Förslag till riksdagsbeslut

Bluff-sms blir allt vanligare. I vissa fall utger sig bedragaren för att vara ett barnbarn, en vän eller bekant som befinner sig i knipa och behöver pengar. I andra fall ser sms:et ut att komma från en postleverantör, banken eller försäkringsbolaget och innehåller länkar man uppmanas klicka på eller uppmaningar om att lämna ut personliga uppgifter.

Fenomenet kallas smishing, dvs nätfiske genom sms eller e‑post. Idag finns det inte krav på att den som skickar ett sms med ett visst avsändarnamn, exempelvis ett företag eller en myndighet, verkligen är den riktiga avsändaren. Det faktum att sms från falska avsändare kan sorteras in i mobilen och se ut som att de kommer från en äkta avsändare kan göra det svårt att genomskåda bluffen.

Verktyg för att effektivt komma åt smishing saknas idag. Om du misstänker att ett sms du har fått är ett bluff-sms kan du själv anmäla det genom att vidarebefordra det till 7726 som är ett gemensamt kortnummer framtaget av operatörerna för att stoppa att fler liknande meddelanden sprids till fler. Fler verktyg behövs dock för att komma till rätta med detta problem. Post- och telestyrelsen (PTS) har pekat på att det kan krävas lag­ändringar för att kunna komma åt problemet. Att påbörja ett sådant lagstiftningsarbete är angeläget.

Malin Danielsson (L)