HC02842: Stärkt barn- och ungdomspsykiatri
2024/25:842
av Mats Wiking (S)
Stärkt barn- och ungdomspsykiatri
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa en nationell plan för att korta väntetiderna till bup samt förbättra arbetet med att förebygga och behandla barn och ungdomars psykiska ohälsa och tillkännager detta för regeringen.
Fler barn och unga mår allt sämre idag. Under pandemin ökade antalet barn som tog kontakt med Bris kraftigt och allt fler barn och ungdomar blir diagnostiserade. Remissflödet till bup ökade 2022 med 20 %.
Barn- och ungdomspsykiatrin (bup) klarar inte längre sitt uppdrag. Man har svårt att rekrytera personal och köerna till mottagningarna är som sagt långa. När barn och unga som mår dåligt inte får den hjälp de behöver tenderar drogmissbruk, skolmisslyckanden och kriminaliteten öka. Att se till att bup klarar sitt uppdrag är därför inte bara en uppgift för regionerna, utan även en uppgift för regeringen.
Bup har själva vid upprepade tillfällen också påpekat behovet av fler resurser i form av finansiering och personal. De menar att det råder brist på psykiatrer, psykologer, sjuksköterskor och annan specialistpersonal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Allt detta sammantaget leder till långa väntetider och överbelastning.
Förslag på åtgärder
Det bör införas en nationell plan för att korta väntetiderna till bup. I planen bör det ingå hur bup långsiktigt ska bli mer tillgängligt för barn och ungdomar i hela landet. Det bör också utvecklas och implementeras fortbildningsprogram för buppersonal som fokuserar på nya behandlingsmetoder, kulturell kompetens och bättre stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
För att skapa lättare tillgång till vården för barn och ungdomar som bor i områden med långa avstånd till närmaste bupmottagning bör det utvecklas fler digitala vårdalternativ. Det kan till exempel vara videokonsultationer och onlineterapi.
En stärkt samverkan mellan bup och andra aktörer som skola, socialtjänst, primärvård och familj kan leda till en mer holistisk och samordnad vård. Det kan till exempel innebära att införa samordnade vårdplaner och gemensamma utbildningar för olika yrkesgrupper.
Forskning om barn- och ungdomspsykiatri kan leda till förbättrade behandlingsmetoder och bättre förståelse för olika psykiska problem. Detta kräver investering i forskning och samarbete mellan akademin och vårdgivare.
|
Mats Wiking (S) |
|