Förslag till riksdagsbeslut

I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta kraft­tag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet.

Fler statliga jobb i hela landet

Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att ny- och omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de ny- och omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med ny- och omlokaliseringar av statliga jobb ska fortsätta.

En viktig komponent för statlig närvaro i landet är servicekontoren. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Service­kontoren är mycket uppskattade med över 2,5 miljoner besök under 2023 och en kund­nöjdhet på 96 %. Sverigedemokraternas och regeringens förslag i budget­propositionen för 2025 om att skära ner på servicekontoren är därför en helt felaktig prioritering som kommer slå hårt mot medborgarservicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser tvärtom att servicekontoren ska fortsätta utvecklas och att fler verksamheter ska kunna knytas dit.               Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet.

Tillgången till en lokal finansiell service är en viktig möjliggörare för en levande gles- och landsbygd. Idag finns det flera delar av landet där bankverksamhet inte längre bedrivs vilket i sin tur leder till sämre regional utveckling och färre företag. Nedstäng­ningarna av banker på landsbygden medför att allt färre har kunskap om förutsättning­arna för att starta och driva ett företag där. Det skadar inte minst byggföretag, handeln, åkerier och jord- och skogsbrukets entreprenörer.

Sverige behöver en bank- och finansmarknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som lokal mötes­plats mellan finansiella intuitioner och lokalsamhälle. Regeringen bör därför utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor.

En effektiv statlig förvaltning

Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag.

Vi vill därför att regeringen iakttar försiktighet vid sina hopslagningar av Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV), Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för civilsamhällesfrågor samt Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket. De problem som Statskontoret och ESV lyfter i sina utredningar måste hörsammas av regeringen innan en sammanslagning.

Av samma anledning vill vi även att regeringen iakttar försiktighet när de tar beslut gällande utredningen om AP-fondernas organisation. AP-fonderna har varit instrumen­tella i utvecklingen av svenskt pensionskapital. En sammanslagning som skulle kunna ha effekter på avkastningen måste föregås av en utförlig analys av förslagets för- och nackdelar och förankras brett i riksdagen.

Statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande av fastigheter möjliggöra kriminell verksamhet, exempelvis genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste skyndsamt ta fram åtgärder för hur det kan säkerställas att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer.

Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Statskontoret	113 142	±0
1:2	Kammarkollegiet	165 671	±0
1:3	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter	25 550	±0
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443	±0
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	17 295 000	±0
1:6	Finanspolitiska rådet	12 133	±0
1:7	Konjunkturinstitutet	74 837	±0
1:8	Ekonomistyrningsverket	224 363	±0
1:9	Statistiska centralbyrån	687 238	±0
1:10	Bidragsfastigheter	440 000	±0
1:11	Finansinspektionen	846 586	±0
1:12	Riksgäldskontoret	392 878	±0
1:13	Bokföringsnämnden	14 752	±0
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	170 458	±0
1:15	Statens servicecenter	937 147	50 000
1:16	Finansmarknadsforskning	30 753	±0
1:17	Upphandlingsmyndigheten	103 508	±0
1:18	Utbetalningsmyndigheten	197 619	±0
Summa		21 734 078	50 000

Mikael Damberg (S)
Gunilla Carlsson (S)	Björn Wiechel (S)
Ingela Nylund Watz (S)	Eva Lindh (S)
Peder Björk (S)	Joakim Sandell (S)