HC023449: med anledning av prop. 2024/25:189 Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp
2024/25:3449
av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
med anledning av prop. 2024/25:189 Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår prop. 2024/25:189 i den del som föreslår kriminalisering av underlåtenhet att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott.
I syfte att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext föreslår regeringen att två nya brott ”oskuldskontroll” och ”intygande av sexuell oskuld” förs in i brottsbalken, och att ett straffbelagt förbud mot ”oskuldsingrepp” förs in i lagen (1982:316) med förbud mot köns stympning av kvinnor. Dessutom föreslås att underlåtenhet att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott ska kriminaliseras. Förslagen innebär att det blir straffbart att undersöka någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att bedöma om personen har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar. Vidare föreslås det straffbart att skriftligen eller muntligen intyga att någon annan har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar, eller att så inte är fallet. Regeringen föreslår även att det ska bli straffbart att göra ingrepp i någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att det ska framstå som att personen inte har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar samt att underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp föreslås vara fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld föreslås vara böter eller fängelse i högst sex månader. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2025.
Vänsterpartiets ställningstagande
Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor i övrigt, generellt sin grund i kön, sexualitet, makt och kulturella föreställningar om dessa företeelser. Det hedersrelaterade systemet är komplext och innehåller en rad förtryckande former av strukturell och organiserad karaktär. Det specifika med hedersvåldet är att det utövas med hjälp av kollektiva kontrollmekanismer och många gånger sanktioneras av släkt och omgivning. Främst är det flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men även pojkar och unga män blir utsatta. En särskilt utsatt grupp är hbtqia+-personer. I motion 2024/25:1925 finns våra förslag till åtgärder mot bl.a. tvångsäktenskap och könsstympning. Vänsterpartiet står i huvudsak bakom regeringens förslag i den nu aktuella propositionen förutom på en punkt som vi redogör närmare för nedan.
Kriminalisering av underlåtenhet att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott
Regeringen föreslår att det ska bli straffbart att inte avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Flera remissinstanser är kritiska till förslaget. Institutet för mänskliga rättigheter, Justitiekanslern och Sveriges advokatsamfund är tveksamma till om en kriminalisering skulle få önskad effekt, dvs. att fler
tvångs- och barnäktenskap förhindras. Flera remissinstanser, bl.a. Barnombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Regioner och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, samt Institutet för mänskliga rättigheter efterfrågar en analys av vad ett underlåtenhetsansvar kan få för konsekvenser för utsatta personers vilja och benägenhet att vända sig till myndigheter för att söka stöd och hjälp. Origo pekar på risken att en kriminalisering leder till att personer i behov av stöd i ännu större utsträckning undviker att berätta om sin utsatthet. Även Örebro universitet lyfter risken att en kriminalisering leder till ännu mer slutna grupperingar. Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om det är rimligt att straffa samtliga som inte avslöjar ett tvångs- eller barnäktenskap. Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer anser att kriminaliseringen inte ska träffa skolpersonal eller hälso- och sjukvårdsanställda. Hovrätten för Västra Sverige befarar att underlåtenhetsansvaret framför allt kommer att träffa kamrater till den utsatta och att dessa barn eller unga vuxna riskerar att hamna i en intressekonflikt. Brottsförebyggande rådet saknar en analys av vad ett underlåtenhetsansvar skulle innebära för barn över 15 år.
Vänsterpartiet instämmer i remissinstansernas farhågor. Vi anser att regeringens förslag går för långt. Att göra det straffbart att inte avslöja denna typ av brott riskerar snarare att leda till att tystnadskulturer förstärks och att utsatta personer inte vågar söka hjälp och stöd. Förslaget innebär också att syskon och vänner till utsatta barn kommer att drabbas av straffansvaret. Enligt vår mening är det synnerligen kontraproduktivt och riskerar att få stora negativa konsekvenser för barn som redan lever i utsatta situationer.
Regeringen skriver i sin proposition att det kan finnas en risk för att en kriminalisering leder till att vuxna kvinnor som riskerar eller känner rädsla för att utsättas för ett tvångsäktenskap avstår från att ta kontakt med myndigheter. En kriminalisering kan, enligt regeringen, å andra sidan antas bidra till att motverka den tystnadskultur som förekommer i de sammanhang där dessa brott begås och därmed på sikt leda till att fler utsatta väljer att söka hjälp och stöd. Denna risk är, enligt regeringen, under alla omständigheter inte ett tillräckligt skäl för att avstå en kriminalisering. Regeringen menar även att det är rimligt att straffmyndiga barn har en skyldighet att avslöja förestående tvångs- eller barnäktenskap (s. 57 prop. 2024/25:189).
Vänsterpartiet anser att regeringens resonemang i dessa delar brister utifrån de välgrundade kunskaper som finns om våldet och den makt som våldet skapar. I Sverige finns ingen generell plikt att anmäla eller ingripa mot brott. Däremot finns en skyldighet att anmäla vissa pågående grova brott, eftersom man annars kan dömas för underlåtenhet att avslöja brott. Vidare har vissa yrkesgrupper en skyldighet att anmäla begångna brott. Det gäller främst tjänstemän inom myndigheter som arbetar med barn som vid underlåtenhet även kan göra sig skyldiga till tjänstefel. Många av dessa yrkesgrupper har också en anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen vid misstanke om att barn far illa. Försök, förberedelse och stämpling till äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott, samt vilseledande till äktenskapsresa är redan straffbart. Bestämmelserna om medverkan till brott i brottsbalken är också tillämpliga vilket innebär att medhjälp till de olika förberedande momenten är straffbart. Vänsterpartiet anser att detta är en tillräcklig och rimlig avgränsning av det straffrättsliga ansvaret som inte bör utökas.
Riksdagen bör avslå prop. 2024/25:189 i den del som föreslår kriminalisering av underlåtenhet att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Detta bör riksdagen besluta.
Gudrun Nordborg (V) |
|
Lotta Johnsson Fornarve (V) |
Hanna Gunnarsson (V) |
Tony Haddou (V) |
Maj Karlsson (V) |
Karin Rågsjö (V) |
Håkan Svenneling (V) |
Jessica Wetterling (V) |
|