Det behövs inte längre tillstånd för kamerabevakning i kollektivtrafiken. Tillståndskravet togs bort 1 augusti 2020 efter en ändring i kamerabevakningslagen. SL valde att utrusta sina biljettkontrollanter med kroppskameror för att öka tryggheten för personalen under arbetspasset, då hot och våld mot ombordpersonal ökat kraftigt.

Imy, tidigare Datainspektionen, har granskat SL:s användning av kroppsburna kameror. SL har utrustat biljettkontrollanter med kroppsburna kameror. Syftet med kamerorna är att förebygga hotfulla situationer, dokumentera inträffade incidenter och säkerställa att det är rätt person som får böter för att ha åkt i Stockholms lokaltrafik utan giltigt färdbevis.

Biljettkontrollanternas kameror spelar löpande in bild och ljud som lagras i en minut, därefter raderas materialet om inte biljettkontrollanten trycker på inspelningsknappen på kameran. Kontrollanterna är instruerade att ha kameran på under hela sitt arbetspass och kan således komma att filma alla resenärer som passerar kontrollanten.

Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, konstaterar att SL brutit mot dataskyddsförord­ningen när biljettkontrollanter utrustats med kroppskameror som spelar in bild och ljud. Imy har därför utfärdat en administrativ sanktionsavgift mot SL på 16 miljoner kronor. Genom ett sådant beslut från Imy, om en sanktionsavgift på 16 miljoner kronor, minskar tryggheten för ombordanställda över hela landet. Det har gått så långt att personalen inte vågar lämna sin hytt för att kontrollera biljetter vissa tider på dygnet, av rädsla för be­spottning och med risk att utsättas för våld.

SL har drabbats hårt ekonomiskt av sanktionsavgiften, men än värre är att resenärer i hela Sverige berövas trygghet vid kollektivt resande vissa tider. För att öka tryggheten i kollektivtrafiken och för de anställda bör regeringen tillsätta en snabbutredning som ser över lagstiftningen. En ny lagstiftning bör harmonisera med SL:s kroppskamerors funktion. 

Dennis Dioukarev (SD)
Jimmy Ståhl (SD)	Björn Tidland (SD)