldern (se diagram 4.6). I ett internationellt perspektiv har dock Sverige en hög sysselsättningsgrad för personer i

56

Prop. 2024/25:100

åldersgruppen 60–64 år. År 2023 var sysselsättningsgraden 69 procent i denna åldersgrupp, vilket kan jämföras med OECD-genomsnittet på 55 procent. Även i en nordisk jämförelse är andelen relativt hög. För åldersgruppen 65–69 år ligger sysselsättningsgraden däremot vid OECD-genomsnittet, medan den för åldersgruppen 70–74 år ligger tydligt under OECD-genomsnittet. Sverige har en internationellt sett hög förväntad livslängd vid 65 år, och äldres hälsa har generellt förbättrats över tid. Sammantaget tyder detta på potential för högre sysselsättning bland individer i åldersgrupperna 65–69 år och 70–74 år.

Diagram 4.6 Sysselsättningsgrad bland äldre

Procent av befolkningen 55–74 år, årsvärden

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74

Källa: Statistiska centralbyrån.

Äldre har en lägre arbetslöshet än övriga åldersgrupper, men den har ökat under de senaste åren. Även om arbetslösheten bland äldre är låg så är situationen ofta svår för de äldre som förlorar jobbet då de löper en större risk för långtidsarbetslöshet jämfört med övriga åldersgrupper. Av de arbetslösa i åldersgruppen 55–65 år var drygt hälften långtidsarbetslösa 2024. Det finns flera orsaker till äldres utmaningar vid arbetslöshet. Bland annat har äldre generellt sett mer specifika kunskaper kopplade till en viss yrkesroll eller ett visst företag, vilket kan göra deras färdigheter inaktuella när nya kompetenser efterfrågas. Det kan även vara så att arbetsgivare uppfattar äldre arbetslösas lönekostnad som för hög i förhållande till produktiviteten. Även arbetsgivares och samhällets attityder påverkar äldre arbetslösas jobbchanser, såsom åldersbaserade stereotypa föreställningar eller diskriminering (se Påverkar arbetssökandes ålder och kön chansen att få svar på jobbansökan? Resultat från ett fältexperiment, IFAU 2017:8).

Ökad sysselsättningsgrad, men hög arbetslöshet bland utrikes födda

I samband med återhämtningen efter pandemin ökade sysselsättningsgraden starkt för utrikes födda, både för kvinnor och för män (se diagram 4.7). För utrikes födda män har sysselsättningsgraden dock minskat relativt kraftigt under 2023 och 2024. Sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor är, efter en mindre nedgång under 2023, tillbaka på samma nivå som innan försämringen på arbetsmarknaden. För inrikes födda kvinnor och män är förändringen betydligt mindre. I antal sysselsatta har nedgången dock varit större bland inrikes födda under nuvarande lågkonjunktur, vilket förklaras av att den gruppen är större än de utrikes födda.

57

Prop. 2024/25:100

Diagram 4.7 Sysselsättningsgrad för inrikes och utrikes födda

Procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

75

70

65

60

55

50

Källa: Statistiska centralbyrån.

Sysselsättningsgraden för utomeuropeiskt födda är lägre än för övriga utrikes födda och inrikes födda. Sysselsättningsgraden har dock sedan omkring 2010 ökat mer för utomeuropeiskt födda och övriga utrikes födda än för inrikes födda. Det gäller för både kvinnor och män. Det innebär att sysselsättningsgapet mellan inrikes födda och utrikes födda har minskat. Detta kan bl.a. förklaras av att invandringen var högre under mitten av 2010-talet än på senare år, vilket har medfört att den genomsnittliga vistelsetiden i Sverige har ökat. De utrikes födda har alltså i genomsnitt befunnit sig en längre tid i landet. En annan förklaring är att branscher som sysselsätter relativt många utrikes födda, som t.ex. hotell och restaurang, har haft en hög efterfrågan på arbetskraft efter pandemin.

