Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen har i sin nya strategi tagit upp trygghet i högre utsträckning än vad som var fallet i den tidigare strategin. Det är positivt och logiskt givet att trygghetsfrågorna kommit att aktualiseras alltmer. Däremot kan vi konstatera att regeringen valt att kraftigt sänka ambitionerna på klimatområdet. Mot bakgrund av allvaret i klimatfrågan är detta olyckligt.

Det är viktigt att strategin tar upp bl.a. klimatanpassning. Flera av Sveriges städer riskerar att på olika sätt drabbas hårt av tilltagande klimatförändringar. Viktiga delar i ett sådant arbete är en säker tillgång till dricksvatten, risker för stigande vattendrag och översvämningar, stranderosion och sjukdom bland gamla och svaga i städerna om det är riktigt varma somrar. Sammanfattningsvis är dessa frågor angelägna ur ett samhälls­planeringsperspektiv.

Det finns dock en rad frågor som måste lyftas fram mycket tydligare i strategin. Exempel på sådana är frågor som rör energiförsörjning och lokal och småskalig elproduktion, exempelvis när det gäller hur man på ett smart sätt kan använda takytor för olika ändamål. Till de frågor som har koppling till klimatet hör också olika former av infrastruktur, både för energi och för vatten och avlopp. Dessa frågor berörs alldeles för översiktligt i denna nya strategi, i synnerhet som de är helt centrala för att hantera mycket stora utmaningar för våra städer. Givetvis måste man på kommunal och regional nivå ha det avgörande inflytandet när det gäller lokala initiativ och i den fysiska planeringen, men i en nationell strategi måste man ändå kunna peka ut en riktning som svarar upp mot klimatmålen och därtill hörande åtaganden.

Till frågor om trygghet och klimat hör dessutom livsmedelsförsörjningen där sannolikt också städerna kan utformas för att i högre utsträckning bidra till att i vissa avseenden öka Sveriges försörjningsförmåga. Kopplat till detta är också avfalls­hanteringen av betydelse. Ordet cirkulär dyker upp ett par gånger i strategin, men också i dessa delar är regeringen påfallande återhållsam med att peka ut en tydlig riktning.

Det ska sägas att det är positivt att regeringen framhåller att städer behöver blandad bebyggelse. Här är det samtidigt viktigt att överväganden görs kring markanvändningen. Att låta städer breda ut sig på värdefull åkermark kan utgöra ett hot mot livsmedels­försörjningen, och sådana överväganden bör också tydligare adresseras i en strategi för levande och trygga städer.

Ytterligare frågor som inte tas upp i strategin rör exempelvis de intressekonflikter som stundtals uppstår mellan bullerregler och den levande staden med uteserveringar, livescener och idrottsverksamhet. Man lyfter heller inte frågan om levande botten­våningar som kan bidra till att skapa folkliv och trygghet. Därtill är behovet stort av en politik för bättre företagsklimat, vilket är avgörande just för att städerna ska vara levande. Sådana aspekter borde också tas upp i strategin.

Vi menar mot bakgrund av ovanstående att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en uppdaterad strategi som bättre belyser de aspekter som tas upp i denna följdmotion, i synnerhet när det gäller klimatfrågorna.

Alireza Akhondi (C)
Anne-Li Sjölund (C)	Martina Johansson (C)
Rickard Nordin (C)	Stina Larsson (C)