Förslag till riksdagsbeslut

Sverige behöver växla upp insatserna kring bekämpandet av ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt. Det är en systemhotande form av brottslighet. Den undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten hotar seriösa aktörer på marknaderna. De här typerna av brott är även nära knutna till annan kriminalitet, inom såväl organiserad brottslighet som arbetslivkriminalitet.

 

Riksrevisionen framför hård kritik mot regeringen

Tyvärr så gör inte regeringen tillräckligt för att ta itu med de här frågorna. I den granskning av regeringens arbete mot penningtvätt som Riksrevisionen lagt fram så får regeringen svidande kritik. Riksrevisionen skriver att ”regeringens styrning av systemet för penningtvättstillsyn är svag” och att regeringen saknar en samlad strategi och mål för sitt arbete. Det är oacceptabelt i ett läge där den svenska kriminella ekonomin omsätter mellan 100 – 150 miljarder kronor varje år.

 

Regeringen måste agera

Vi kräver att regeringen tar itu med de problem som Riksrevisionen lyfter och att de implementerar de förslag kring regeringens arbete som revisionen lagt fram. Dessutom bör regeringen se över de åtgärder Riksrevisionen föreslagit för Finansinspektionen, Länsstyrelserna och Bolagsverket för att försäkra sig att de myndigheterna har de verktyg de behöver för att effektivt arbeta mot penningtvätt. Regeringen bör även se över om det finna anledning att justera regleringsbreven för relevanta myndigheter så att de kan arbeta mer effektivt mot penningtvätt

 Därtill måste regeringen genomföra ytterligare åtgärder som gör det svårare för de gängkriminella som i dagsläget använder företag som ett verktyg för att tvätta pengar. Bland annat bör regeringen återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag, se över om fler brott ska leda till näringsförbud, ställa högre krav på personlig inställelse och höja kravet på minsta aktiekapital. Regeringen måste även göra en översyn av de branscher där ekonomisk brottslighet och penningtvätt är särskilt framträdande. Det kan exempelvis handla om branscher som byggnation, avfallshantering, fastighetsbranschen, städbranschen, bilverkstäder och biltvättar. Regeringen måste även följa upp Skatteverkets rapportering om hur neobanker utnyttjas för penningtvätt.

 De insatser på området som hittills har skett har riktat in sig på att den EU-gemensamma lagstiftningen ska omfatta fler branscher och att myndigheter ska samarbeta i brottsförebyggande och brottsbekämpande syfte. I det arbetet behövs en ständig utvärdering av befogenheter. Det är även viktigt att se hela kedjan av aktörer, där exempelvis växelkontorens roll bör belysas mer och ytterligare åtgärder eventuellt vidtas. Därtill är det motiverat att se över straffskalan för penningtvätt och skattebrott, i syfte att förstärka den avskräckande aspekten och att förtydliga hur samhällsskadlig den kriminaliteten är. I översynen ligger det både att se över vilka straff specifika brott bör ha och vilka som bör omfattas av brotten.

 Arbetet mot penningtvätt är viktigt för att komma åt den systemhotande brottsligheten. Givet hur graverande Riksrevisionens granskning var anser vi därför att regeringen bör återkomma till Riksdagen med en utvärdering av sitt arbete mot penningtvätt. Där bör det framgå hur de har tagit till sig av Riksrevisionens kritik och vilka åtgärder som genomförts för att arbetet ska kunna bedrivas mer effektivt.

Mikael Damberg (S)
Gunilla Carlsson (S)	Björn Wiechel (S)
Ingela Nylund Watz (S)	Eva Lindh (S)
Peder Björk (S)	Joakim Sandell (S)