Utbildningsnivån är en viktig faktor för en individs möjligheter på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden är högre och arbetslösheten lägre för individer med en gymnasial utbildning än för de med lägre utbildningsnivå (se diagram 4.8). Det gäller oavsett födelseregion, men i högre grad för utomeuropeiskt födda än för inrikes födda. Att sakna utbildning på gymnasial nivå kan innebära att individens färdigheter inte når upp till de krav som arbetsmarknaden ställer. Information om en slutförd gymnasial utbildning kan för en arbetsgivare också fungera som signal om den arbetssökande personens produktivitet. Vidare finns det stora skillnader i färdighets- nivåer inom samma utbildningsnivå. Enligt undersökningen PIAAC saknar exempelvis 65 procent av utrikes födda med förgymnasial utbildning eller gymnasial utbildning kortare än två år tillräckliga läsfärdigheter i svenska språket, vilket kan jämföras med 11 procent för inrikes födda i samma utbildningsgrupp.

58

Prop. 2024/25:100

Diagram 4.8 Arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda respektive inrikes födda efter utbildningsnivå

Procent av arbetskraften 20–65 år, kvartalsvärden.

60

40

20

0

Anm.: Förgymnasial utbildning avser högst förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning avser högst gymnasial utbildning.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Gruppen utrikes födda är heterogen, och förutsättningarna att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden varierar inom gruppen. Personer som t.ex. kommer som arbetskraftsinvandrare har relativt bra förutsättningar på arbetsmarknaden. Samtidigt har personer som har invandrat till Sverige som t.ex. skyddsbehövande och deras anhöriga ofta större utmaningar. Bristande kunskaper i det svenska språket är initialt en utmaning för många utrikes födda. Avsaknad av, för arbetsmarknaden relevanta, kontaktnät och diskriminering är också utmaningar som många utrikes födda möter. Med ökande vistelsetid i Sverige har personerna möjlighet att utveckla sin kompetens, att skaffa sig ett kontaktnät och därmed att etablera sig på arbetsmarknaden.

Trots de utmaningar som utrikes födda kan möta på arbetsmarknaden är arbetskraftsdeltagandet högt i gruppen. Det höga arbetskraftsdeltagandet kan delvis förklaras av en gynnsam ålderssammansättning bland personer som har invandrat till Sverige. En större andel av den utrikes födda befolkningen finns i åldersgrupper med ett högt arbetskraftsdeltagande.

Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen

Under nuvarande lågkonjunktur har antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen ökat, framför allt bland personer som inte tillhör någon av grupperna med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Samtidigt har antalet arbetslösa med långa inskrivningstider ökat, och de strukturella utmaningarna med en stor andel inskrivna med svag konkurrensförmåga kvarstår.

Långtidsarbetslösheten har ökat något

Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) har ökat sedan mitten av 2023. I februari 2025 var

ca 380 000 personer inskrivna arbetslösa. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, bland både kvinnor och män, inrikes och utrikes födda, men i synnerhet bland inrikes födda män. Många unga arbetslösa syns inte i Arbetsförmedlingens statistik till följd av att de i lägre utsträckning skriver in sig på Arbetsförmedlingen. Att de inte skriver in sig kan bl.a. bero på att de inte har rätt till arbetslöshetsersättning i samma utsträckning som äldre då de inte är etablerade på arbetsmarknaden. De yrkesområden som inskrivna arbetslösa önskar arbeta inom som har ökat mest under de två senaste

59

Prop. 2024/25:100

åren är bygg och anläggning, följt av området administration, ekonomi och juridik, området försäljning, inköp och marknadsföring, området transport samt området data och it.

Under 2022 började antalet inskrivna arbetslösa med kort tid i arbetslöshet att öka (se diagram 4.9). När arbetsmarknadsläget försämrades ytterligare ökade även antalet arbetslösa med längre arbetslöshetstider, eftersom inskrivna med kortare arbetslöshetsperioder till viss del övergick till längre inskrivningstider. Under 2024 ökade även antalet långtidsarbetslösa (12 månader och mer). I februari 2025 var

150 000 personer långtidsarbetslösa, och de utgjorde därmed ungefär 40 procent av samtliga inskrivna arbetslösa. Över tid har andelen långtidsarbetslösa ökat och fler än hälften i denna grupp har varit utan arbete i två år eller mer.

Diagram 4.9 Inskrivna på Arbetsförmedlingen efter tid i arbetslöshet

Tusentals personer 16–65 år, säsongsrensade månadsvärden

300

250