Förslag till riksdagsbeslut

Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Biståndsverksamhet	42 420 943	12 469 000
1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	1 772 698	±0
1:3	Nordiska Afrikainstitutet	18 142	±0
1:4	Folke Bernadotteakademin	213 219	40 000
1:5	Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete	50 000	±0
1:6	Utvärdering av internationellt bistånd	24 842	±0
Summa		44 499 844	12 509 000

Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. När världen står inför multipla kriser och säkerhetsläget försämras är inte tiden att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens reformagenda är därför ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken, och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik.

De senaste årens kriser har varit allra tuffast mot redan fattiga länder och det är deras invånare som drabbats hårdast av klimatkrisen, pandemin, kriget i Ukraina och de ökade råvarupriserna. Mer stöd behövs på flera fronter. Det är vår politiska övertygelse att Sverige klarar av att möta kriserna i vårt närområde, bland annat genom vårt stöd till Ukraina, samtidigt som vi fortsätter att ha en generös biståndsnivå globalt. Notan för att stödja Ukraina ska inte skickas till världens fattigaste, vilket regeringens agerande resulterar i.

Återställ biståndsramen på 1 %

Att regeringen i budgeten sänker sina ambitioner om att vara med och skapa en bättre värld är inte oväntat, men djupt beklagligt. Regeringens besked är dåliga nyheter för arbetet för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter runt om i världen. Framtiden för miljontals människor ser plötsligt ännu mörkare ut.

Regeringens aviserade sänkning innebär att vi kommer gå under FN:s mål om 0,7 procent av BNI i bistånd till 2028, enligt nuvarande prognoser. Det är inget annat än en skandal. Vi avvisar regeringens sänkning och återställer istället biståndet till en procent. Vi vill:

• Använda biståndet till att påskynda utfasningen av fossil energi och möjliggöra att investeringar i förnybart också når de allra fattigaste.
• Fortsätta driva en feministisk utvecklings- och utrikespolitik som sätter fokus på kvinnors rättigheter, politiskt deltagande, ekonomisk egenmakt, inflytande över fredsarbete, frihet från våld samt rätten till reproduktiv hälsa.
• Att Sverige ska vara en ledande kraft för klimaträttvisa i den globala klimatomställningen och investera i klimat- och miljöarbete i fattiga länder.
• Att Sverige ska fortsätta vara en ledande givare och partner för människor på flykt och som riskerar svält.
• Stoppa skatteparadis och kapital- och skatteflykt från fattiga länder.

Satsning på fredsorganisationer

Inför 2024 kapade regeringen det statliga ekonomiska stöd som i hundra år getts till svenska organisationer inom civilsamhället som arbetar för fred och nedrustning. I en tid med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är det fredsfrämjande arbetet än viktigare. Vi återställer och dubblerar stödet till fredsorganisationerna, en satsning på totalt 40 miljoner.

Nej till avräkningar för asylmottagande

Miljöpartiet motsätter sig ett urholkat bistånd där kostnader för att ta emot flyktingar i Sverige tas från biståndet och vi vill att avräkningarna minimeras. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom, inte till administrativa kostnader eller nationellt arbete. Vi avvisar därför regeringens avskrivning för asylsökande och skyddsbehövande inom UO8 och UO13. Migrationsverket kommer bli en av de största mottagarna av svenskt bistånd 2025, då 2,6 miljarder kronor ska gå till att bland annat täcka kostnader för boenden, trots att många flyktingboenden står tomma. Det kan jämföras med Sveriges stöd för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i världen, vilket under 2024 uppgick till 1 miljard kronor. 

Öka stödet till FN-organ

Kärnstöd till FN-organisationer är viktigt och behövs för att snabbt sätta in åtgärder mot akuta kriser. Trots detta har regeringen istället dragit ner stödet till flera viktiga FN‑organ de senaste åren. Regeringen stryper allt stöd till Unaids och har också minskat finansieringen av UN Women, UN Peacebuilding Fund, Joint Fund for Agenda 2030, UNFPA och UNDP under 2023–2024.

Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar som vi står inför just nu, och då krävs mer stöd till FN-organ, inte mindre. Vi avvisar regeringens neddragning till internationella organisationer och satsar ytterligare 200 miljoner kronor för att öka stödet till FN-organ.

Janine Alm Ericson (MP)
Jacob Risberg (MP)	Emma Berginger (MP)